17.6 – Semester?

Nej, jag har verkligen inte haft semester!

Eftersom jag inte kommer i håg vad jag har för mig på dagarna, brukar jag anteckna det viktigaste. Så här ser anteckningarna ut från den 7.6 till och med idag:

On 7.6: Möteskallelse till hembygdsföreningens styrelse, (dator)support 12-16 + korrekturläsning

To 8.6: ? Tydligen hade jag tappat minnet eller så gjorde jag inget värt att notera, men jag antar att jag korrekturläste?

Fr 9.6: Hämta föreningens bokföring hos kassören. Till Kimito för att få en TBE-vaccination. Det visade sig vara helt fel dag – fästingbussen skulle komma först på tisdag. :-/ Men vi fick ju en glass i kvällssolen medan vi väntade i onödan.

Lö 10.6: Vik Husse på besök + bastu. Vädret och temperaturen medgav att vi kunde sitta i bersån.

Sö 11.6: Besök hos en konvalescent + korrekturläsning

Må 12.6: Förberedelser för och hembygdsföreningens styrelsemöte i Dragegården

Ti 13.6: Förberedelser inför möte med väglagets ordförande + korrekturläsning

On 14.6: Bokat fel dag, ordföranden skulle ju komma den 15! Butiken, uppföljningsbesök hos en datoranvändare och hos konvalescenten. Husse hade med sig en present (brandsläckare) när han kom från stan. Undrar om han tycker att jag är alltför eldfängd? 😀

To 15.6: Första gratulationen kl 24.00! Den var förstås av Husse. Påklädd före 9, SOL, uppvaktad med blommor, års­mötes­för­bere­delser i bersån med ordföranden 14-16, korrekturläsningen nästan klar. Husse klyver ved.

Fr 16.6: Husse klyver ved, levererat sista kapitlet (jubel och klang!), stekt gädda, rabarberkräm

Lö 17.6: +17 grader, sol och vindstilla, Husse klyver ved, medverkan på Kärrabuktens byaråds marknad kl 10-14 (slut kl 13 – det hade vi missat), lunch på nyrökt havslax, bastu

Och nu sitter jag i bersån med Husse, ett immigt glas vitt vin, hör fåglarna kvittra, måsarna skräna och känner den ljuvliga doften av blommande syrener. Mig är det då inte alls synd om!

Resten av helgen ska jag vara ledig. Eller åt­min­stone nästan. I morgon ska jag kontrollera att alla bilagor till väglagets årsmöte är i ordning medan Husse tjänstgör på Öppet hus i Dragegården kl 13‑16. Som avslutning på dagen ska vi uppvakta ett födelsedagsbarn. 🙂

6.6 – Juni-inledning

Styrelsemöte genomfört, veden sågad, siktdjupet mätt, flera sociala begivenheter avklarade, sista gräsplätten klippt och korrekturläsningen fortsätter.

Styrelsemöte genomfört
Förra veckan hade väglaget styrelsemöte på Udden. På agendan fanns bara ett par punkter som visserligen krävde en del diskussion, men som avklarades till allas belåtenhet. Därmed blev protokollet kort och kunde skickas ut redan samma kväll. Ibland kan jag vara blixtens syster.

Veden sågad
I lördags sågade Husse upp det sista av vedhögen. Nästa moment blir klyvning av en del och torkning förstås. Sen följer forsling och uppstapling i ved­lidret. Många arbetstimmar blir det.

Om man räknar med ett timpris på 20 € för ar­bet­sti­den är den här vedhögen utan tvekan den dyraste som nånsin förekommit på Udden. För­hopp­nings­vis går det att få till en lång avbetalningsplan när fakturan kommer. 😉

Siktdjupet mätt
Vid 13-snåret i söndags rodde vi ut till Långholmens södra udde för att mäta årets första siktdjup. Vinden var rätt frisk, så det var inte helt enkelt att hålla båten på plats eftersom jag inte använde ankaret. Siktdjupet var ganska normalt för årstiden, 3,6 meter.

Sociala begivenheter
Dom senaste dagarna har idel sociala begivenheter avlöst varandra. Två middagsbjudningar och två namnsdagsfiranden samma vecka är minst sagt ovanligt för min del.

Grillat på fredag, gryta på söndag, följt av namnsdagskaffe både igår och idag. Det är inte utan att jag känner mig en aning urlakad.

Sista gräsplätten klippt
Efter att Husse åkt i väg till ett av sina andra hem, kom jag på att jag skulle klippa den sista gräs­plätten nere i stranden. Stora gräsklipparen skulle få tjänstgöra för första gången i år, men den var inte riktigt samarbetsvillig. Efter lite trixande gick den i gång till slut, så gräset blev klippt.

Jag hade också ambitionen att bredda stigen ner till stranden, men då jag såg liljekonvaljer i knopp hade jag inte hjärta att meja ner dom. Fötterna får ju faktiskt plats trots allt.

Korrekturläsningen fortsätter
Det blev längre helgledigt än planerat. I onsdags levererade jag ett korrekturläst kapitel och i torsdags två sidor som tillkom, så jag ansåg mig vara förtjänt av helgledigt. Det tyckte bokförfattaren också, men idag är det redan tisdag och jag har inte hunnit med värst många sidor, så nu får jag lägga på ett kol om jag ska kunna hålla nästa leveranstid.

Efter kapitlet som jag nu korrekturläser återstår bara ett, så om allt går som planerat är jag klar med uppdraget senast till midsommar. Lärdomen är att aldrig mer tacka ja till ett likadant uppdrag den här årstiden och att arvodet behöver höjas påtagligt med tanke på tidsåtgången.

Å andra sidan är jag ju inget proffs, så risken att bli tillfrågad fler gånger är väldigt liten. 😀

18.11 – Annorlunda och ovanligt

Onsdagen började lite annorlunda, gårdagen gick i mötestecken och idag har vi varit på besök. Vikten minskar och vi praktiserar ”pillow talk”.

Annorlunda onsdagsinledning
Vid åtta-tiden på onsdag morgon vaknade jag av hulkande ljud från köket. Mia kräktes. Givetvis på en matta som effektivt sög upp vätskan. I resterna låg två döda piskmaskar – ett resultat av pågående avmask­ningskur. Urk. Ingen behaglig start på dagen.

musMen det var inte nog med det. När jag stoppade ner foten i ena stöveln för att gå ut och hämta posten var det nåt som tog emot. Jag fattade genast varför Mia hade visat sånt intresse för dom och låg på lur intill. Självklart var det en mus som tagit sig in i huset och hade hittat ett perfekt gömställe.

Att få ut den ur stöveln visade sig vara svårare än jag hade tänkt mig. Tack vare ullfodret gick det bra att klamra sig fast, oavsett hur mycket jag skakade stöveln. För att slippa jakt inomhus höll jag till ute på trappan.

En behandskad hand ledde inte heller till önskat resultat, jag kunde inte komma tillräckligt långt in på grund att det höga skaftet. Här krävdes ett verktyg så jag tog fram en tång från min verk­tygs­back. Tanken var att knipa till och dra ut musen.

Men hur det nu var, hade jag ändå inte hjärta att göra så. Jag använde den i stället i hopfällt skick för att göra tillvaron tillräckligt obehaglig för att musen ”frivilligt” skulle söka sig bort. Och till slut fann den för gott att göra det.

Jag hann inte ens uppfatta att den ramlade ut, men Mia hade full koll. Och då såg jag också svans­tippen som snabbt försvann in i vintergrönan. Lustigt nog lät Mia den komma undan.

moteStyrelsemöte
Igår eftermiddag hade hembygdsföreningen styrelsemöte. För ovanlighetens skull hölls mötet hemma hos vice ordföranden och inleddes med en projektpresentation.

Som vanligt pratade vi om ovidkommande ämnen mellan varven och skrattade en hel del. För en som strikt vill hålla sig till vedertagen mötesteknik skulle mötet ha varit en mardröm, men lyckligtvis har vi ingen sån i styrelsen.

På besök
I eftermiddags beslöt Husse och jag att göra ett besök hos f d ”bonuspappan”. Han kände väl till Husses pappa så det blev en hel del prat om gångna tider och gemensamma bekanta.

Eftersom jag inte hade värst mycket att bidra med nöjde jag mig med att vila stäm­ban­den. Nån pin­sam tystnad uppstod ändå inte. Både Husse och bonuspappan är lättpratade.

Viktminskning och ”pillow talk”
Tänk att Husses inträde i vår tillvaro har viktminskande inverkan… Ett synnerligen angenämt sätt att banta och som jag kan rekommendera varmt! Hade jag känt till det skulle jag ha praktiserat det för länge sen! 😉

kuddarLäggdags och uppstigning innebär numera att det går åt timvis till ”pillow talk”. Enligt wikipedias definitioner är det inte riktigt korrekt benämning på våra samtal och diskussioner men dom genomförs definitivt i liggande ställning med huv’ena på kudden.

Ämnesområdena varierar storligen. I morse diskuterade vi t ex traditioner och hur vi förhåller oss till dom. Igår ventilerade vi hur man går till väga och vad man behöver veta för att lära känna en person.

Vi utbyter alltså inga hemligheter eller ägnar oss åt konspirationer. Åtminstone inte än så länge.

PS. Tack vare/på grund av det här inlägget ”missade” jag Tongåvan i kväll. 😀 DS.

2.9 – Huvudsaker och solbad

Jag har återfått mitt vanliga utseende, varit på möte, återlämnat en bok och sett mig nödd att klippa gräs. Mia fortsätter solbada.

Återfått utseendet
Och på tredje dagen hände det sig att Uddmor återfick sitt vanliga utseende. Svullnaden runt ögat släppte äntligen. Histec gjorde avsedd verkan, men för att gardera mig tog jag en tablett igår också.

Dragegården 2

På möte
Igår kl 17 hade styrelsen i hembygdsföreningen möte i Dragegården. Det blev lika långt som jag misstänkte – tre timmar. Fast med tanke på att dagordningen innehöll 17 punkter var det fullt förståeligt. Nu gäller det bara att skriva protokollet innan jag hinner glömma detaljerna.

På grund av andra planerade aktiviteter blir det tidigast på söndag, men jag får väl konsultera mötes­ord­fö­randen om det är nåt jag har glömt.

SensommarbukettÅterlämnat en bok
I eftermiddags åkte jag tillbaka med ”Ölmos-boken” (Byn vid havet) jag hade lånat av den rara damen som jag tidigare benämnt ”mommo”. Hon är ingalunda mommo till mig men väl till herr och fru grannens svärson. Alltid lika roligt att hälsa på och prata med henne en stund.

Hon lånade gärna ut fler böcker om vår vackra skärgård så när jag är klar med universum(!) ska jag gärna läsa Utöar härnäst.

Med mig hem hade jag också vallmofrön och en stor bukett sensommarblommor från hennes trädgård. Inte bara trevlig utan också oerhört generös således. 🙂

Nödd att klippa gräs
Jag fattar inte hur det kommer sig att just gräset framför ”entrén” växer så fort? För att hitta in­gån­gen såg jag mig nödd och tvungen att klippa gräset när jag kom hem i eftermiddags. Men bara där, så det var fort gjort. Fuskigt värre men den som ogillar det får gärna klippa resten!

Mia fortsätter solbada
I eftermiddags tog Mia siesta på taket till pumphuset som fortfarande var solbelyst. I övrigt börjar skuggorna bli långa.

Mia solar 2

15.5 – Möten och teknik

Jag har deltagit i stormöte, påmint om årsmöte, ”avlyssnat” ett styrelsemöte, haft problem med växel­lådan och glatt en datoranvändare.

Stormöte
I onsdags infann jag mig till kommunens första invånarträff ett par minuter före nio på Holmbergs café för att få svar på mina frågor. Ett bra initiativ tycker jag och absolut en god idé att hålla såna också i fortsättningen, helst en gång per månad kan jag tycka.

InvånarträffEn handfull tjänstemän och politiker fanns på plats och så vi fem tanter som ställde frågor. Gubbsen verkar redan veta allting. 😉 Media-representanterna hade också infunnit sig och rapporterade välvilligt om tillfället. En lyckad satsning.

Påmint om årsmöte
När jag kom hem verkställde jag ordförandens order om att påminna medlemmarna och FB-läsarna om Daphnias årsmöte som går av stapeln i morgon kl 15:00 i Kärra café. Det var snabbt avklarat.

Styrelsemöte
En stund efter fyra var det dags att ge sig av till styrelsemötet som jag fått lov att åhöra i studiesyfte. Ett av öns byaråd som jag tycker är ett bra exempel på en väl fungerande och aktiv förening och där fokus otvivelaktigt ligger på medlemmarna.

Mötet avlöpte smidigt och effektivt. 19 punkter klarades på drygt två timmar tack vare en bra ordförande och tydligt avgränsade ansvarsområden inom styrelsen. Varje ny styrelse borde göra en kompetensprofil över ledamöterna för att ta vara på och nyttja rätt kompetens i rätt sammanhang.

Jag uppskattade också ordförandens sätt att sammanfatta besluten när diskussionerna var avslutade. Det är guld värt, både för mötesdeltagarna och för den som skriver protokollet.

VäxellådaProblem med växellådan
På väg till mötet stannade jag vid åter­vin­nings­sta­tionen för att lämpa av diverse återvinningsbart. När det var gjort satte jag i backväxeln eftersom jag stod så nära ett av återvinningskärlen. Ingenting hände när jag trampade på gasen.

Kunde backväxeln möjligen ha lagt av? Jag prövade med ettan i stället, men fortfarande ingen som helst reaktion. Silverpilen vägrade flytta sig.

Tankarna for genom huv’et, vad hade nu hänt? Så här brukar det ju inte gå till när växellådan rasar kom jag fram till. Det har jag nämligen tidigare er­faren­het av.

Sen, äntligen, ramlade polletten ner. För att växlarna ska fungera och bilen röra sig måste motorn vara i gång, det räckte inte med bilradion. Ridå.

Den som har gott minne känner förstås igen be­skriv­ningen av ”problemet” sen ett tidigare inlägg. Men en gång är ingen gång som bekant. Förmodligen blir det också en tredje gång. 😀

Glatt en datoranvändare
Igår förmiddag tog jag hand om en ”datorpatient” i ett par timmar och friskförklarade den därefter. Några timmar senare ringde samma användare och talade om att det inte gick att göra några ut­skrifter så jag lovade infinna mig idag.

DatoranvändareAv nån underlig anledning fungerade skri­va­ren utmärkt då jag gjorde en provutskrift…? Måste bero på min ”magnetiska utstrålning”. För att vara säker på att den också fungerade vid utskrift av den mejl­bilaga som det varit problem med, testade jag den också.

Där hittade jag en felaktig inställning. Chrome var inställd på fel skrivare. Efter byte till rätt, fungerade allting utmärkt där också.

Jag konstaterade alltså att det rörde sig om ett SBT-fel (hand­havandefel eller Skit Bakom Tan­gent­bor­det som akronymen egentligen står för). ”Felet” var alltså avhjälpt på några minuter. Men det var ju bättre det än att behöva installera om hela rasket! Och användaren var glad och nöjd om än lite för­lägen.

17.11 – Småjäktigt

Lördagen innebar vattenvård och tårtfrossa, igår protokoll och renskav, idag oväntat vedlass.

Vattenvård
Kvart i två i lördags anlände dom första ledamöterna i Daphnias styrelse. Lagom till dess hade jag hunnit plocka fram mötesunderlag, klä på mig, snabbstäda, stryka finklänningen(!), värma mat och ladda kaffepannan.

Daphnia-logoDet var ett bra möte tyckte jag – bortsett från att ordföranden och sekreteraren åkte på alla arbets­uppgifter. Men det är ju inget nytt. I alla styrelser jag har medverkat har det alltid funnits ledamöter som bara bidrar med synpunkter eller kaffebröd.

Det beror förstås till stor del på ordförandens förmåga att delegera. Daphnias ordförande är en sån som alltid är villig att själv göra saker och ting, men jag har också upplevt en ordfö­rande som tog på sig saker som han sen aldrig uträttade. Vi är alla olika och bra på olika saker.

Tårtfrossa
Kvart över tre var vi klara. Tack vare mina förberedelser inför födelsedagsuppvaktningen infann jag mig kvart över fyra. I annat fall hade det gått minst två timmar. Jag hade tidigare meddelat värdinnan att jag skulle dyka upp efter fyra så det var väl tajmat.

TårtfrossaTre smörgåstårtor och fyra andra tårtor bjöds det på. Alla hembakade och jättegoda. Och jag gjorde som vanligt heder åt dom alla.

Det var minsann inget fel på sällskapet heller. De flesta ansikten var bekanta, dom andra förklarade vem dom var så jag hade full koll på vem jag hade skakat hand med. Och värdinnan tyckte också att det var lyckat. Fast det var ”ungdomarnas förtjänst” påpekade hon. Den äldsta ungdomen är ett år äldre än jag, men om man fyller 90 så betraktas man nog som ungdom ännu i vår ålder.

Protokoll
För att renskriva anteckningarna innan jag glömde detaljerna beslöt jag skriva protokollet genast på söndag. Sen var det nästan dags att klä på sig och infinna sig till söndagsmiddagen.

Strax innan det var dags att ge sig av knackade det på dörren. En av ”ungdomarna”, yngsta dottern till födelsedagsbarnet, kom med go’saker från gårdagens kalas. Jag försökte protestera, men leve­ransen var ”på mammas order” förklarade hon och då kunde jag ju inte gärna säga nej.

Renskav
Go’sakerna fick följa med till dagens värdpar, Siris matte och husse. Smörgåstårta som förrätt, ren­skav som huvudrätt, kalvdans som efterrätt och tjinuskikaka till kaffet. Det kallar jag en fullblods­söndagsmiddag! Tack än en gång!

VedlassVedlass
Vid ett-tiden idag ringde Siris matte och undrade hur länge jag skulle vara hemma? Hon visste näm­ligen att jag hade en hålltid. När jag hade fått ut tandborsten ur munnen svarade jag: ”Halv fyra”. Så bra, då hann hon leverera vedlasset innan dess tyckte hon och sa att hon skulle komma om 20 minuter.

Jag hade fått på mig allt utom tröjan när hon knackade på. Snabb tjej. Jag följde med henne ut för att välja lämplig plats för vedhögen. Och sen slog det slint i huv’et på mig. Det måste vara åldern.

Släpvagnen skulle givetvis lastas av, men se det hade jag inte tänkt på så jag blev hyperstressad över den oväntade tidsåtgången. Men det var ju nästan två timmar tills jag skulle åka så självfallet hade jag tid att hjälpa till att lasta av! Klockan två var jag inne tillbaka och vedhögen låg snyggt och prydligt mellan vedlidret och boden.

Varför blev jag stressad bara för att jag inte var förberedd? Förr i världen kunde jag minsann im­pro­vi­sera och tänka om så att min omgivning blev förtvivlad ibland, men nu är det tydligen slut med det?

31.8 – På kalas och ny adress

Igår blev matkontot nästan orört, idag har jag varit på ny adress. Mia är nöjd.

Nästan orört matkonto
Det blev bara frukosten som belastade gårdagens matkonto. På eftermiddagen blev jag förplägad vid ett furstligt kaffebord och på kvällen vid ett dito middagsbord.

I tisdags hade husbonn’ på Udden mittemot födelsedag. Eftersom han var bortrest så var kaffepannan varm på lördag i vinterbostaden i stället fick jag besked om när jag SMSade ett grattis. Vid kaffetid infann jag mig och konstaterade att jag var först.

MiddagVärdinnan talade om att övriga gäster skulle komma på kvällen, så där hade jag tur. På så sätt fick jag rå om värdparet alldeles själv och slapp slåss med andra gäster om godsakerna som stod framdukade.

Som vanligt fastnade jag med munnen längre än planerat så det var bara en timme till middag när jag kom hem. Jag kan inte påstå att jag var hungrig när jag knallade över till herr och fru grannen men lustigt nog fick jag plats med allt som bjöds. När jag sätter den sidan till kan jag bli ganska ormlik och sätta i mig mer än vanligt.

Juniors syster och svåger var också på besök. Av inbjudan förstod jag att det var deras idé att bjuda mig på mat. Väldigt sympatiska ungdomar tycker jag. 😉

På ny adress
Idag var jag kallad till LMFs styrelsemöte på eftermiddagen. Mötet försiggick hemma hos två blivande styrelseledamöter som bodde på en för mig helt obekant adress.

Möte 2Sekreteraren tipsade om att jag kunde ta Google Maps till hjälp för att hitta. Det rådet fungerade nästan lika bra som i Helsingfors där jag till slut var tvungen att ta taxi för att komma rätt. Nån taxi behövde jag inte den här gången, men irrade runt en hel del innan jag äntligen hittade fram. Att orientera mig i en okänd skog är tydligen lättare för mig än gatuadresser.

Redan före mötet hade jag aviserat om min avgång men kanske uttryckt mig lite oklart så när jag bad att få lämna styrelsen tittade både ordföranden och sekreteraren häpet på mig. Jag hade (i mitt tycke) vägande argument och fick också förståelse för dom så från och med idag har jag en titel mindre.

Uppgiften som kassör behåller jag fram till årsmötet och fullföljer givetvis alla pågående uppdrag. Jag lovade att jag i fortsättningen också kan stå till tjänst som ”verktyg” om behov uppstår.

Det känns befriande. Det räcker gott med två styrelseuppdrag, mitt lilla företag och kurserna jag har lovat hålla förutom att hålla ordning på Udden. Jag är ju faktiskt pensionär på heltid så man kan inte kräva så mycket av mig. 😀

Mia är nöjd
Mia uppskattar att väderkontoret har stängt kranarna ett tag. I och med att hon kan vara aktiv dagtid är hon färdig att göra kväll senast vid halv tio-snåret och försöker inte längre tjata sig ut igen när matte är på väg att lägga sig som hon gjorde dom regniga dagarna.

Mia ute 2