23.3 – Avslut

Vedhanteringen är avslutad, jag har upplevt ett märkligt fenomen, vunnit ett pris och bytt ut julduken.

Fast kubikAvslutad vedhantering
Igår kväll kl 19.00 var äntligen alla åtta löskubik konverterade till fasta. Hur många har jag inte mätt upp, men det ska jag göra på skoj.

Den effektiva arbetstiden exklusive städning blev 13,5 timmar. I den ingick längd- och stor­leks­sor­te­ring så jag var rätt effektiv ändå kan jag tycka. Men jag medger villigt att det blev himla segt på slutet. Det var bara tack vare min envishet som jag blev klar igår.

Udda träslagNär jag närmade mig slutet upptäckte jag ett ytterst udda träslag (se bilden). En cementklump med stenar, spik och armeringsjärn dök upp bland kubbarna.

Möjligen fungerade den som utfyllnad eller så hade leverantören tagit med sig en bit av en hussockel?

Udda verktyg

 

 

På tal om udda, vill jag gärna delge er ett udda verktyg. När jag var liten fick jag en snöspade, så den måste ha minst 50 år på nacken. Den är fort­fa­ran­de i gott skick och  fungerade alldeles utmärkt att skyffla bort skräpet med. Nästan en kubik med bara sånt fraktade jag bort. Undrar var allt det kom ifrån? :-/

Märkligt fenomen
Efter söndagens övningar blev uppstigningen nästa morgon en plåga som jag nämnde i inlägget den 21.3. På måndag kväll kändes det som om ryggen gått av, men igår morse kändes den tack och lov något bättre. Trots ca fem timmars arbete igår, var jag som en ny människa i morse! Ryggen är helt återställd och nästan inga muskler ömmar längre. Märkligt hur kroppen anpassar och återhämtar sig.

Vunnit ett pris
Jag hade ingen som helst ambition att vinna ÅUs biljetter till trädgårdsmässan i Åbo nästa helg, men skickade ändå in en bild till deras tävling på skoj. Och vet ni vad, jag är en av de 100 vinnarna!

Nu vet jag inte hur jag ska göra med vinsten? Jag har absolut inte tänkt åka till Åbo, men vill ju heller inte att biljetterna går till spillo. Mia kanske ska få lotta ut dom om inte fru grannen är in­tres­serad? 😉

PåskbordBytt ut julduken
Fram till i eftermiddags har en vaxduk med julmotiv prytt bordet i verandan. Men nu är den äntligen utbytt till en vår‑ och sommarbetonad som jag fyndade hos Wahlstens för ett tag sen.

Igår kom jag nämligen helt plötsligt på att påsken stundar, så idag investerade jag i en kruka med mini­pås­kliljor som fick bli kronan på verket. Dessutom fick jag två påskkort idag så nu är det nog påsk alldeles snart. 🙂

27.3 – Fem före påsk

Jag har inte städat, men väl provianterat och påskpyntat. Mia väntar på våren.

Ostädat
Jag har redan förvarnat mamma om att jag inte har storstädat. Inte småstädat heller förresten. Tur att hon inte är allergiker. Det kan eventuellt blir en snabbtur med dammsugaren i morgon innan jag hämtar henne vid bussen.

PåskbukettProviantering
För att slippa rusningen beslöt jag handla inför påsk­helgen idag på eftermiddagen. Det var ett klokt beslut. Ingen trängsel och inga kassaköer.

Jag tror nästan jag köpte blommor för lika mycket som jag köpte mat. Jag kunde inte låta bli att stoppa ner både vanliga och mininarcisser plus en bukett tulpaner i varukorgen.

Påskpyntat
Jag tror bestämt det är första året jag har tagit fram påskdukar. Vid den senaste inventeringen upp­täckte jag att jag är ägare till två stycken. Idag strök jag dom och la på var sitt bord.

PåskdukBåda är handbroderade och har en hel del år på nacken. Den till höger i bild sydde jag i småskolan vilket betyder att den är drygt 50 år gammal. Den andra har min fostermor sytt, när vet jag inte.

Påskriset har försetts med två ägg i papier maché som jag fick av fru grannen för nåt år sen men några påsk­fjädrar blir det inte. Den frestelsen skulle Mia knappast kunna motstå.

Ljusstakarna har förstås fått gula ljus och påskservetterna har kommit fram, men i övrigt ser köket ut som vanligt, bortsett från att dom röda sittdynorna är utbytta mot en blaskig beige variant. I morgon ska jag byta den fina, röda mattan till en grön i stället. Sen är det färdigpyntat.

I väntan på våren
Till skillnad från Snuttan (min förra katt) är Mia löjligt fjantig när det gäller snö. Inte förrän jag hade skottat en stig passade det damen att gå på den i vintras. Utom när hon hade fått tag i ett jaktbyte, då brydde hon sig inte om att hon sjönk ner till magen i snön. Men det är väl med djur som med oss människor, man gillar snö mer eller mindre.

Det är redan mycket roligare att vistas ute. Solen värmer och det finns en del snöfria fläckar att under­söka eller sitta på. Att småfåg­larna och ekorrarna syns och hörs förhöjer förstås också nöjet. Snart nog kan hon ta sig fram på alla sina jaktmarker igen.

Mia upp o ner