Bilddagboken

Mossigt

Hösten 2012 fick jag för mig att ta reda på hur berget såg ut under mossan. Idag tog jag en ny bild. Som synes har mossan koloniserat berget helt och hållet igen efter åtta år.

Det var för all del ingen överraskning, jag hade inte väntat mig nåt annat. Naturen bestämmer alltid över sig själv. Att tro att vi har kontroll över den eller rår på den är en illusion. Det är bara en tidsfråga innan den återtar sin makt.

Våraktigt

Efter en vinter som närmast kan beskrivas som senhöst, har våren bestämt sig för att också komma till Udden. Det gläder oss. 😊

Knipherrarna uppvaktar sina damer i viken, svanarna har återvänt, småfåglarna kvittrar, solen värmer gott och grannen på Udden mittemot flisar kvistar efter att ha trimmat alarna i strandkanten. Säkra vårtecken. (Bilden tagen på långt håll, därav den dåliga kvalitén).Lika säkra är blommande krokus och alens hängen, liksom årets första fjäril. Tyvärr hade den så bråttom så jag inte hann fånga den på bild.

”Vår‑ och tomtinspektionen” avslutades med att Mia kom och påtalade att hon var hungrig.  😀

Sovplats

När Mia var yngre ville hon ofta ligga i min famn då jag satt vid skrivbordet, men slutade med det när hon blev vuxen. Nu på äldre dar återgår hon då och då till den sovplatsen.

Med tanke på att både hon och matte har lagt på sig ett kilo eller två kan man tycka att det skulle vara obekvämt. Men har man bestämt sig så har man. 😀