13.6 – Lugna veckan

Vi har dinerat i Tallmo, Husse har drabbats av akut lumbago och jag av ett lindrigt städanfall, vi har haft möte och bevattningsuppdraget är utfört.

Dinerat i Tallmo
I fredags bestämdes det att vi skulle äta middag i Tallmo dan därpå tillsammans med Husses dotter och guddotter i samband med bastu­ba­dan­det. På menyn stod rökt, hel forell.

Vid två-tiden dök vi upp. Det rök redan ur skorstenen till bastun eftersom vi hade kommit fram till att det var bäst att bada först.

Efter bastun rökte Husse fisken medan hans dotter kokade potatis. Guddottern och jag hjälptes åt att duka. Mitt enda bidrag till måltiden bestod av en kall dillsås som var lite snålt tilltagen konstaterade jag. Den tog snabbt slut.

Akut lumbago
Redan på lördag morgon konstaterade Husse att han drabbats av ryggskott, men han kunde i alla fall fungera normalt. På söndagen tog han sig knappt ur sängen, smärtorna hade tilltagit högst påtagligt.

På måndagen var det lika illa. Jag övertygade honom därför om att det var skäl att kontakta läkare. Som tur kunde han ringa in ett recept till apoteket i Dalsbruk efter att ha hört vad saken gällde.

Efter lunch gav vi oss av. Möjligen hade jag fått ut medicinen, men för säkerhets skull följde Husse med trots att det var en svår pärs att ta sig till bilen och sätta sig i den.

Det är bestämt första gången han har åkt bil med mig vid ratten? Men det gjorde han alltså bara för att han var nödd och tvungen. 😉

Smärtorna klingade av något efter medicinintaget, men inte förrän idag har han kunnat börja röra sig någorlunda normalt. Men det gäller fortfarande att inte göra några förhastade rörelser. Alla som nån gång har drabbats av ett riktigt elakt ryggskott känner säkerligen igen sig.

Lindrigt städanfall
Medan Husse tog igen sig igår drabbades jag av ett lindrigt städanfall. Och när andan väl faller på gäller det minsann att passa på!

Som vanligt var det ingen noggrann städning, jag tog ”bara det värsta” för att citera salig mormor. Efter ett par timmar hade anfallet redan gått över, så nu är det bara att vänta till nästa gång.

Möte och bevattningsuppdrag
På dagens agenda stod hembygdsföreningens styrelsemöte. Efter mötet åkte vi till Udden, slängde i oss lite uppvärmda matrester och åkte igen, den här gången med kameran och Mia som passagerare.

Jag beslöt nämligen lifta med Husse till sommar­gran­nen psykologens hus för att fullgöra mitt bevatt­ningsuppdrag och tänkte gå hem, så det passade bra att Mia också fick en promenad.

Vattnandet tog inte lång tid, men det gjorde vägen hem. Dels för att jag fastnade med kameran på till­talande motiv och dels för att Mia behövde undersöka vägkanter och dikesrenar. Hon tyckte också att vi kunde svänga in till ”Möllers” men se det ville inte matte.

En hel timme tog det oss. I vanliga fall går man på tio minuter. Ingen konditionshöjande promenad precis, men välgörande för själen. 🙂

8.6 – Från elavbrott till disk

Vi har haft elavbrott, roligt hos tandläkaren, smörjt kråset och haft tebesök. Jag är nyfrissad och diskbänken är tom.

Elavbrott
På förmiddagen i måndags var jag sysselsatt med väglags‑ och föreningsadministration då det blev elavbrott en stund. Tack vare min UPS gjorde det lyckligtvis ingen skada. Nästa avbrott blev dock längre.

Strax efter kl 17 var det dags igen, troligen beroende på stormvindarna. Planerna var att värma resterna från middagen dagen innan, men efter hand som hungern tilltog övergavs planerna.

Det blev kall potatissallad i stället. Den hade vi tänkt ha dagen därpå, men nu kom den ju väl till pass. Vi kunde förstås ha värmt maten på spisen men det kändes onödigt att elda, så kallt var det inte.

Först efter tre timmar var elen tillbaka så det var ju bra att vi råkade ha ”reservproviant”.

Roligt hos tandläkaren
På tisdag eftermiddag hade jag tid hos tandläkaren igen. Sista besöket för den här gången. Husse följde med som moraliskt stöd och lyckades framkalla ett av mina värre skrattanfall i väntrummet.

Jag såg ”min” tandläkare gå förbi och försökte förklara för Husse vem av damerna hon var. Först gissade han på en dam bakom receptionsdisken, men hon var det ju inte.

En stund senare kom en äldre, gråhårig liten kvinna i vita sockor gående i korridoren. ”Är det hon?” undrade Husse. Frågan fick mig att brista ut i gapskratt. Jag skrattade så gott och så länge att de andra i väntrummet också började skratta.

Egentligen kunde det ju mycket väl ha varit tandläkaren, men skillnaderna i utseende och personlig utstrålning mellan henne och den här lilla kvinnan var som natt och dag, vilket jag fann kolossalt komiskt. Att Husse inte riktigt förstod varför jag skrattade så hejdlöst gjorde saken ändå roligare.

Så roligt har jag aldrig haft i samband med ett läkarbesök tidigare!

Smörjt kråset
Onsdagens program utgjordes av en social aktivitet. Vi var välkomna till Dalsbruk kl 15 och skulle inte vara mätta när vi kom hade vi fått anvisning om.

Medan vi smuttade på vår välkomstdryck gick värdinnan förbi med det ena matfatet efter det andra. Efter en stund blev vi ombedda att flytta in i matsalen och sätta oss till bords.

Där blev vi sittande länge och väl medan vi smörjde kråset. En jättegod laxröra, rökt forell och en mustig köttgryta avrundades med kaffe och två sorters tårtor förutom kex. Gissa om vi blev mätta!

Tebesök
Igår hade vi tebesök. Det var länge sen Vik Husse sågs på Udden. Den här gången serverades teet inomhus, vistelse i bersån gick nästan att jämföra med en kylskåpsdito, temperaturen låg nästan 20 grader lägre än vid förra besöket!

Nyfrissad och diskbänken tom
Idag blev jag korthårig igen. ”Ska vi ta favorit i repris?” frågade frissan. Hon fick ett jakande svar.

Eftersom middagen blev tidigare än vanligt, blev fredagsdisken också det. Så pass tidig att Tongåvan ännu inte hade börjat, men det gick bra att diska ändå. Fast vid det här laget finns det redan ny disk. Sannerligen ett sisyfos-arbete!

3.6 – Nu e de sommar, nu e de sol…

Solen skiner och resten av veckan har gått i ett huj.

Solen skiner
För 30e dagen i följd(!) skiner solen på Udden. Temperaturen är redan på morgonen uppe i nästan 20°. Oss är det inge’ synd om, men växtligheten håller på att duka under. Till och med syrenerna slokar, dom som brukar tåla det mesta.

Mest synd är det förstås om jordbrukarna. Od­lingar­na torkar bort om man inte har möjlighet till konst­be­vattning.

Onsdag
Resten av veckan har som vanligt gått i ett huj. Så gott som varje dag har det varit program och tider att passa.

På onsdag förmiddag hade Dragegården besök av förskolebarnen från Furubo. Förutom husesyn och dryck med tilltugg fick barnen i år lyssna på sagor. En av våra styrelseledamöter ställde upp som sagotant för dagen.

”Vi kommer gärna igen nästa år!” talade verksamhetsledarna om innan de och barnen vinkade adjö.

Torsdag
Torsdagens viktigaste programpunkt var Grisen/Tvillingens födelsedagsfirande på eftermiddagen. Tillsammans med ett halvdussin andra gäster gick vi loss på smörgåstårta, gräddtårta och andra go’saker medan vi pratade och sörplade i oss kaffe, respektive te.

Fredag
I fredags hade sommargrannen psykologen bjudit in oss på eftermiddagskaffe/‑te. Mia gjorde oss sällskap i vanlig ordning trots att hon led av värmen. Lyckligtvis låg det mesta av vägen i skugga.

På vägen dit gjorde jag en oväntad upptäckt i dikeskanten. En stor buske som blommade med små gula blommor. Dom påminde nästan om mimosa vid en hastig titt.

Jag har förstås sett busken tidigare, men aldrig när den blommat – trots att jag har vistats i byn till och från hela mitt liv. Frågan var vad busken hette? Blommorna kände jag inte alls igen.

Efter en del googlande kom jag fram till att det var en berberis. Blommorna gick inte att missta sig på.

Den är ovanlig i våra trakter så jag blev eld och lågor och anmälde genast upptäckten till växt­forsk­nings­en­he­ten vid Helsingfors universitet så dom kan lägga till en prick på sin utbredningskarta.

Lördag
Igår gjorde jag inte värst mång knop men fyllde i alla fall en kartong med böcker som ska lämnas till loppisen i Labbnäs. På eftermiddagen åkte vi till Tallmo för veckorengöringen.

Tvagningen föregicks av att ställa ut hammocken och plocka undan lådorna som dahliorna har övervintrat i. Sen åkte vi hem igen och åt uppvärmd fisksoppa.

Söndag
Idag har varit veckans bästa dag! Inga utfärder eller åtaganden av något som helst slag. Fritt att göra det som föll oss in.

Jag kan ju inte påstå att jag har uträttat så värst mycket nyttigt. Fast det beror förstås på hur man ser på saker och ting?

Om man till nyttigt räknar att mäta siktdjup, plocka kottar och blommor, byta piedestal i var­dags­rummet och en ta en simtur så har jag ju uträttat en del.

Dagens sista aktivitet blir att laga middag. Och det är ju också nyttigt. 😉

29.5 – Från strömming till grevinnan Armfelt

Strömmingsfångsten lyckades, vi har haft middagsgäster, druckit jubileumskaffe och ätit glass i Bjärnå. Idag har jag köpt vitlökspeppar och haft ett hedersuppdrag.

Strömmingsfångsten lyckades
Det blev stekt strömming till middag (sist i inlägget 25.3). Den totala fångsten blev 106 strömmingar räknade Husse till då han rensade.

Klockan hann bli rätt mycket innan fisket var avslutat, vilket betydde en sen middag. Nystekt, nyfån­gad strömming är prima! Efter middagen fortsatte jag stekningen och var klar kl 22.30 noterade jag.

Dagen därpå la jag in den stekta strömmingen i ättikslag och kryddor. Dess värre blev socker­mäng­den för stor trots att jag minskade den till hälften jämfört med receptet, men det gick ju att få ner.

Middagsgäster
I fredags hade vi middagsgäster i Tallmo. En av gästerna hade varit där för många, många år sen, men för övriga var det premiär.

Som förrätt serverades inlagd strömming (vad annars?) och potatis, därefter Husses specialitet – rökt fläskkarré. Till sist glass med melon, åtföljd av kaffe eller te.

Jubileumskaffe
På lördagen beslöt vi kombinera sommarens blominköp med jubileumskaffe. Tallbo trädgård firade sin 30 årsdag med att bjuda kunderna på kaffe/te och en mumsig muffin.

Efter inköp och kaffe förflyttade vi oss till kyrkogården för att plantera på gravarna. Resterande blommor parkerades i Tallmo, respektive på Udden.

Glass i Bjärnå
Det kan tyckas nog så långt att åka ända till Bjärnå för att äta glass. 😀 Anledningen var att jag hade tid hos min ”kroppsjusterare” (jäsenkorjaaja) som håller till där, men eftersom vi var ute i god tid hann vi knalla vi in i en butik och förse oss med var sin glass.

Vitlökspeppar
För ett bra tag sen tog min vitlökspeppar slut och ingenstans i våra butiker på ön kunde jag hitta påfyllning. Men jag gav mig inte.

För ett par veckor sen ville K-Market i Genböle att jag skulle betygsätta butiken via ett webb­for­mu­lär, så jag passade på att fråga om dom hade vitlökspeppar. Jag fick snabbt svar. Nej, det hade dom inte, men skulle kolla om det gick att få tag på.

Ganska snart fick jag meddelande om att Meira tillverkar vitlökspeppar och om jag godkände fabrikatet skulle butiken se till att beställa. Jag svarade genast ja och fick också meddelande om att pepparn nu fanns i butiken.

Visst är det suverän service? 🙂 Idag var jag in till butiken och försåg mig med tre påsar för att fylla min stora kryddburk.

Hedersuppdrag
Det blev en tur till Tallbo idag också. På hembygdsföreningens senaste möte beslöts att vi skulle uppvakta en medlem och tidigare aktiv i föreningen som har fyllt 85 år. Uppdraget föll på min lott.

För att försäkra mig om att jubilaren var hemma ringde jag i förväg. Jodå, jag var välkommen. Det blev en lång och trevlig pratstund. Det framkom att jubilaren i sin ungdom hade varit anställd hos grevinnan Armfelt på Åminne gård.

I en gammal artikel jag hittade på Yles webbsajt står det dock att von Knorrings släkt tog över gården redan 1925. Med tanke på att jubi­laren är född 1933 är det nåt som inte stämmer?

Jag är helt säker på att jubilaren är tillförlitlig och vet hos vem hon jobbade, så det finns säkert en plausibel förklaring. Ett nytt besök kanske kan reda ut saken?

23.5 – Bersåslitage, hammockspremiär och middag

Bersån används flitigt, jag har haft en ledig dag, träffat skrivarkolleger, uppdaterat Windows och väntar på middag.

Bersån används flitigt
I söndags hade vi kaffegäster på eftermiddagen och självfallet satt vi i bersån. Med sig hade gästerna en pelargon i en av mina älsklingsfärger.

Högsommarvädret fortsätter. Vid det här laget är vi inne på 20e soldagen i sträck om man undantar enstaka tillfällen med skymmande moln.

På måndagen hölls väglagets styrelsemöte på samma plats. Framåt 18.30 började det allt kännas kyligt, men då var vi så gott som klara med mötet så troligen blev ingen drabbad av köldskador.

Ledig dag
Igår hade jag en dag helt utan förpliktelser eller hålltider. Torkvädret var prima så jag passade på att tvätta, i övrigt åstadkom jag inget särskilt nyttigt.

En läs‑/sovstund i hammocken hägrade på eftermiddagen. Det krävde att jag först försåg den med sommar­beklädnad innan jag parkerade mig i den med ”Den sista kejsarinnan av Kina”. Mia tyckte det var en bra idé och placerade sig på min mage.

Vi blev väckta av att telefonen ringde och en stund senare återvände Husse från stan så vi fick annat att pyssla med. Men oj, vad skönt det var!

Träffat skrivarkolleger
I eftermiddags var det samling i bersån igen. Jag och tre av mina skrivarkolleger från kursen Skriv­lördag! hade kommit överens om att träffas för att hålla liv i vårt skrivande också under sommaren.

Tanken var främst att motivera varandra och diskutera, några konkreta skrivövningar ägnade vi oss inte åt. Huruvida vi uppnådde syftet är svårt att avgöra, det kanske ger sig nästa gång vi träffas?

Uppdaterat Windows
Idag var det då min tur att få den senaste stora uppdateringen av Windows 10, version 1803. Det var lite pirrigt med tanke på vad jag läst om de användarproblem som uppstått, men uppdateringen på både den bärbara datorn och den stationära gick som smort.

Väntar på middag
På Udden äter vi ofta sena middagar. Idag lär det bli en sån, för Husse är ännu ute och fångar den.

Anledningen är att han i eftermiddags blev inbjuden att följa med på strömmingsfiske. Så om fångsten lyckas blir det pannstekt strömming, i annat fall gädda som jag tog fram ur frysen i morse. Det enda som är säkert är alltså att det blir stekt fisk till middag. 🙂

16.5 – Genomfört och avklarat

Städtalkon är genomförd, potatisen satt, Mors dags-buffén avnjuten, tomten och stranden städad, premiär­doppet avklarat och ”allting” blommar. Mia har pippi på ormar.

Städtalkon genomförd
På onsdag förra veckan hade hembygdsföreningen städtalko i och på Dragegården. Förutom styrelsen deltog fyra medlemmar så vi var nio personer totalt. Tur med vädret hade vi också.

Med så många händer gick arbetet snabbt och smidigt. Vi avslutade med välförtjänt kaffe/te och smör­gås innan styrelsemötet vidtog.

Potatisen satt
Dagen därpå var ju helgdag, så dagen till ära satte vi vinterpotatisen. Det gjordes i strålande sol och värme som framkallade svettdroppar.

Mors dags-buffé
I söndags skulle alla mammor firas. I egenskap av ”kattmamma” hade jag turen att bli bjuden på Mors dags-buffé. I Labbnäs förstås, var annars? 🙂

Tomten och stranden städad
I måndags blev det helt oväntat högsommarväder med dito temperatur. +25° visade termometern som mest för att igår eftermiddag stiga till +31°.

Eftersom sån värme överstiger min optimala arbets­tem­pe­ratur nöjde jag mig med att plocka nerfallna kvistar från eken. En annan anledning var min ondra rygg sen ett par dar tillbaka. För att skona den tog jag till en lotterivinst(!), en sån där långskaftad kniptång som man plockar upp saker med. Den funkade utmärkt också för det här ändamålet!

Idag har vi städat stranden, eller rättare sagt vattnet intill. En mängd torra vasstrån hade drivit ihop till små högar som vi beslöt ta rätt på för att förhindra dom från att multna och förbruka vattnets syre. Än så länge ligger högarna strax ovanför vattenlinjen, men så småningom ska dom flyttas längre upp på land.

Premiärdoppet avklarat
Tack vare högsommarvärmen har vattentemperaturen stigit i snabb takt. Efter vatten‑/strand­städningen beslutade jag mig för att ta ett premiärdopp. Husse lovade lyfta på hatten om jag vågade mig i sa han. 😀

Och si, det gjorde jag. Vattentermometern visade redan 19°. ”Jamen det är ju vid ytan det” påpekade han. Han hade förstås helt rätt. Så snart jag kom lite längre ut stelnade blodet nästan i ådrorna, så jag simmade ögonaböj tillbaka till bryggan.

”Allting blommar”
Hettan har gjort att växtligheten formligen exploderat och att många växter slagit ut i full blom. Allt från vitsippa till gullviva, maskros, kabb(e)leka, plommonträd, lönn och hägg blommar samtidigt, bara för att nämna några. Det är knappt man hinner med att notera.

Mia har pippi på ormar
Igår morse hördes det att Mia hade ett viktigt meddelande när hon återkom efter morgon­rundan. Efter meddelandet släppte hon försiktigt ner ormen som hängde mellan käkarna.

Ormen krullade ihop sig och låg alldeles stilla medan vi försökte avgöra om det var en huggorm eller en snok. Längden och den bruna färgen tydde på snok, liksom pupillerna, men den hade inga gula ”öron” som vattensnokarna brukar ha.

Vi bestämde att det var en snok som lämpligen skulle föras ner till sjön för att slippa fler angrepp. Lotterivinsten kom till användning igen när jag flyttade över ormen till ett ämbar. I stranden släppte jag ut ormen i vattenskvalpet vid strandkanten. Dagens välgärning. 🙂

Idag på förmiddagen kom hon in med en ny, brun orm. En s k kopparorm den här gången. Efter min räddningsaktion letade hon ganska snart rätt på den igen och bar den till trappan.

Där låg den då Husse kom tillbaka från ett ärende så han räddade den i sin tur. På kvällskvisten hade hon letat rätt på den på nytt, så han fick en ny chans. Förhoppningsvis har hon nu givit upp och låter den vara!