Idag hade vi aprilväder på Udden. Solen hade bestämt sig för att visa sig som omväxling, men blev överrumplad av ett regnmoln. (Tyvärr syns dock regnskuren inte på bilden.)
regn
21.8 – Bland människor och djur
Hettan och torkan är förbi, vi har mätt kräftor, välkomnat besökare och varit beklämda.
Hettan och torkan förbi
Sen en vecka tillbaka är hettan förbi, tack och lov. Det går att röra sig igen och sova utan att svetten rinner. Under den gångna veckan har vi också välsignats med regnskurar, totalt ca 14,5 mm, så många växter har piggnat till igen. Förunderligt snabbt gör dom det.
Mätt kräftor
Husse har fortsatt kräftfångsten. Med tre kräftburar blir det inte så stora mängder, i synnerhet inte här i vår vik där botten inte stämmer överens med kräftornas önskemål. Å andra sidan har vi gott om näckrosor.
Enligt sajten fishinginfinland.fi/kraftfiske trivs dom bäst på stenig botten men håller också till där det finns näckros: ”Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) fångas på stenbotten i sjöstränder och vid grynnor. Platser med näckros och områden nära trädstammar som fallit i vattnet är bra fångstställen.”
Men av dom få som låtit sig luras är en del av imponerande storlek. Möjligen för att jag jämför med storleken på flodkräftor? Den största han har fångat var 15 cm lång och hade klor på 7 cm. Fast rekordet är visst 15 x 29 cm, klor på 10 cm och vikt 166 gr enligt en uppgift jag hittade på nätet.
Välkomnat besökare
I lördags gick föreningens evenemang Solrosor och ”stoppakaku” av stapeln i Dragegården. Stoppakaku (tårta) är ingalunda lokal dialekt, ordet används mig veterligen bara i Österbotten och i östra Nyland, men vi räknade med att alla skulle förstå det.
Vi tyckte att programmet var magert – besökarna fick plocka en bukett solrosor för en femma och för en femma till fick dom kaffe/te med Husses egenhändigt bakade stoppakaku till. Men det blev ju succé!
Tack vare en generös jordbrukare fick vi fritt disponera solrosfältet, vilket tilltalade hela 40 personer. Eller nåja, om vi ska vara noga var det nog damerna som hyste största intresset, men lyckligtvis hade dom tagit med sig sina respektive. 🙂
Varit beklämda
Igår morse väckte Husse mig efter att ha vittjat kräftburarna. Jag hörde på tonfallet att det var nåt speciellt. Han bad mig komma ner till stranden och titta.
På vägen ner berättade han vad det gällde. Mia hade upptäckt och skrämt en gråhäger som satt hopkurad strax ovanför vasskanten, så han hade gått för att se vad som stod på.
Fågeln tycktes inte kunna flyga och verkade inte må bra. Jag kunde bara konstatera det samma. Att fånga den för att undersöka den närmare var en första tanke, men då vi närmade oss flyttade den sig utom räckhåll.
Vi beslöt rådfråga Naturväktarna på FB, men fick bara rådet att kontakta nån som tog sig an skadade vilda djur. Nån sån kände vi inte till så jag kontaktade kommunens veterinär. Hon kunde nu inte bidra med värst mycket hon heller, så vi beslöt se tiden an.
Enligt vad vi kunde bedöma var det en ungfågel, troligen från vårens kull, och av allt att döma hade föräldrarna övergett den. Kanske för att den inte var frisk?
Vi turades om att titta till den under dagen och kvällen, men det enda som hände var att den förflyttade sig längre upp på land. Innan vi somnade kom vi fram till att mårdhundarna förmodligen skulle få sig ett skrovmål under natten.
I morse var fågeln borta. Man kan ju hoppas att den hade piggnat till och flugit sin väg, men så väl tror jag dess värre inte att det var. Snarare hade naturens lag fått råda.
3.7 – Vattenorienterat
Vi har åkt färja, bekantat oss med fiskeredskap, haft middagsgäster och besökare. Äntligen regnar det!
Åkt färja
Förra torsdagen hade vi bestämt att 70-årspresenten till Råttan/Väduren skulle levereras. Vid halv sex-snåret hämtade vi henne och hennes man för avfärd. Dess värre hade jubilaren redan listat ut vart hän det bar av när vi var på väg mot Kasnäs, så det planerade överraskningsmomentet uteblev.
Min barndomsvän fyllde jämnt redan i april och blev utlovad middag på ett ”fashionabelt” ställe som present när hon kom till Finland. Nu var vi på väg till Farmors café på Högsåra med halv sju-färjan från Svartnäs.
Det blev en trevlig utfärd och maten smakade utmärkt! Nåt annat hade vi heller inte väntat oss, Farmors café har vad jag vet inga missnöjda gäster. Lagom till sista färjan kl 21.45 hade vi ätit klart och pallrat oss tillbaka till färjfästet.
Bekantat oss med fiskeredskap
I förrgår gick Fiskets dag av stapeln kl 14-16 på sportplanen i Kärra. Som arrangör stod Dragsfjärds Fiskargille. Den ville vi gärna vara med på.
Vi fick bland annat höra hur notfiske går till, se hur man byxar en abborre och lappar nät. Dessutom kunde vi bekanta oss med ett antal fiskeredskap av olika modell och årgång. Intressant och lärorikt.
Middagsgäster
Gårdagskvällen var vikt för middag i samma sällskap som på Högsåra. Husse hade lovat visa sitt rökrör och bjuda på rökt lax innan ”turisterna” lämnade ön för den här gången.
Den var lika god som alltid och följdes av kaffe med glasskaka och konjak i ”södra salongen”. En trevlig kväll igen i trevligt sällskap.
Besökare
Dagens första besök var planerat. Eftersom det var ett bra tag sen vi senast träffade Vik Husse hade vi bestämt att idag skulle besöket bli av. Det blev en hel del fisk‑ och väderprat utöver de senaste nyheterna.
Dagens andra besök var en glad överraskning. En barndomsvän det också, men en som jag inte har sett på nästan 10 år! Av förståeliga skäl hade vi en hel del att ventilera.
Äntligen regn
I juni fick vi för all del en del regn, men efter den långa torkan innan behövdes en rejäl påfyllning. Idag har det regnat till och från hela dagen, så vi niger och tackar väderkontoret å växternas vägnar.
Med lite tur kan vi tömma 20 mm ur regnmätaren i morgon bitti.
Istadigt
Meteorologen påstår att veckans väder blir ostadigt. Jag tycker det snarare är istadigt. Just när man tror att regnet har dragit vidare tränger en ny skur sig envist på. Kvällarna är för all del soliga, men då har min arbetslust försvunnit för länge sen.
12.7 – Surt
Idag blev jag sur. Riktigt sur.
Sur på läckage
Tack vare gårdagens regnväder fick jag ju möjlighet att skriva årsmötesprotokollet och lata mig resten av dagen men idag hade jag helt andra planer. Dom gick delvis i stöpet.
Fast först blev jag sur när jag gick på dass. Regnmängderna har satt tydliga spår i taket – igen. 😦 På min lilla hylla låg dessutom en pöl med vatten så det droppar uppenbarligen från taket.
Hela konstruktionen är av allt att döma en varg. Först läckte det runt ventilationsröret och när det var tätat började det läcka på ena sidan av taket. Killen som byggde dasset jobbar inte med sånt längre så nu gäller det att hitta nån annan händig människa som kan fixa det.
Tanken slog mig att jag kunde klippa en bit presenning och lägga ovanpå takfilten, men det är ju en nödlösning.
Sur på regn
Idag tyckte jag det var lämpligt att ”lufta” motorsågen tills gräset hade torkat upp på östra sidan av huset så jag kunde klippa det. Alltså fyllde jag på kedolja, rullade ut elkabeln, tog på hjälmen och satte i gång.
Jag hade dels lovat sommargrannen att fälla lönnarna som växte mitt i häcken och dels behövde jag såga upp det torra plommonträdet som jag tog ner för flera veckor sen. Dessutom skulle stora granen putsas från grenar som låg på marken och hindrade gräsklippningen.
För att underlätta kvistning och kapning, beslöt jag hämta sågbocken. Då kom regnet. Och då blev jag sur för andra gången idag. 😦
Visserligen går det alldeles utmärkt att såga fast det regnar men jag hade ingen lust att klä mig i regnmundering. Min uppdragsgivare ställer heller inte såna krav så det var av nöden. I stället tog jag rätt på sågen, ställde kabelvindan under tak, bytte till torra kläder och värmde middag.
I brist på annan vettig sysselsättning satte jag mig vid datorn efter maten och skrev det här inlägget. Och eftersom det regnar fortfarande får utesysslorna ställas in idag också konstaterar jag surt.
Arbetsbefriad
Vid 11-snåret då jag var ute med kameran försökte solen ännu titta fram…
…men en timme senare kom regnet. Det fortsatte ända till i kväll vilket innebar att jag blev arbetsbefriad från planerade utomhussysslor. Fast just nu kom jag på att jag glömt täcka över veden. 😦
21.6 – Midsommarpyssel och premiärer
Kniven är vass igen, jag har vaga minnen, haft arbetsdag och fyra premiärer.
Kniven vass
Till glädje för mig och många andra, slutade det regna efter lunch på midsommarafton och solen började titta fram. Nästan med solen kom herr grannen junior. Han hade lovat slipa kniven till stora gräsklipparen och efter en kort stund var han tillbaka med den i nyvässt version. Suveränt med också unga män som är händiga. 🙂
Vaga minnen
Midsommardagen började regnfritt minns jag bestämt. När jag gick omkring med kameran på förmiddagen såg jag att sommargrannen var i farten med att klippa häcken så jag knallade fram till henne för att byta några ord.
Enda arbetsredskapet hon hade var en sekatör, så jag erbjöd henne att låna min grentång i stället. Men hon hann inte värst långt innan regnet avbröt arbetet och sen regnade det resten av dan.
Jag minns också att jag serverade glass till en besökare efter lunch och att jag diskade. Det var slut på rena reskedar igen. Antagligen åt jag också, men i övrigt kommer jag inte ihåg vad jag pysslade med? Troligen inget viktigt.
Arbetsdag
I morse vaknade vi till strålande sol som faktiskt har förgyllt vår tillvaro hela dan och termometern orkade upp till hela 18° på eftermiddagen. Redan kl 9 påminde Outlook om att jag skulle lasta bilen med sopor och en timme senare var jag i full gång.
Det var ju inte så enkelt som det lät. Dels var inte alla sopor nerstoppade i sopsäckar än och dels behövde jag städa och få ordning i boden. Framåt halv två var jag klar. Då var det gott om svängrum i boden och Silverpilen var fullproppad med sopor.
Sommargrannen psykologen kom farande på cykel medan jag tog igen mig en stund. Hon ville prompt ta en simtur. Skönt påstod hon till råga på allt att det var och gissade att vattentemperaturen låg på 17 grader. Oavsett antalet är det långt till min badtemperatur!
Fyra premiärer
Resten av dagen bjöd på fyra premiärer, två synnerligen angenäma: Säsongens första roddtur, ankring, siktdjupsmätning och kvarta i hammocken.
Sommargrannen psykologen hade vänligt nog öst min båt också såg jag när jag kom ner till stranden med bänkar och åror. Inom några minuter var Mia på plats för att kolla vad jag hade för mig.
När jag hade ställt båten i ordning och rodde ut på sjön satte hon sig på bryggänden men konstigt nog sa hon inte ett smack den här gången. Alla tidigare år har hon suttit och jamat ända tills jag nått Hästholmen. Hon kanske äntligen har fattat att jag snart kommer tillbaka som jag lovat?
Utanför Långholmsudden släppte jag ner ankaret som jag fick av Siris matte i höstas. Vinden var ganska svag idag, men innan jag har sänkt ner och tagit upp secchiskivan igen hinner båten driva rätt långt om jag inte ankrar.
Dagens siktdjup blev 3,06 m. Det är ett bra värde för vår sjö och tyder på att vattnet är ganska klart.
Som vanligt väntade Mia i stranden tills jag kom tillbaka. Min lilla utflykt hade tagit högst 20 minuter.
Efter det ”intog” jag hammocken och en stund senare hoppade Mia upp och la sig på mina lår. Hon värmde skönt, linne och shorts kändes nog så svalt i skuggan under taket, men jag ville inte störa henne så jag låg kvar och somnade jag också efter ett tag. Det kändes som en riktig sommardag! 🙂
Rotblöta
Bekant syn? Hittills har Udden fått 130 mm regn under augusti. Och i morgon kommer det mer enligt prognosen. Men än är det ju en bra bit kvar till rekordet (källa: http://ilmatieteenlaitos.fi/sade-ennatyksia).
19.8 – Ätbart och annat trevligt
Jag har understött ett byaråd, fått ersättning, hittat fikonmarmelad, vågat mig ut och har en extremt artig leverantör.
Understött ett byaråd
I söndags infann jag mig i Kärra café strax före två. Kärrabuktens byaråd serverade mat för att få in medel till inredningen i caféet.
Pensionärspriset (som jag förstås åberopade) för buffén och kaffe med rulltårta och glass som dessert betingade 8 €. Jag hade garderat mig med en pyts så jag också kunde köpa med mig en portion hem. Jättegott var det och roligt att byta några ord med bekanta. Heder åt arrangören för idén!
Ersättning
Under tiden jag noterade modellbeteckning och serienummer på nya gräsklipparen ute i boden idag, kom ”blomhyresgästen” förbi. I handen höll han en påse (egenhändigt bakade) småkakor som han överräckte som tack för att jag tog hand om hans krukväxter medan han var bortrest. Han har uppenbarligen förstått att vägen till mitt hjärta går via magen. 😀
Fikonmarmelad
Idag var det ju dags att lägga in gurkorna i lag II, men jag insåg att jag måste proviantera en del först. Förutom dillkronor behöver jag ättika. Hur jag än letade hittade jag bara en liten skvätt i en flaska.
Bildkälla: http://www.spisa.nu
Däremot hittade jag fikonmarmelad från Törners konditori i Östersund. Jag minns att jag fick den av ett gulligt par som hälsade på och om jag fick den samma år jag flyttade är den med andra ord mer än sju år gammal.
Marmeladen är bevisligen avsmakad men det mesta återstår. Om jag minns rätt skulle den serveras till nån slags ost men jag har glömt vilken? Att använda den på skorporna tycker jag inte passar riktigt men så klart går det väl an.
Marmeladen är fullt ätbar ska tilläggas. Jag ”skalade av” översta lagret för säkerhets skull innan jag smakade på den men den höga sockerhalten borgar givetvis för att den håller sig. Nån som kan tipsa mig om hur/till vad jag ska använda den?
Vågat mig ut
Idag klädde jag faktiskt på mig (igår hade jag en morgonrocksdag). Sockor, långbyxor och flanellskjorta fick det bli när jag hade kollat termometern och tittat ut genom fönstret. Meteorologen på TV-vädret igår kväll sa att vi skulle få ostadigt väder. Han borde snarare ha sagt labilt.
Solen tittade fram när jag steg upp i morse men en timme senare ösregnade det. Så där har det hållit på hela dagen… Sol, regn, sol och regn igen förutom kraftiga vindbyar. Mellan skurarna hann jag i alla fall hämta ved, pyssla om blommorna, ösa båtarna och kolla att fackelblomstret stod kvar i strandkanten där jag planterade det.
Extremt artig leverantör
Vad jag kan minnas har jag aldrig upplevt en så artig leverantör som Carbonite, företaget som sköter min backup. Helt otroliga är dom!
I början på augusti gjorde dom ett mejlutskick för att skaffa nya kunder och hade tydligen skickat det också till befintliga, medvetet eller omedvetet. Jag svarade genast att jag minsann har varit kund hos dom redan i flera år. Jag fick omgående ett svarsmejl från en herre på Sales & Marketing:
”Dear (MoF),
I am writing as a follow up to an email you may have received this morning suggesting you have no files backed up with Carbonite. This email was sent in error, resulting from a customer communications mistake. If you are an active subscriber, at no point was your account or stored data affected.
We apologize for the inconvenience this email caused. We wanted to let you know right away, and hope you can forgive our internal error.
Thanks for understanding and for your business. Please feel free to reach out with any questions you may have.
Best Regards,…”
De’ ni, det är kundvård på hög nivå! Att a) erkänna sitt misstag och b) ytterst hövligt be om ursäkt är ju inte särskilt vanligt, åtminstone inte bland dom jag har varit i kontakt med under årens lopp.
Alla supportärenden behandlas ovanligt snabbt och följs också alltid upp för att kolla att allt fungerar som det ska. Ett kundnöjdhetsformulär avslutar alltid ärendet. När man förnyar sitt abonnemang får man förutom bekräftelse och kvitto på mottagen betalning ett extra tackbrev. Tänk om alla leverantörer var lika artiga och kundvänliga!
16.8 – Tur, kärlek, gurkor och närhetsbehov
Jag har haft tur med vädret, blivit uppringd och lagt gurkorna i blöt. Mia har stort närhetsbehov.
Tur med vädret
Direkt efter frukosten tog jag i tu med översättningen som jag lovade i ett svagt ögonblick. Hur jag kunde tro att mina kunskaper i engelska skulle räcka till föreningsstadgar är en gåta? Ibland är det si och så med självinsikten tydligen.
Lyckligtvis fick jag hjälp av http://sv.glosbe.com/, en suverän sajt för översättningar till och från en mängd språk och som också har synonymer och exempel på hur ordet används. Så bra är min engelska att jag tack vare synonymerna kunde plocka ut det ord jag behövde. Tror jag i alla fall? Det är möjligt att det finns riktiga grodor i översättningen, men den ska bara användas internt så kvalitén bör räcka till.
Vädret var på min sida. Molnen klumpade i hop sig efter nån timme och vid lunchtid började det regna. Det passade mig utmärkt! Att sitta inne när det är finväder bär mig emot.
Efter översättningen gjorde jag en skiss till presentkort som ska användas i LMF och en presentation som jag skickade till torsdagens värdar. Bilderna jag tog på dom i Kasnäs såg ut som karikatyrer så jag spädde på med pratbubblor som passade till deras ansiktsuttryck. En bra porträttfotograf lär jag aldrig bli.
Felringning?
”Privat nummer” ringde och störde mig kvart i tio. En herre vid namn Laaksonen undrade om jag hade kvar Opel Kadetten jag hade åkt mycket med i Norge? Jag blev helt ställd.
I mitten av 80-talet ägde jag mycket riktigt en Opel Kadett som jag åkte nästan dagligen med till Norge under en period. Jag var nämligen upp över öronen förälskad i en sandblästrare som var på jobb i Sarpsborg, ca 180 km från Göteborg där jag bodde då.
Jag har glömt vad kärleken hette, men Laaksonen tror jag inte det var, även om han var finländare. Dessutom är det inte särskilt troligt att han har letat rätt på mitt telefonnummer i Finland eller ens kommer i håg vad jag heter. Alltså hasplade jag äntligen ur mig att han nog hade ringt fel. Han bad genast om ursäkt och la på.
Men tänk om det faktiskt var min dåvarande förälskelse…? Som kallade mig sin lilla sparvunge(!), bedyrade mig sin stora kärlek och ville att jag skulle följa honom till Moskva där han hade nästa uppdrag?
Om jag hade varit det minsta fiffig skulle jag ha frågat vad han hette i förnamn, för det minns jag fortfarande, men det var jag alltså inte. Och eftersom han hade dolt telefonnummer kan jag heller inte ringa upp och fråga. Nä, det var säkert en felringning bestämmer jag mig för. 🙂
Gurkorna i blöt
Dom 27 gurkorna jag fick igår är nu renskrubbade i regnvatten och nerlagda i saltlake. Där ska dom ligga i ca tre dygn står det i tant Agdas recept. Bäst att lägga in en påminnelse om det, annars blir det saltgurka i stället.
Närhetsbehov
Efter morgonens jakt på en präktig skogsmus tog Mia ledigt. Under tiden det regnade låg hon ute och sov i min stol på trappan men med ojämna mellanrum har hon kommit in och pratat med mig eller velat bli kelad med.
När jag höll till ute efter att det slutat regna höll hon sig mestadels inom synhåll och när jag i min tur satte mig i stolen på trappan ville hon ha en ny kelomgång eller sova i min famn. Hon har uppenbarligen stort närhetsbehov. Det är förstås ömsesidigt. Om hon är borta mer än ett par, tre timmar saknar jag henne. 🙂
Uddmors betraktelser 