22.1 – Bland gäster och sifferexcerciser

Jag har känt mig pinsam, vikarierat Husse, kämpat med ett bokslut, eldat och kallat till möte.

Pinsamt
På lördagen var det bastudag i Tallmo som vanligt, men också Husses morbrors namnsdag. Den ville vi givetvis gratta till så vi kombinerade aktiviterna.

Att ”gå till bys” direkt efter bastun innebär att klädsel och frisyr ser ut som hej kom och hjälp mej. Det gäller mig, inte Husse. Han ser ut som vanligt, bara renare.

Jag kunde förstås ha packat ner gå-bort-kläder, men räknade med att vi var de enda gästerna den tiden på dan. Helt rätt uträknat, men innan vi hade lättat ankar hade flera gäster hunnit anlända.

Alla var förstås uppklädda. Till skillnad från mig som satt där i pösiga mysbyxor, en gammal tröja och med håret klistrat på skalpen. Jag gjorde mitt bästa för att verka obesvärad, men kved i mitt innersta.

Fy, så pinsamt. Mitt slafsiga utseende kunde uppfattas både som brist på respekt för tillfället och för namns­dags­firaren. Det ska inte upprepas!

Vikarierat Husse
Igår efter lunch åkte Husse till stan, så jag fick chansen att vikariera honom. Det innebar snöskottning och vedhämtning. Asklådan i köksspisen svämmade över, så den tömde jag också.

Kämpat med ett bokslut
Redan innan Husse åkte hade jag börjat med väglagets räkenskaper för 2018 och fortsatte med dom efter hushållsbestyren. När jag äntligen var klar, hade klockan hunnit bli 22.

Hur jag än bar mig åt stämde inte ett av beloppen i bokslutet. Och eftersom jag ser problem­ som utmaningar, ville jag inte ge mig. Till slut var jag ändå tvungen att ge upp. Just det beloppet behövde inte specificeras i bokslutet kom jag på.

Om jag hade varit så fiffig ett halvdussin timmar tidigare, kunde jag ha ägnat mig åt nåt roligare. Suck.

Eldat för brinnkära livet
I går började temperaturen sjunka och i morse visade termometern -22,8 kl 8.15. Det kändes onek­ligen rätt svalt i huset när jag klev upp, trots ett par elelement. Definitivt läge för en vinter­veds­brasa!

Dessutom täcktes Udden av tät dimma. Ovanligt i samband med sträng kyla, men troligen berodde den på att havet kring ön fortfarande ligger öppet.

För mig är vinterved = björkved. Hittills har vi bränt av sommarveden som Husse försåg oss med vårvintern 2017 då ”stora avverkningen” gick av stapeln. Fullt gångbar den också, men dagens tempe­ratur krävde björk tyckte jag. Lyxigt att kunna välja. 🙂

Kallat till möte
Om en knapp vecka håller hembygdsföreningen sitt första styrelsemöte för i år, så det var dags att skicka möteskallelserna med förslag till dagordning.

En av punkterna är förstås bokslutet för 2018. Tack vare Husses eleganta kalkylmodell blev det klart utan några som helst problem. Årsmötet närmar sig också, vilket kräver en hel del administrativa förberedelser som bekant. Många papper blir det.

Vi behöver också se över vilka ledamöter som är i tur att avgå och om dom ställer upp för omval, vilket jag hoppas. Vi har en bra styrelse och ett gott samarbete.

1.2 – Omväxling förnöjer(?)

Jag har åkt i onödan, våldgästat, träffat kassören, haft besök och tränat ”snöhävning”.

Åkt i onödan
I måndags åkte jag till Kimito och ZasData för att få en adapter till. Tanken var god: Från dator­pro­jektorns VGA till standard-HDMI och vidare till mikro-HDMI. Det var en onödig resa visade det sig dan därpå när jag provade anslutningen på kursen.

Precis som förra gången blev jag tvungen att låna Husses dator för att kunna använda projektorn. Det går ju för all del bra det också, men jag känner mig förstås mer hemma med min egen ”burk”.

Nästa tisdag ska jag väl ändå kunna använda min egen dator hoppas jag. Adaptern jag beställde från Asus parts kom med posten igår.

Våldgästat
Ärendena i Kimito krävde mindre tid än beräknat, så jag ringde Grisen/Tvillingen och frågade vad hon hade för sig. ”Kommer du förbi?” undrade hon.

Jag svarade jakande och påtalade att det blir en snabbvisit. Men tydligen hade vi mycket att avhandla eftersom det hann gå en dryg timme innan jag reste mig och tackade för förplägnaden.

Träffat kassören
Helt fantastiskt, solen visade sig igår! Vår lilla utflykt söderut blev ljusare än väntat. Kassörens vänliga mottagande gjorde också sitt till. Därmed är hembygdsföreningens bokslut avklarat och verksamhets­granskarna får ta över.

Besök
Idag gästades Udden av Vik Husse. Vi diskuterade bland annat politik och miljö – förutom vädret förstås. Full snöstorm kräver en del kommentarer.

Tränat ”snöhävning”
När vår besökare åkte hade snöyran lyckligtvis upphört, annars hade vår ”vägmästare” fått rycka ut en tredje gång idag. Nu var det lämpligt att börja ett träningspass i ”snöhävning”.

På stigen framför huset hade en stor hög drivsnö lagt sig. Min förhoppning om kall, lätt snö grusades omgående när jag började skotta… Blöt och tung var den.

Men skam den som ger sig. Efter ett par timmar hade jag skottat fram stigarna och snyggat till par­keringen. Största jobbet hade vägmästaren redan gjort.

28.1 – Från underskrifter till handikapp

Bokslutet är undertecknat och vi har grattat i förskott. Jag har haft tidig väckning, röstat, vunnit i kortspel och vet orsaken till mitt handikapp.

Bokslutet undertecknat
I torsdags hölls väglagets styrelsemöte på Udden. Den viktigaste punkten var underskrifter på bokslutet, men dess värre saknades en ledamot så verksamhetsgranskarna får vänta ett tag.

Grattat i förskott
I och med att lördagen var intecknad för annat program, grattade vi en trevlig dam i förskott på fre­dagen. Vi väntades först på lördag, men lyckligtvis fann sig både värd och värdinna i att vi kom en dag för tidigt. Tack för det! 🙂

Tidig väckning
På lördagen hade jag ovanligt tidig väckning, redan klockan åtta. Det gav mig två timmar att göra mig i ordning för avfärd. Lite i snålaste laget, helst vill jag ha tre timmar på mig, men det gick vägen.

Anledningen till den tidiga morgonen var träffen med gänget i Skrivlördag! klockan 10.15. Den här gången träffades vi i Kojan, Dalsbruks nyöppnade antikvariat, eftersom Rosala Handelsbod har upphört med sin verksamhet.

Det huvudsakliga temat för dagen var tid. Hur uttrycker vi tiden i våra skriverier och hur viktigt tycker vi att det är att placera berättelser i tid. Diskussioner och exempel varvades som vanligt med skriv­övningar så tiden(!) gick fort.

Röstat
Idag har jag röstat i presidentvalet. I entrén till vallokalen fanns alla kandidaters röstnummer så jag avgjorde valet med hjälp av ramsan ”En bil körde på gatan, ett hjul föll bort”. Och tänk att resultatet råkade bli just den kandidat jag hade tänkt mig från början. 😀

Vunnit i kortspel
Efter röstningen åkte jag och hälsade på en nära vän. Efter kaffet spelade vi en ”marjas” (bondtolva). Den här gången hade jag verkligt flyt – jag vann för en gångs skull! Undrar om jag borde tippa/lotta också?

Orsaken till mitt handikapp
Med handikapp syftar jag inte på att jag börjar bli(?) hjärninvalid, utan på min onda handled och tumme. Besvären började i somras så jag antog de berodde på överansträngning i samband med kor­rektur­läsningen jag höll på med, men så är det inte alls har jag kommit på.

För många år sen drogs jag med ”musarm” och beslöt då att i stället använda kortkommandon så långt det var möjligt. De överlägset vanligaste är Ctrl-C, Ctrl-X och Ctrl-V (kopiera, klipp ut och klistra in), vilket belastar samma fingrar jämt.

Följden är att det gör gräsligt ont att röra på tummen och att belasta vänster handled. Jag får övergå till den nästbästa metoden – börja använda snabbknapparna på min RollerMouse i stället.

16.1 – Klart för ”drabbning” + lite annat

Väglagets bokslut är klart, möteskallelser skickade och kursinledningen klar. Jag eldar för brinnkära(!) livet och Mia höjer sömnrekordet.

Väglagets bokslut
Igår eftermiddag tog jag i tu med väglagets bokslut. När jag stämde av mot redovisningen hade jag en kostnadsdiff på 4 €. Mysko.

En koll av bankens kontoutdrag och verifikaten gav förklaringen. Banken började ta ut kontoavgift först i mars 2017, jag hade räknat med hela året. Tur att det var så enkelt den här gången.

Idag granskade väglagets ordförande bokslutet och hade ett par relevanta synpunkter. ”En bra sak kan man alltid göra bättre” sa en av mina första chefer. 🙂

Dock återstår att få veta – jag har frågat verksamhetsgranskaren – hur jag i bokslutet förklarar den obetalda fakturan 2016? Den ingick i 2016 års bokslut, men betalades först i december 2017 på grund av kassörens (mitt) slarv.

Som vanligt tröstar jag mig med att den enda som inte kan göra fel är den som inget gör.

Möteskallelser
Nästa måndag är det dags för hembygdsföreningens första möte i år. Idag fick både styrelse och ersättare kallelse med förslag till dagordning.

Styrelsen för väglaget fick också en möteskallelse. Förhoppningsvis är bokslutet klart för underskrift den 25.1.

Kursinledning klar
Den 23.1 börjar kursen Vardags-IT i Björkboda skola, en av mina tidigare arbetsplatser här på ön. F n är det 10 anmälda så då vet jag att kursen blir av. Det bekräftade för övrigt min chef igår per telefon.

Tre av deltagarna är bekanta sen tidigare kurser och en fjärde är jag särdeles välbekant med: Husse har också anmält sig. 🙂

Eftersom kursen delvis ska basera sig på deltagarnas frågor och önskemål har jag gjort en inven­te­rings­lista som fylls i vid första träffen. Dels för att få reda på befintliga kunskaper och dels för att få veta vilka frågor deltagarna har.

Eldar för brinnkära livet
Sen igår är det bra drag på Udden. Dock inte under galoscherna den här gången.

4 minusgrader och 17-20 m/s kräver stor energiåtgång. Eftersom huset är byggt i slutet av 1800-talet är isolering och vindskydd därefter. Den energi jag genererar räcker inte till på långt när!

Den hårda, sydvästliga vinden innebär att var­dags­rum­met är mest utsatt. Kakelugnen fick därför en extra brasa igår kväll och två elelement får hjälpa till att hålla värmen. Trots det visar termometern inte mer än +17. På golvet är det antagligen under 15 kan jag tänka mig.

Köksspisen är förstås i flitig användning. Den kombi­ne­ras med värme från ett element närmast skrivbordet, annars skulle fingrarna stelna ändå mer.

För att värma brandmuren ytterligare, tände jag också upp i kaminen i sovrummet i eftermiddags. Det är första gången i år, men förmodligen inte den sista.

Hur det är möjligt att det är drag i den oavsett om spjället är öppet eller stängt är för mig en gåta? Den enda som kan svara på det är väl den som murade rökkanalerna och han har inte funnits på mer än ett halvsekel, så den frågan lär jag aldrig svar på.

Mia höjer sömnrekordet
Sen före jul tillbringar Mia mesta tiden med att sova. I det här elaka vädret vägrar hon helt vistas ute längre än ett par minuter – om jag inte gör henne sällskap vill säga. Medan jag hämtade ved idag tog hon en snabb­titt i boden, men skyndade sig snabbt in i värmen igen.

 

22.2 – Från snö och storm till jubileum

Snön har återvänt, jag har gjort bokslut, ser trädstammarna glesna och firar ett jubileum.

sparSnön har återvänt
När Husse lämnade oss i måndags på förmiddagen täcktes tomten av ett nytillkommet snötäcke. Idag har det fyllts på tack vare/på grund av snöstormen.

Att vistas utomhus är inget nöje kom jag under­fund med under dagens shoppingtur. Under tiden jag baxade in ett ovanligt stort kolli fylldes golvet i bakluckan med ett snölager. Dessutom alldeles i onödan, för paketet fick ändå inte plats och jag hade ingen lust att fälla ner ryggstöden.

Följaktligen snöade det också in i kupén medan jag ställde in kartongen i baksätet. Men, det är smällar man får ta när man bor i det här klimatet.

Bokslut
Efter att ha fullföljt ett kunduppdrag inom ”närområdet” igår, tog jag i tu med väglagets bokslut vid hemkomsten. Det tog sin modiga tid. Mest på grund av att jag inte fick beloppen att stämma på alla ställen. Men nu stämmer dom och bokslutet är klart för granskning.

tradfallningTrädstammarna glesnar
Trädstammarna har glesnat betydligt såg jag när jag kom hem från dagens utflykt. Den här gången på den nordvästra sidan av tomten. En fröjd att se! 🙂

Firar ett jubileum
Idag ska vi fira 4-månaders jubileum så nart Husse dyker upp. Enligt planerna skulle han åter­vända först i morgon, men som omväxling gick uppdragen som på räls så han ringde nyss och anmälde sin ankomst.

Det känns ju lite tonårsaktigt att fira månadsjubiléer, men jag tycker det är storartat att han stått ut med mig så här länge så visst har vi anledning att fira! Exakt hur har jag inte klart för mig men jag antar att han har tänkt ut nåt rafflande? 🙂

8.1 – Skönt – till slut

Jag har haft premiärer, eldat i alla rum, avslutat ett experiment och är klar med ett bokslut.

SilverpilenPremiärer
Igår var det provianteringsdag. Silverpilen har stått parkerad sen den 30.12 så det var premiär för årets första åktur. Termometern visade ‑25,3°(!) vilket också påkallade premiär för motor- och kupévärmare i god tid före avfärd.

Bilen startade med en inledande ”suck”, men gick snällt i gång tack och lov. Efter några kilometer hade växeloljan också tinat upp och när jag kom hem tillbaka var det bara frost­blom­morna längs kanterna på insidan av framrutan som skvallrade om kylan.

Eldat i alla rum
När jag var hemma igen hade temperaturen visserligen gått upp till -21,9°, men en brasa i alla tre rum kändes nödvändigt eftersom luftvärmepumpen börjar krokna vid den temperaturen.

För att inte få för varmt, tände jag upp i sovrummet vid solnedgången och kunde gotta mig åt skön värme vid läggdags. Jag eldade förstås också i kökspisen och kakelugnen i vardagsrummet som vanligt så här års.

Köksspisen

Trots den stränga kylan har vi alltså haft det skönt på Udden (med ett undantag, se nedan). Åt­min­stone statistiskt sett: +12 på golvet och +26 i taket.

Fast våra mi­nus­gra­der verkar ju löjliga jämfört med köldrekordet i norr: -41,8°! Stackars människor. Och djur.

Skönt att köldknäppen inte blev så lång­varig. Idag bara mellan -10 och -12 och tidvis lätt snöfall.

Avslutat ett experiment
När den kalla perioden började bestämde jag mig för att se hur länge jag kan klara mig utan att öka på elvärmen, bara nöja mig med tilläggsvärme i vedform. I vardagsrummet är normalt inga element i gång eftersom luftvärmepumpen håller till där. Dessutom ett (av två) i köket, ett i badrummet, respektive ett i sovrummet.

Igår kväll konstaterade jag att ca -25° är gränsen. På kvällen kröp kvicksilvret ner till -24,8° igen och luftvärmepumpen dog följaktligen. Tevefåtöljen (som står vid en yttervägg) kändes som ett isskåp trots dubbel yllepläd på sitsen och ovanpå den ett överdrag i ull. Att jag var utrustad med varm sjal över kläderna och ullfrottésockor i mina varmaste tofflor hjälpte inte.

Jag slog alltså på elementet bakom fåtöljen, kakelugnsvärmen räckte inte till. Fast det har den ju varit tvungen att göra förr i världen förstås. Vi är nog ganska bortklemade med värme nuförtiden.

BokslutKlar med ett bokslut
Igår kväll tog jag i tu med väglagets bokslut. På senaste styrelsemötet lovade jag att det skulle vara klart till den 14.1.

Våra få intäkter stämde bra med min enkla bokföring, men kostnaderna diffade med 2,59 €. Alla veri­fi­ka­tioner stämde med bankens kontoutdrag, liksom den utgående balansen så var låg felet?

Ett tag var jag på väg att ge upp till nästa dag, men det kändes inte bra. Jag måste ju för sjuttom kunna hitta felet. Det gjorde jag också. Självfallet berodde det på ”den mänskliga faktorn”. Posterna i Övriga kostnader var felsummerade.

Skönt att få till det utan att behöva ropa på hjälp. Jag hade redan garderat mig och förvarnat ord­fö­randen, men det bär emot att erkänna att jag har misslyckats innan jag ens har gjort ett allvarligt försök.

Det har jag lärt mig av fostermor. Först försöker man själv och om det inte lyckas begär man hjälp. 🙂

24.2 – Historiskt, ätbart och vårlikt

Jag har gjort historiska fynd, avslutat 2014, fått en inbjudan och sett vårtecken. Mia har återfått jaktlusten.

Historiska fynd
Igår gjorde jag två historiska fynd i frysen. Två matförpackningar från 2012! Fläskkött som varit fryst i nästan tre år verkade inte särskilt frestande så båda förpackningarna åkte ner i soporna. Nu får jag verkligen skärpa mig och hålla bättre ordning!

RevisorAvslutat 2014
Efter att hittills ha prioriterat andras bokslut tog jag i tu med Din Konsults igår. 15 verifikat var ju inte så svårt att summera. Som vanligt blev också fjolåret ett förlustår och firman är skyldig mig drygt en tusenlapp.

Utsikterna för att den skulden ska betalas tillbaka är ganska små om inget mirakulöst inträffar, men man vet ju aldrig. Din Konsult kanske får ett långvarigt och lukrativt uppdrag rätt vad det är?

Inbjudan
Idag behövde El-Tigerns fru min hjälp i ett litet ärende som var avklarat på några sekunder, sen fick hon kaffe och upptinad julkaka medan vi pratade om diverse väsentligt och oväsentligt.

Eftersom varken hon eller jag hade några hålltider kunde vi vara sociala i lugn och ro utan att titta på klockan. Det känns fortfarande lyxigt att kunna få göra så. Innan hon gick bjöd hon in mig på middag så på söndag behöver jag åtminstone inte svälta.

Vårtecken
Blommande julros är väl inget vårtecken, men det är snödropparna. Dom har kanske stått i knopp redan ett tag, men inte förrän igår noterade jag de väna, snövita dropparna.

Vårtecken2008 hade jag redan den 3.2 avbildat en knopp, annars är mars eller april vanligare beroende på hur sträng och snörik vintern har varit.

Jag hörde också ett bekant fågelljud. Om jag inte misstar mig var det en trana. Eftersom jag var inom­hus kunde jag inte säkerställa upphovet. Ett säkert vårtecken det också, liksom att dagarna har blivit längre igen.

Återfått jaktlusten
Ett annat säkert vårtecken är att Mia har återfått jaktlusten. I och med att tomten är snöfri tar hon sig obehindrat fram till lämpliga jaktställen. En sork ”prydde” mattan i verandan när jag släppte in henne i eftermiddags. (På bilden ses dock en näbbmus)

Mia jagar