17.6 – Optimal väderlek

Jag har haft tur med vädret, det hjälpte att elda och besöken har duggat tätt.

BåtturTur med vädret
I onsdags var vädret nästan optimalt för siktdjupsmätning bortsett från den envisa motvinden när jag skulle ro ut till mätplatsen. Å andra sidan var hemfärden synnerligen lättrodd, det räckte att hålla kursen.

Igår var det optimalt väder för att skriva ut års­mötes­kal­lelser och eliminera månadsdisken. Dagen var mulen och fram på eftermiddagen började det regna på nytt. Redan under natten hade regnmätaren fyllts på med 4 mm.

Idag började vädret lyckligtvis också med dis och duggregn. Tack vare det fuktiga vädret har jag inte ens behövt tänka på vedhögen eller på att måla bryggan. 🙂

Hjälpte att elda
Vid lunchtid idag tyckte jag det kunde behövas en brasa i köksspisen. Den gjorde susen! Vädret klar­na­de upp och temperaturen steg också utomhus. Fast jag tror inte att jag ska dra några långt­gående slutsatser av den lyckträffen?

BåtarBesöken har duggat tätt
En stund innan jag hade bestämt mig för att åka till butiken – Mias torrfoder var på upphällningen – knackade sommargrannen psykologen på. Hon hade tänkt ta en titt på sittbrädorna i båten i och med att en av dom behövde bytas ut men orkade inte rubba far­kos­ten så hon behövde tillkalla mera muskler.

Jag åtog mig att lyfta upp den och blev häpen över tyngden… Min båt har dubbel botten men kändes trots det lättare än hennes? Mysko. Hur som helst fick vi den sjösatt med gemensamma krafter och den medfarna sittbrädan mättes för att få rätt storlek. Efter det smakade det bra med en mugg te, respektive kaffe och lite småprat innan hon sa hej då.

Övre nedergångsåldernUnder tiden hon var kvar fick jag ett SMS från den ”unge gentle­mannen” med frågan om det gick för sig att titta in? Jag bad om ett par timmars respit för att hinna med mina ärenden och det gick bra svarade han.

Det var verkligen länge sen vi sågs! Han hade hunnit genomföra sin militärtjänst sen dess. Både kropps­form och hållning var förändrad och han hade fått ett mognare uttryck i blicken. Det kanske ligger nåt i att man bör göra militärtjänst för att bli ”karl”?

Efter ett par timmar hade vi pratat klart och han åkte vidare till nya äventyr föreställer jag mig. Det är ju faktiskt fredag kväll. Om man inom kort fyller 20 finns det säkert annat som lockar än gråhåriga tanter i ”övre nedergångsåldern” för att citera Gunilla Dahlgren.

8.1 – Skönt – till slut

Jag har haft premiärer, eldat i alla rum, avslutat ett experiment och är klar med ett bokslut.

SilverpilenPremiärer
Igår var det provianteringsdag. Silverpilen har stått parkerad sen den 30.12 så det var premiär för årets första åktur. Termometern visade ‑25,3°(!) vilket också påkallade premiär för motor- och kupévärmare i god tid före avfärd.

Bilen startade med en inledande ”suck”, men gick snällt i gång tack och lov. Efter några kilometer hade växeloljan också tinat upp och när jag kom hem tillbaka var det bara frost­blom­morna längs kanterna på insidan av framrutan som skvallrade om kylan.

Eldat i alla rum
När jag var hemma igen hade temperaturen visserligen gått upp till -21,9°, men en brasa i alla tre rum kändes nödvändigt eftersom luftvärmepumpen börjar krokna vid den temperaturen.

För att inte få för varmt, tände jag upp i sovrummet vid solnedgången och kunde gotta mig åt skön värme vid läggdags. Jag eldade förstås också i kökspisen och kakelugnen i vardagsrummet som vanligt så här års.

Köksspisen

Trots den stränga kylan har vi alltså haft det skönt på Udden (med ett undantag, se nedan). Åt­min­stone statistiskt sett: +12 på golvet och +26 i taket.

Fast våra mi­nus­gra­der verkar ju löjliga jämfört med köldrekordet i norr: -41,8°! Stackars människor. Och djur.

Skönt att köldknäppen inte blev så lång­varig. Idag bara mellan -10 och -12 och tidvis lätt snöfall.

Avslutat ett experiment
När den kalla perioden började bestämde jag mig för att se hur länge jag kan klara mig utan att öka på elvärmen, bara nöja mig med tilläggsvärme i vedform. I vardagsrummet är normalt inga element i gång eftersom luftvärmepumpen håller till där. Dessutom ett (av två) i köket, ett i badrummet, respektive ett i sovrummet.

Igår kväll konstaterade jag att ca -25° är gränsen. På kvällen kröp kvicksilvret ner till -24,8° igen och luftvärmepumpen dog följaktligen. Tevefåtöljen (som står vid en yttervägg) kändes som ett isskåp trots dubbel yllepläd på sitsen och ovanpå den ett överdrag i ull. Att jag var utrustad med varm sjal över kläderna och ullfrottésockor i mina varmaste tofflor hjälpte inte.

Jag slog alltså på elementet bakom fåtöljen, kakelugnsvärmen räckte inte till. Fast det har den ju varit tvungen att göra förr i världen förstås. Vi är nog ganska bortklemade med värme nuförtiden.

BokslutKlar med ett bokslut
Igår kväll tog jag i tu med väglagets bokslut. På senaste styrelsemötet lovade jag att det skulle vara klart till den 14.1.

Våra få intäkter stämde bra med min enkla bokföring, men kostnaderna diffade med 2,59 €. Alla veri­fi­ka­tioner stämde med bankens kontoutdrag, liksom den utgående balansen så var låg felet?

Ett tag var jag på väg att ge upp till nästa dag, men det kändes inte bra. Jag måste ju för sjuttom kunna hitta felet. Det gjorde jag också. Självfallet berodde det på ”den mänskliga faktorn”. Posterna i Övriga kostnader var felsummerade.

Skönt att få till det utan att behöva ropa på hjälp. Jag hade redan garderat mig och förvarnat ord­fö­randen, men det bär emot att erkänna att jag har misslyckats innan jag ens har gjort ett allvarligt försök.

Det har jag lärt mig av fostermor. Först försöker man själv och om det inte lyckas begär man hjälp. 🙂

27.12 – Gott för knopp och kropp

Jag har läst en mycket intressant bok, eldat, tömt en ölflaska och dukat för två.

LäsvärtMycket intressant bok
Redan 2011 köpte jag en bok med titeln ”Arab Voices – What They Are Saying To Us And Why It Matters” skriven av James Zogby 2010, men har inte läst den förrän nu. Den boken borde “alla” läsa.

Främst beskriver Zogby varför USA (och övriga västländer) har misslyckats i försöken att skapa dialog med arabvärlden, men vi får också ta del av ett antal opinionsundersökningar där det framgår hur arabländerna ser på sin situation och på om­värl­den. Jag rekommenderar boken varmt till den som vill lära sig förstå skillnader och likheter mellan våra länder.

Vita kornEldat
I morse tittade jag häpet på termometern: -4,5°. Det är vi minsann inte vana vid i år! Stormen hade blåst bort, en tunn ishinna hade bildats på ”min vik” och på marken låg små runda, vita korn som vi inte heller har sett på länge. Strålande sol avslöjade obarmhärtigt att jag borde putsa fönstren.

Det kändes inte direkt kallt i huset (jag har också elvärme) men jag tände ändå upp i köksspisen ifall kylan skulle komma på tanken att krypa in.

Snart är det dags för en ny brasa. Kvicksilvret sjönk till -6,8° kl 17.30.

Tömt en ölflaska
På julafton ville fostermor alltid dricka öl till maten och gärna en snaps. Det var enda gången på året jag såg henne förtära den kombinationen. Överhuvudtaget var hennes alkohol­kon­sumtion mycket be­gränsad.

JulölJag är heller ingen storkonsument av öl, men på julaftonen tyckte jag att jag ville pröva fostermors kom­bi­nation. I verandaskafferiet hittade jag Linie akvavit och en flaska Weinachtsbier från i fjol. Perfekt!

En snaps och ett glas öl räckte gott till både förrätt och varmrätt, så hälften av ölet blev odrucket. Men nu är det slut. Idag tömde jag flaskan till middagen. Tack vare patentkorken smakade det lika bra som på julafton.

Dukat för två
Idag dukade jag kaffe för två i ”södra salongen”. Före detta grannen hade tackat ja till ”efter-jul kaffe” och för en gångs skull tyckte jag vi kunde slita lite på andra möbler än trästolarna i köket.

KaffedukningDet blev som alltid en trevlig pratstund. Eftersom hon och hennes man flyttade till byn 1962 känner hon väl till vilka gamla tanter och farbröder som bodde här när jag var barn.

På så sätt fick jag reda på att tant Lina i Solbacka var syster med fostermors (och mormors) styvfar. Tant Lina och farbror Otto hälsade vi på rätt ofta kommer jag i håg. Tant Lina hade alltid jättegoda nybakta bullar och en välfylld skål med Fazers likörkonfekt minns jag.

Att farbror Otto och ”Oppstu-Göstas” far var bröder visste jag inte heller. Hon redde också ut en del andra släktförhållanden som jag hade dålig koll på, så det var ett givande besök på många sätt. 🙂

1.5 – Alternativt 1 maj-firande

I år valde jag att fira 1 maj på ett lite annorlunda sätt. 😀

KlockaHålltid
Klockan 13 idag hade jag lovat infinna mig hos min privatelev. När jag startade Silverpilen 12:29 föll dom första regn­drop­parna och bränslet-på-upphällningen-lampan blinkade. Så klart hade jag tagit mig fram och tillbaka utan problem, men efter att ha blivit soppatorsk ett par gånger i mitt liv har jag absolut ingen lust att uppleva det igen och blir lite nojig när bränslelampan blinkar.

Eftersom det var helgdag var närmaste tankstället stängt (vid butiken i Kärra), så jag satsade på Neste i Björkboda eftersom jag var på väg åt det hållet. På vägen dit ringde jag min väntande elev och aviserade tio minuters försening. Det var inga problem sa hon, jag var lika välkommen då.

Först trodde jag macken var stängd i Björkboda också, men såg sen att lyset var tänt inomhus och några bilar stod parkerade utanför. För att inte slösa med tid beslöt jag tanka från en pump med kort­be­talning, men anade oråd då jag såg vita plastpåsar lindade runt handtagen. Jag backade och körde in till en ”kontantpump” i stället.

Men där fanns också vita plastpåsar virade runt handtagen? Dom kanske satt där av hygieniska skäl bestämde jag, klev ur och öppnade tanklocket. Just då öppnade tjänstgörande (som kände igen mig sen jag brukade besöka förra ägaren) ytterdörren till macken och sa: ”Bensinen är slut. Det har den varit i fyra veckor.”

BensinslangJust så. Först blev jag sur. Det innebar att jag var tvungen att fortsätta till Kimito och bli ändå mer försenad. Men sen veknade jag. Hon såg så uppgiven ut stackarn och sa att det inte kändes särskilt roligt att vara på jobb när läget var som det var. Jag svarade att jag förstod det innerligt väl och önskade henne trevlig helg trots allt.

Kimito nästa. Regnet tilltog allt mer i styrka. Medan jag körde satt jag och tänkte på mackägaren och att han troligen inte mådde så bra under rådande omständigheter. Att driva en mack och inte kunna förse den med bensin måste ju kännas förskräckligt.

Redan på första macken i Kimito hade dom lyckligtvis bensin kvar. Den 25.3 hade jag tankat förra gången noterade jag och betalade då 1,54 €/l på en bemannad mack mot 1,66 idag på en obe­man­nad. Ben­sin­priset har alltså gått upp.

Västanfjärd 10 km stod det på vägskylten i korsningen. Jag hade redan förbrukat mina tio extra minuter men beslöt att inte ringa en gång till utan stod på gasen i stället. 13:19 parkerade jag på destinationsadressen och knackade på.

Snabbundervisning och brainstorming
På min duktiga elevs önskelista fanns egentligen bara en konkret punkt och den var avklarad på några minuter, så vi fortsatte med konstruktion av webbsidor och ”brainstormade” runt utseende och inne­håll. Och vips var klockan 15, alltså dags att sluta arbetsdagen och åka hem till Mia.

EldHemkomst, värme och mat
Första prioritet var förstås att pussa och mata Mia. Hon hade varit instängd i tre timmar eftersom hon inte ville vistas ute när jag åkte.

Regnet, den kalla vinden och dom enstaka plusgraderna fick det att kännas skönt med en brasa i köksspisen. Fast då gällde det att hämta ved först, vedlådan var tom. Sagt och gjort. Mia gjorde sällskap.

Jag tände upp direkt när jag hämtat första satsen och kände stor skillnad redan när jag kom in med den andra. Spisen hade redan hunnit bli så varm så jag kunde värma min specialsoppa (se inlägg 30.4) på den.

Med en av mormors tallrikar halvfylld av het soppa slog jag mig ner framför datorn, kollade mejlen och satte i gång med det här inlägget. Det jag egentligen borde ha gjort lämnar jag till i morgon. Det är ju faktiskt helgdag även om den var lite udda. 😀

23.7 – Väder och reklam

Gårdagens blåa himmel är ett minne blott och det blev oväntat snabbt ”en annan dag”. Jag har varit huslig och utsatts för mutförsök. Mia är nästan ute.

Regn igen
Det bästa jag kan säga om dagens väder är att det har varit konsekvent. Det har blåst friskt och regnat nästan i ett sen jag steg upp. Dom få, korta utevistelser jag har företagit har krävt regnrock.

En annan dag
Det blev ”en annan dag” (se gårdagens inlägg) redan idag. Det fuktiga och kyliga vädret krävde brasa i köksspisen så jag passade på att hämta ved medan ösregnet tillfälligt hade övergått i duggregn.

Jag eldar fortfarande av den äldsta veden, vilket innebär att eftermiddagens brasor bara har höjt temperaturen med ett par grader. Men mysfaktorn är förstås hög och jag slipper gå omkring med min varmaste sjal.

Huslig
Dom sista spåren efter mammas besök är nu utplånade. Jag fick för mig att det kunde vara lämpligt att diska i brist på roligare sysselsättning inomhus.

Under tiden jag diskade blev jag hungrig. Tack vare den varma spisen gick det inte åt nån ström för mat­lag­ningen.

Matlagning kanske var att ta i förresten… Jag stekte den överblivna nypotatisen från igår och åt ett par skivor rökt skinka till. För att göra tall­riks­mo­del­len komplett la jag till några skivor gurka. 😀

Fiffig som jag är (ibland) sparade jag diskvattnet tills jag hade ätit och diskade på direkten.

Mutförsök
Förra veckan fick jag ett trevligt mejl från en obekant person: ”Hej, Jag heter Tove och jobbar för en gaming­guide. Jag tycker din blogg är jätteintressant och har en idé om ett samarbete. Skulle det vara intressant? Återkom gärna till mig så skall jag berätta mer.

Nyfiken som jag (också) är svarade jag: ”En gaming guide? Då måste det röra sig om antingen spel eller jakt. Ingen­dera intresserar mig, men informera gärna om vad du hade tänkt dig?

Svaret kom omgående: ”Jag representerar xxxxxx.se, en av Sveriges största casinoguider. Det jag hade tänkt mig är att du skriver ett inlägg som handlar om dina tankar och funderingar om casino, eller någon av våra nyheter och naturligt integrerar en eller två länkar till vår hemsida. För detta skulle du få 700 kr. Kan det vara något för dig?

Jag besvarade mejlet lika snabbt: ”Tyvärr har jag inte mycket positivt att säga om casinospel (heller)… Men om du vill betala mig för att tala om vad jag tycker och lämna länken som ett av­skräckande exempel är det ju förstås OK. 😉

Sen dess har jag inte hört nåt mer. Jag kanske var onödigt elak, men så lättköpt är jag inte. Dessutom står det i bloggens an­vän­dar­vill­kor att man inte får göra reklam i inläggen. Till skillnad från många andra bloggar är bloggen.fi lyckligtvis befriad från all reklam, vilket jag är mycket tacksam för!

Nästan ute
Ända tills jag började elda låg Mia och sov i min säng, sen flydde hon till verandan. Inte ens stolen på trappan var lockande idag. Fullt förståeligt.