födelsedagsfirande

av

31.3 – Lugna veckan

Med undantag av ett födelsedagskalas, årsmöte, datorsupport och dans, respektive konsert, har veckan varit lugn. Jag retar mig på ”även” och tycker synd om vårblommorna.

Födelsedagskalas
Att gratulera nån via SMS innebär att risken, alt chansen för en inbjudan till firande är stor. I tisdags hände det igen.

Vi (som inte är nödbedda) tackade ja och anslöt oss till ett oväntat stort sällskap där vi pre­sen­te­ra­des som ”nya”. Husse protesterade genom att säga att vi nu inte är så värst nya längre. 😀

Värdinnan hade i vanlig ordning sett till att vi fick smörja kråset med både salt och sött. Och som vanligt lät jag mig frestas, också av jordgubbstårtan. Om det också gällde Husse har jag ingen koll på, för han satt i ”herr­av­delningen”.

Årsmöte
På torsdag kväll höll DUF (Dragsfjärds Ungdomsförening) sitt vårmöte i Furulund. I egenskap av medlem deltog jag, även om jag har hört Husse agera mötesordförande tidigare.

Datorsupport
På onsdagen löste jag ett inloggningsproblem på distans och i förrgår på plats några andra problem i ett kalkylprogram. Bra sätt att hålla hjärnan i gång.

Dans respektive konsert
Igår tillbringade Husse och jag största delen av tiden på var sitt ställe. Jag stannade hemma medan Husse uppvaktade två släktingar i Pargas på dagen och efter en gemensam middag var det dags att skiljas åt igen.

Husse åkte i väg till Furulund, där DUF anordnade dans med Barbados och en halv timme senare åkte jag till Kimito för att lyssna på Ilya Kruglovs pianokonsert. Till saken hör att jag inte är road av varken dans eller dansbandsmusik, annars hade jag säkert gjort Husse sällskap.

Jag är för all del inte kompetent att bedöma kvaliteten på klassisk musik, men i mina öron lät Ilya synnerligen skicklig. Eftersom han har blivit prisbelönad i pianotävlingar förutsätter jag att jag inte är ensam om att tycka så.

Musikvalet var också njutbart. Första delen av konserten bestod av Chopins musik och den senare av Rachmaninovs och Tjajkovskijs. Alla tre tillhör favoriterna. Dock var Tjajkovskis Årstiderna en ny bekantskap för min del.

Retar mig på ”även”
Men vad är det för fel på ”också” i skriven text? Den frågan har jag ställt mig en längre tid. Ordvalet ter sig uppstyltat och som ”byråkratsnack”.

”Det är en bokstav kortare” påpekade Husse när jag strök under alla även jag råkade hitta i en platsannons, men det är ett dåligt argument. Dess värre förekommer ordet också(!) i en mängd andra textsammanhang.

Om man i övrigt håller sig till ett ledigt och lättläst språk, sticker ordet ut på ett negativt sätt. Det gäller för övrigt också orden ”detta”, ”denna” och ”samt” tycker språkpolisen på Udden (som verkligen inte är felfri hon heller!).

Synd om vårblommorna
Idag var det synd om vårblommorna. Under ett par timmar vräkte det ner blötsnö som nästan begravde dom. Det tål dom lyckligtvis, men jag tyckte synd om dom ändå. 😥

av

3.2 – Aldrig tråkigt

Vi har haft tebesök, firat en ungdom, varit kulturella och bjudna på middag. Tydligen har jag en viss tävlingsinstinkt trots allt.

Tebesök
På torsdagen hedrade Vik Husse/Filosofen oss med ett tebesök. Utöver den traditionella bullpåsen förärades vi var sin ost och ett köttpålägg som han rekommenderade.

Ostarna kom sig av att jag vid förra besöket klagade över att Herrgårdsost inte finns att få tag på här på ön. Det visade sig att jag hade fel för ovanlighetens skull.

Den ena osten var en lagrad Herrgård och den andra en dito Prästost, speciellt avsedd för Husse. Vi provsmakade genast Herrgårdsosten och fann den vara till full belåtenhet.

Prästosten ligger än så länge på lut, men av erfarenhet vet jag att den också är god. Tack igen! 🙂

Firat en ungdom
Fredagsprogrammet bestod av klippning (för min del) och förtida bastu. Det gällde att vara pre­sen­ta­bel vid lördagens födelsedagsfirande.

Resan började före lunch igår och avslutades drygt nio timmar senare. Födelsedagsbarnet bor nämligen drygt 180 kilometer bort. Det innebar att jag var tvungen att lämna ön. Och Mia!

När vi kom fram satt många bekanta ansikten redan runt kaffebordet och fler anlände efter hand. Husses barnbarnsbarn tog uppståndelsen med ro. När man fyller ett år har man kanske inte riktigt koll på varför alla tanter och farbröder gullar lite extra med en.

Vi stannade bara en timme, det gällde att passa tiden på nästa ställe.

Varit kulturella
Eftersom vi befann oss i närheten av Fallåker hade vi beslutat att passa på att se Fallåker Ung­doms­före­nings pjäs: Prima Donnor. Vi var på plats i god tid, fick våra förbeställda biljetter och bänkade oss i salongen.

Pjäsen kan närmast beskrivas som en farsartad komedi. Många missförstånd och förvecklingar fick oss att skratta högt och hjärtligt.

Enligt Husse gjorde jag det till och med ett par gånger då ingen annan skrattade. Det stämmer nog. Min humor tycks tidvis avvika från andras.

Bjudna på middag
Dagens resa var betydligt kortare. El-Tigerns fru som bor här i byn hade bjudit oss på middag.

Hon serverade som vanligt jättegod mat med goda tillbehör, följd av kaffe och morotskaka. Jag tror jag åt så Husse nästan skämdes. När alla andra redan hade slutat äta gick jag en sista runda runt bordet och försåg mig. Smakar det bra så smakar det. 🙂

Tävlingsinstinkt
Jag brukar påstå att jag saknar tävlingsinstinkt, men Guru Shots har fått mig att ändra mig. Att tävla på lika villkor med fotografer från världens alla hörn har tänt lågan.

Om folk gillar och röstar på mina bilder måste det ju betyda att dom inte är så tokiga eller hur? Idag blev jag befodrad från ”Newbie” till ”Rookie” i tävlingen veckans nykomling och uppnådde titeln All Star. Sånt sporrar.

Får se hur det går i tävlingen kattporträtt? Just nu är jag på elitnivå och det återstår ytterligare fem dagar av tävlingen. Håll en tumme!

av

5.9 – Lyckat och misslyckat

Städlusten har passerat, vi har haft bakstuga, fått middag på byn och D-dagen är förbi.

Städlusten har passerat
Av nån obegriplig anledning har jag sen ett par veckor tillbaka dragits med städlust. Jag har putsat och fejat både här och där, stort som smått, tvättat och strukit.

Till och med köksgolvet är rent. Riktigt rent. Jag litar inte ett dugg på moppar (dom bara breder ut smut­sen) och tvivlar också på Sini-Piikas förmåga, även om den är klart bättre än en mopp.

Nä, ner på knä och torka med trasa är det enda som är riktigt effektivt tycker jag. Då är det kanske förståeligt att det inte blir så ofta?

Det var några år sen sist kunde jag se av dammet på knäskydden. För såna måste man nämligen ha, annars tar städlusten slut väldigt fort.

Nu verkar dock städlusten vara över för den här gången, jag har återgått till normaltillstånd igen. 😀

Bakstuga
Senaste lördag-söndag hade vi bakstuga på Udden. På Husses fråga vad jag önskade mig i födelsedagspresent svarade jag ”en födelsedagstårta”. Sagt och gjort.

Det var bara det att kakbottnen inte dög när den togs ut ur ugnen. Mitten hade sackat ihop. Jag för­sökte insistera på att den visst dög, men det gick inte hem. Han propsade på att göra en ny, så det gjorde han.

Baklusten smittade tydligen av sig för jag fick för mig att jag skulle baka en äppelpaj på havregryn nu när ugnen ändå var varm.

Den blev rena katastrofen! Föreställ dig rostade havregryn med kanelsmak – äppelbitarna kunde man knappt upptäcka. 😦

Men skam den som ger sig. På söndagen tog jag nya tag med ett annat recept. En äppelkaka i stället för paj. Den blev faktiskt helt OK och såg ut som den skulle, bortsett från att pärlsockret som skulle strös ovanpå hade smält, men det visste ju inte gästerna.

Middag på byn
På söndag eftermiddag var vi bjudna till sommargrannen psykologen på middag. En timme innan vi skulle ge oss av dök oväntade gäster upp, så vi fick be om ursäkt efter en stund och be dom åter­komma en annan gång.

Vi blev två minuter försenade. Det var mitt fel. Jag ville ju ogärna gå bort på middag i min hemma­stass. Men det gjorde inget sa värdinnan, så exakt var tiden inte menade hon.

Middagen bestod av kycklinggryta med många tillbehör, så det var ingen risk för att vi skulle gå hem halvmätta. Till kaffet/teet fick vi hembakade mockarutor. Konstigt nog slank det ner två stycken trots att jag var proppmätt. 😀

D-dagen förbi
Alla som har ett hum om historia vet att D-day står för den 6 juni 1944 då de allierade invaderade Normandie. Det kan gott överföras till fö­del­se­dags­fi­rande tycker jag. F-dagen låter inte alls lika bra eller hur?

Mina allierade inva­de­ra­de Udden på måndag eftermiddag försedda med blommor och presenter. Det totala gäst­an­talet blev tvåsiffrigt i år också noterade jag när jag diskade igår. Det blev en trevlig efter­mid­dag och kväll. Tack igen för all uppvaktning! 🙂

av

3.6 – Nu e de sommar, nu e de sol…

Solen skiner och resten av veckan har gått i ett huj.

Solen skiner
För 30e dagen i följd(!) skiner solen på Udden. Temperaturen är redan på morgonen uppe i nästan 20°. Oss är det inge’ synd om, men växtligheten håller på att duka under. Till och med syrenerna slokar, dom som brukar tåla det mesta.

Mest synd är det förstås om jordbrukarna. Od­lingar­na torkar bort om man inte har möjlighet till konst­be­vattning.

Onsdag
Resten av veckan har som vanligt gått i ett huj. Så gott som varje dag har det varit program och tider att passa.

På onsdag förmiddag hade Dragegården besök av förskolebarnen från Furubo. Förutom husesyn och dryck med tilltugg fick barnen i år lyssna på sagor. En av våra styrelseledamöter ställde upp som sagotant för dagen.

”Vi kommer gärna igen nästa år!” talade verksamhetsledarna om innan de och barnen vinkade adjö.

Torsdag
Torsdagens viktigaste programpunkt var Grisen/Tvillingens födelsedagsfirande på eftermiddagen. Tillsammans med ett halvdussin andra gäster gick vi loss på smörgåstårta, gräddtårta och andra go’saker medan vi pratade och sörplade i oss kaffe, respektive te.

Fredag
I fredags hade sommargrannen psykologen bjudit in oss på eftermiddagskaffe/‑te. Mia gjorde oss sällskap i vanlig ordning trots att hon led av värmen. Lyckligtvis låg det mesta av vägen i skugga.

På vägen dit gjorde jag en oväntad upptäckt i dikeskanten. En stor buske som blommade med små gula blommor. Dom påminde nästan om mimosa vid en hastig titt.

Jag har förstås sett busken tidigare, men aldrig när den blommat – trots att jag har vistats i byn till och från hela mitt liv. Frågan var vad busken hette? Blommorna kände jag inte alls igen.

Efter en del googlande kom jag fram till att det var en berberis. Blommorna gick inte att missta sig på.

Den är ovanlig i våra trakter så jag blev eld och lågor och anmälde genast upptäckten till växt­forsk­nings­en­he­ten vid Helsingfors universitet så dom kan lägga till en prick på sin utbredningskarta.

Lördag
Igår gjorde jag inte värst mång knop men fyllde i alla fall en kartong med böcker som ska lämnas till loppisen i Labbnäs. På eftermiddagen åkte vi till Tallmo för veckorengöringen.

Tvagningen föregicks av att ställa ut hammocken och plocka undan lådorna som dahliorna har övervintrat i. Sen åkte vi hem igen och åt uppvärmd fisksoppa.

Söndag
Idag har varit veckans bästa dag! Inga utfärder eller åtaganden av något som helst slag. Fritt att göra det som föll oss in.

Jag kan ju inte påstå att jag har uträttat så värst mycket nyttigt. Fast det beror förstås på hur man ser på saker och ting?

Om man till nyttigt räknar att mäta siktdjup, plocka kottar och blommor, byta piedestal i var­dags­rummet och en ta en simtur så har jag ju uträttat en del.

Dagens sista aktivitet blir att laga middag. Och det är ju också nyttigt. 😉

av

8.5 – Vårgöra och annat smått och gott

Vi har fiskat och satt potatis, rosorna är beskurna, bersån möblerad och mjödet är slut, vi har firat fru grannen och jag har avslutat en kundrelation.

Fiskat
Husse gillar som bekant att fiska, så vi har utnyttjat vårt tidigare fiskelov. Med varierande framgång kan tilläggas.

Senaste fiskefänget gav dock bra resultat: Fem fina och lagom stora gäddor. Eller egentligen sex, men en var så liten så den fick växa till sig.

Följaktligen har vi kalasat på fångsten, både som pannstekt och i form av gäddbiffar. Vattenägaren fick givetvis också en fisk som tack för ”vattenlånet”.

Satt potatis
I lördags satte vi sommarpotatis i Tallmo och vinterpotatisen väntar på sin kommande ”begravning”. Jag påminde Husse om att han för inte så länge sen tyckte att han skulle nöja sig med tidigväxt i år, men han tyckte att man kan väl ändra sig (med tanke på sambons friska aptit). Odlingstanden värkte för mycket förstår jag.

Rosorna beskurna
I söndags beskar jag den första rosenbusken och på måndagen de två övriga. Men mycket återstår!

Fast nu är det snart för sent. Med den här värmen växer gräset så det knakar och skuffar i väg löven som vinden elegant förflyttar så jag kan nog ”gena” lite i år också. 🙂

Bersån möblerad och mjödet slut
Söndagens fina väder inspirerade oss till att sommarmöblera bersån och trappan. Det gick mycket snabbare och smidigare än tidigare år tack vare Husses hjälpsamma händer.

Möbleringen avslutades med att inviga bersån. Det sista av mjödet jag gjorde till Valborg fick duga som bubbelvatten.

Husse drack ur sitt glas utan att blinka, men jag tog bara ett par klunkar. ”Men fy f-n!” var det enda jag kunde komma på när jag kände smaken. Kolsyran var obefintlig och jästen hade förbrukat allt socker, så smaken påminde inte ens om mjöd längre.

Syrenerna fick nöjet att avnjuta de sista resterna. Hur Husse lyckades få i sig ett helt glas utan att grimasera fattar jag inte. Fullkomligt vidrigt smakade det! Antagligen var han rädd för att såra mig när jag nu hade gjort mig besväret.

Firat fru grannen
Igår hade fru grannen födelsedag igen. Det händer varje år, men numera går åren så fort så det känns som om det inte var så länge sen senast.

Tiden för firandet hade jag fått helt om bakfoten. ”Efter halv sex” hävdade jag bestämt då Husse frågade vilken tid vi skulle vara där. Så mindes jag hennes inbjudan.

Men när jag kollade, visade det sig att hon hade skrivit ”efter 17”. Det spelade nu ingen roll påpekade hon, man var välkommen när som helst efter 17 och före 24. Tur det! 🙂

Avslutat en kundrelation
Idag har jag avslutat mitt kundförhållande med If. Inte alls för att jag var missnöjd, utan för att se vad vårt lokala försäkringsbolag hade att erbjuda. På S-bankens webbsida kunde man nämligen klicka sig till en offert från LokalTapiola Sydkusten.

Eftersom jag var bekant med försäljaren sen tidigare kändes det ”hemtamt” att boka tid för besök. I eftermiddags gjorde vi upp affären. Dels blev det totala försäkringsbeloppet lägre och dels fick jag mer för pengarna. Och framför allt kan jag få träffa en livs levande människa om jag undrar över nåt!

av

28.1 – Från underskrifter till handikapp

Bokslutet är undertecknat och vi har grattat i förskott. Jag har haft tidig väckning, röstat, vunnit i kortspel och vet orsaken till mitt handikapp.

Bokslutet undertecknat
I torsdags hölls väglagets styrelsemöte på Udden. Den viktigaste punkten var underskrifter på bokslutet, men dess värre saknades en ledamot så verksamhetsgranskarna får vänta ett tag.

Grattat i förskott
I och med att lördagen var intecknad för annat program, grattade vi en trevlig dam i förskott på fre­dagen. Vi väntades först på lördag, men lyckligtvis fann sig både värd och värdinna i att vi kom en dag för tidigt. Tack för det! 🙂

Tidig väckning
På lördagen hade jag ovanligt tidig väckning, redan klockan åtta. Det gav mig två timmar att göra mig i ordning för avfärd. Lite i snålaste laget, helst vill jag ha tre timmar på mig, men det gick vägen.

Anledningen till den tidiga morgonen var träffen med gänget i Skrivlördag! klockan 10.15. Den här gången träffades vi i Kojan, Dalsbruks nyöppnade antikvariat, eftersom Rosala Handelsbod har upphört med sin verksamhet.

Det huvudsakliga temat för dagen var tid. Hur uttrycker vi tiden i våra skriverier och hur viktigt tycker vi att det är att placera berättelser i tid. Diskussioner och exempel varvades som vanligt med skriv­övningar så tiden(!) gick fort.

Röstat
Idag har jag röstat i presidentvalet. I entrén till vallokalen fanns alla kandidaters röstnummer så jag avgjorde valet med hjälp av ramsan ”En bil körde på gatan, ett hjul föll bort”. Och tänk att resultatet råkade bli just den kandidat jag hade tänkt mig från början. 😀

Vunnit i kortspel
Efter röstningen åkte jag och hälsade på en nära vän. Efter kaffet spelade vi en ”marjas” (bondtolva). Den här gången hade jag verkligt flyt – jag vann för en gångs skull! Undrar om jag borde tippa/lotta också?

Orsaken till mitt handikapp
Med handikapp syftar jag inte på att jag börjar bli(?) hjärninvalid, utan på min onda handled och tumme. Besvären började i somras så jag antog de berodde på överansträngning i samband med kor­rektur­läsningen jag höll på med, men så är det inte alls har jag kommit på.

För många år sen drogs jag med ”musarm” och beslöt då att i stället använda kortkommandon så långt det var möjligt. De överlägset vanligaste är Ctrl-C, Ctrl-X och Ctrl-V (kopiera, klipp ut och klistra in), vilket belastar samma fingrar jämt.

Följden är att det gör gräsligt ont att röra på tummen och att belasta vänster handled. Jag får övergå till den nästbästa metoden – börja använda snabbknapparna på min RollerMouse i stället.

av

18.9 – Mätt och belåten

Jag har besökt glashyttan, sjungit(!) för Husse, haft ledigt från köket, fått napp, haft besök och undrat över rabattsatser.

Besökt glashyttan
I Dalsbruk finns numera en glashytta. Den passade jag på att besöka i onsdags efter att Lustläsar-träffen hade slutat.

Jag hälsades välkommen av en glad ung man trots att han var upptagen med att visa en grupp scouter hur glasblåsning går till. I vitriner och på hyllor och bord fanns många vackra föremål att beundra.

Tyvärr lider jag ingen brist på dammsamlare, så jag gick utan att handla nåt. Men förr eller senare gör jag antagligen ett nytt besök med annat utfall. 😀

Sjungit för Husse
Kl 00.00 den 13.9 gratulerade jag Husse på födelsedagen. Presenten kunde vänta till frukosten tyckte han, men han ville absolut att jag skulle sjunga för honom. Jisses. Jag som är lika duktig på sång som på matte.

Jag påpekade risken men han insisterade, så jag upphov min rostiga stämma och sjöng halva Happy Birthday. Det lät ansträngt tyckte han, men tackade med en puss.

Ledigt från köket
På torsdagen firade vi Husse med födelsedagskaffe i Tallmo och nöjde oss med uppvärmda rester när vi kom hem, men de följande tre dagarna hade jag ledigt från köket.

På fredagen bjöd hans syster och svåger på mat, på lördag var en stor del av släkten samlad till födel­se­dags­middag för svågern och i söndags bjöds vi på rester. Så många rätter och så många kärl har jag inte sett sen julbordet var dukat!

Förutom maten serverades desserter och diverse go’saker till kaffet så nu känns det som om jag har fått kalorier för minst ett halvår framåt.

Fått napp
Idag fick jag Aktias försäljningsnota med posten. Mina aktier var sålda till begärt pris. Jag kan redan höra Husses kommentar: ”Då var priset för lågt!” 😀

Haft besök
Trots att det är måndag, hade jag Vik Husse på tebesök. Han förutsatte att Husse skulle medverka, så han var utrustad med ett halvdussin munkar. Husse åkte dock till stan i morse så det blev fler än två munkar till oss var.

Jag förklarade att mitt kaloriintag var begränsat ett bra tag framöver och nöjde mig med en liten ”mager” syltmunk, resten fick Vik Husse ta i retur. Tack igen för besöket och en trevlig pratstund! 🙂

Rabattsatser
Igår meddelade F-Secure att det snart är dags att förnya min licens. Om jag slog till med en licens för max tre datorer på två år fick jag rabatt.

Eftersom jag envisas med att handla på svenska var länken till Sverige, priset angivet i kronor och rabatt­satsen till 18 %. Bara för att se vad priset blev i euro bytte jag valuta och upptäckte till min förvåning att rabatten då var lägre?! I euro fick jag bara 10 % i rabatt.

Varför begrep jag inte först, men insåg sen att det måste bero på valutakursen. Om jag googlar ”1 € in sek” får jag svaret ”9.51129523 Swedish kronor”, så det är förklaringen om jag har förstått det hela rätt. Det mesta här i världen har en förklaring.

av

22.6 – Veckans program

Vi har avverkat Öppet hus, födelsedagsfirande, kaffebjudning och samdisk, tebesök, gräsklippning och haft celebert besök i viken. Mia blev blåst på bytet.

Öppet hus
I söndags hade hembygdsföreningen Öppet hus i Dragegården kl 13-16. Tillfället bevistades av hela två personer, så vi får nog se till att locka med nåt annat än en öppen dörr i fortsättningen!

Det har vi förresten redan planerat. Den 16.7 blir det Tras­mat­tans dag och Slipningsdemonstration på gammaldags manér, så då hoppas vi förstås på stor publik.

Födelsedagsfirande
Efter att Dragegården hade stängt och Husse återvänt (jag var ledig), rodde vi över till Lingon­gran­nen. Hans sambo fyllde år och bjöd på födelsedagskaffe.

Det blev ett långt firande… Först efter 22 var vi färdigpratade och tillbaka på Udden med kakfyllda magar och kon­jaks­fuktade strupar.

Kaffebjudning och samdisk
På måndagen åkte Husse till stan en sväng och jag rustade mig i bikini. Vädret medgav lätt klädsel som omväxling, liksom fint torkväder till tvätten. Lustigt nog blev jag också inspirerad att klippa gräset ”på framsidan”. En s k ledig dag. 🙂

Dan därpå var vi bjudna på eftermiddagskaffe till en av Husses släktingar. Också den här gången färdades vi sjövägen trots ihållande vind, hotande regnmoln och begynnande regnstänk.

Nu blev visiten blev inte så lång, så vi hann till och med en samdisk före kvällsnyheterna på teve. Tänk att det plötsligt har blivit nästan roligt att diska!

Tebesök
Eftersom lördagen den här veckan sammanfaller med Midsommardagen, beslöts att Vik Husses tebesök skulle tidigareläggas till igår i stället. Han kom som vanligt laddad med bullpåsar vid lunchtid så vi fick prata vi bort ett par timmar.

Gräsklippning
Igår gjorde Husse gräsklippningsrekord tror jag. Han hann med både Tallmo, Dragegården och Udden, så nu är gräsmattan ner mot sjön också nyklippt till Midsommar. Som ”belöning” fick han halvsega älgbiffar med löksås till middag. 😀

Celebert besök i viken
I förmiddags fick Husse syn på celebra besökare i viken. Sju sångsvanar betade ivrigt bland vatten­växterna. Måltiden avverkades i rask takt, sen drog dom i maklig takt till andra nejder. Så många svanar på en gång har jag nog inte sett tidigare i vår vik (på bilden syns bara fyra av dom).

Mia blåst på bytet
Nån gång på eftermiddagen igår hade Mia letat rätt på snoken som bor i stranden. Hon hade placerat den bland lupinerna nedanför verandan då jag upptäckte henne.

Eftersom snoken liksom hör hemma på Udden och är helt oförarglig, hämtade jag en hink, lyfte över snoken och bar ner den till vattnet. Där simmade den elegant i väg. Det kändes bra. 🙂 Så den här gången blev Mia blåst på bytet.

Hoppas du får en varm och trevlig Midsommar!

av

31.5 – Från jubileum till fisk

Jag har haft jubileum, Husse har sågat och klippt, jag har läst och läst, tillsammans har vi varit på födelsedagskalas, fiskat och ätit fisk.

Jubileum
Dagen för 10-års jubileet passerade obemärkt. Först ett par dar efteråt kom jag på att jag hade anledning att fira. Vid lunchtid den 20.5.2007 kom jag nämligen till Udden med allt mitt pick och pack efter 33 år ”i för­sking­ringen”.

Trots att det var en stökig och stressig dag var glädjen stor – äntligen var jag hemma igen! Och aldrig mer skulle jag frivilligt ge mig av härifrån bestämde jag. Hittills har det lyckats, så förhoppningsvis bor jag kvar här resten av mitt liv. 🙂

Sågat och klippt
Husse har med stor frenesi gett sig i kast med kvisthögen han ”producerade” i våras. Den har minskat betydligt, alltmedan högen med sågade klabblängder har ökat.

Jag trodde han skojade när han sa att han tyckte det var roligt att såga, men lyckligtvis menade han allvar. Den finurliga sågbocken vi har fått låna av Vik Husse underlättar arbetet högst avsevärt.

Att han menade allvar också då han började prata om att ta hit sin åkgräsklippare har han bok­stav­li­gen bevisat. Bortsett från en del ställen som är omöjliga att komma åt, är gräset på tomten nyklippt.

Undrar om jag verkligen hade gjort mig allt besvär om situationen hade varit den motsatta? Först koppla till släpvagnen, köra upp gräsklipparen på den, frakta till Udden, köra ner klipparen, klippa gräset och så första delen i repris. Jisses, vilket sjå bara för en liten gräsplätt. Men jag tackade inner­ligt för hjälpen förstås!

Läst och läst
Merparten av korrekturläsningsuppdraget är nu avklarat, men det har givetvis betytt ett ansenligt antal timmar vid datorn. Sen den 3.5 har jag läst igenom och korrigerat 124 sidor räknade jag ut. Idag gick 28 sidor i väg, nu återstår ”bara” 50, varav jag hoppas bli klar med hälften nästa vecka.

Det har delvis varit ett nöje. Innehållet är både intressant och underhållande, så jag är säker på att läsarna kommer att tycka det samma, förutsatt att de är det minsta intresserad av sjömanslivet.

Födelsedagskalas
I lördags firade Grisen/Tvillingen sina jämna år i Furulund. Förutom god mat och dryck, bjöds vi på ovanlig underhållning. Ett av barnbarnen är täv­lings­dan­sare och uppträdde med sin partner.

Det gäller sannerligen att vara passionerat intresserad och tävlingsinriktad med tanke på att det krävs träning sex dagar per vecka! Vi fick veta att ungdomarnas mål är en topplacering i inter­na­tio­nella tävlingar, nationella tävlingar har de redan vunnit.

Fiskat och ätit fisk
I måndags kväll la vi ut nät igen i förhoppning om att fånga abborre. I soluppgången nästa morgon rodde vi ut för att ta upp dom. Nä, jag skojar förstås, så tidiga morgnar är inte min starka sida. Det är Husse väl medveten om och tar lyckligtvis hänsyn till.

Fångsten bestod av två gäddor, två abborrar och två braxnar. Den ena gäddan var så liten att den får växa till sig beslöt vi och släppte den genast tillbaka i sjön. Braxnarna blev måsmat den här gången, men gäddan filéade Husse i vanlig ordning.

I förrgår åt vi fiskmiddag på tidigare fångster. Dels pannstekt gädda och dels den ovanligt stora braxen som vi bestämde oss för att tillreda. Det är möjligt att braxen smakar dy längre fram på sommaren, men den här var det minsann inget fel på var vi helt överens om.

av

10.5 – Från udda besök till PFA

Vi har haft udda besök i sängen, premiär i bersån, gratulerat, festat på fisk och tjänstgjort. Jag har korrekturläst och ansökt om PFA.

Udda besök i sängen
I fredags bäddade jag rent i sängen. Det undgick inte Mia som omgående hoppade upp och la sig mitt i sängen på underlakanet. När jag en kort stund senare var klar med att dra på påslakanen, upptäckte jag en liten svart prick på underlakanet och inspekterade den närmare.

När jag tog i den, fastnade den på pekfingret och då jag la den i handflatan såg jag att den rörde på sig… En pytteliten, blodsugande igel avgjorde jag resolut och gick ut med den. På vägen dit ändrade jag uppfattning, för nu hade den fått två ”horn” i ena änden av kroppen.

Det var alltså en alldeles harmlös snigelbaby. Den måste ha fastnat i Mias päls och på så sätt följt med in. Den fick hur som helst återvända ut i det fria och bäddningen kunde avslutas utan ytterligare fynd.

Bersåpremiär
På lördagen väntades f d klasskompisen och hans sambo klockan två. Vi funderade hit och dit om vi skulle sitta inne eller drista oss till att sitta i bersån. Det blev bersån och premiär för i år. Ter­mo­me­tern hade krupit upp till dryga 15 grader, så i solen skulle vi säkert ha det varmt.

Det kändes ljuvligt att kunna äta och dricka ute utan att frysa! Solen stekte från molnfri himmel och vinden var hygglig nog att inte ta i onödigt mycket.

Gratulerat
I söndags gratulerade vi fru grannen med anledning av födelsedagen. Barnbarnet fyllde också, men bara ett halvt år än så länge. Kaffebordet dignade som vanligt och gästerna var många, de flesta bekanta, men också ett par nya ansikten.

Festat på fisk
På lördag kväll la vi ut nät som vi vittjade nästa morgon, fångsten kunde du läsa om i föregående inlägg. På söndag kväll festade vi på kokt gädda och abborre med äggsås, mums filibabba.

Jag fick nöjet att äta abborren, Husse åt lika gärna gädda (sa han), men jag tror bestämt att han bara var snäll. 🙂 Jag ”offrade” mig mer än gärna och njöt i fulla drag! Abborre tillhör definitivt en av mina favoritfiskar när det gäller mat.

Tjänstgjort
På måndag kväll gick det andra föredraget av stapeln som hembygdsföreningen anordnade i Kärra café. Uppslutningen var större än förra gången – vi räknade till 46 åhörare! Det var knappt så sittplatserna räckte till, men vi samsades gott.

Den här gången hade en styrelsemedlem bakat och skötte serveringen, disk och städning togs om hand av en annan. Sekreteraren och jag skötte möbleringen, så allt fungerade finfint. Tack igen!

Korrekturläst och ansökt om PFA
I går förmiddag sa Husse: ”Nu klarar du dig till torsdag” efter att han burit in ved och vatten och tömt slaskhinken. Sen vinkade jag av honom och tog itu med diverse föreningsadministration, följd av korrekturläsning.

Idag har korrekturläsningen fortsatt, men först skickade jag en ansökan om utbetalning av PFA, dvs min kommunala pension. Hela 10 kronor per månad får jag så länge jag lever om jag inte väljer ut­be­tal­ning på kortare tid. Det låga beloppet är nu inte så konstigt, jag var kommunalt anställd bara i 10 år och pensionerna är tydligen inte mycket att skryta med.

Och när jag är klar med det här inlägget ska jag fortsätta korrekturläsa igen ett par timmar så jag kan uträtta annat i morgon. 🙂