22.6 – Veckans program

Vi har avverkat Öppet hus, födelsedagsfirande, kaffebjudning och samdisk, tebesök, gräsklippning och haft celebert besök i viken. Mia blev blåst på bytet.

Öppet hus
I söndags hade hembygdsföreningen Öppet hus i Dragegården kl 13-16. Tillfället bevistades av hela två personer, så vi får nog se till att locka med nåt annat än en öppen dörr i fortsättningen!

Det har vi förresten redan planerat. Den 16.7 blir det Tras­mat­tans dag och Slipningsdemonstration på gammaldags manér, så då hoppas vi förstås på stor publik.

Födelsedagsfirande
Efter att Dragegården hade stängt och Husse återvänt (jag var ledig), rodde vi över till Lingon­gran­nen. Hans sambo fyllde år och bjöd på födelsedagskaffe.

Det blev ett långt firande… Först efter 22 var vi färdigpratade och tillbaka på Udden med kakfyllda magar och kon­jaks­fuktade strupar.

Kaffebjudning och samdisk
På måndagen åkte Husse till stan en sväng och jag rustade mig i bikini. Vädret medgav lätt klädsel som omväxling, liksom fint torkväder till tvätten. Lustigt nog blev jag också inspirerad att klippa gräset ”på framsidan”. En s k ledig dag. 🙂

Dan därpå var vi bjudna på eftermiddagskaffe till en av Husses släktingar. Också den här gången färdades vi sjövägen trots ihållande vind, hotande regnmoln och begynnande regnstänk.

Nu blev visiten blev inte så lång, så vi hann till och med en samdisk före kvällsnyheterna på teve. Tänk att det plötsligt har blivit nästan roligt att diska!

Tebesök
Eftersom lördagen den här veckan sammanfaller med Midsommardagen, beslöts att Vik Husses tebesök skulle tidigareläggas till igår i stället. Han kom som vanligt laddad med bullpåsar vid lunchtid så vi fick prata vi bort ett par timmar.

Gräsklippning
Igår gjorde Husse gräsklippningsrekord tror jag. Han hann med både Tallmo, Dragegården och Udden, så nu är gräsmattan ner mot sjön också nyklippt till Midsommar. Som ”belöning” fick han halvsega älgbiffar med löksås till middag. 😀

Celebert besök i viken
I förmiddags fick Husse syn på celebra besökare i viken. Sju sångsvanar betade ivrigt bland vatten­växterna. Måltiden avverkades i rask takt, sen drog dom i maklig takt till andra nejder. Så många svanar på en gång har jag nog inte sett tidigare i vår vik (på bilden syns bara fyra av dom).

Mia blåst på bytet
Nån gång på eftermiddagen igår hade Mia letat rätt på snoken som bor i stranden. Hon hade placerat den bland lupinerna nedanför verandan då jag upptäckte henne.

Eftersom snoken liksom hör hemma på Udden och är helt oförarglig, hämtade jag en hink, lyfte över snoken och bar ner den till vattnet. Där simmade den elegant i väg. Det kändes bra. 🙂 Så den här gången blev Mia blåst på bytet.

Hoppas du får en varm och trevlig Midsommar!

31.5 – Från jubileum till fisk

Jag har haft jubileum, Husse har sågat och klippt, jag har läst och läst, tillsammans har vi varit på födelsedagskalas, fiskat och ätit fisk.

Jubileum
Dagen för 10-års jubileet passerade obemärkt. Först ett par dar efteråt kom jag på att jag hade anledning att fira. Vid lunchtid den 20.5.2007 kom jag nämligen till Udden med allt mitt pick och pack efter 33 år ”i för­sking­ringen”.

Trots att det var en stökig och stressig dag var glädjen stor – äntligen var jag hemma igen! Och aldrig mer skulle jag frivilligt ge mig av härifrån bestämde jag. Hittills har det lyckats, så förhoppningsvis bor jag kvar här resten av mitt liv. 🙂

Sågat och klippt
Husse har med stor frenesi gett sig i kast med kvisthögen han ”producerade” i våras. Den har minskat betydligt, alltmedan högen med sågade klabblängder har ökat.

Jag trodde han skojade när han sa att han tyckte det var roligt att såga, men lyckligtvis menade han allvar. Den finurliga sågbocken vi har fått låna av Vik Husse underlättar arbetet högst avsevärt.

Att han menade allvar också då han började prata om att ta hit sin åkgräsklippare har han bok­stav­li­gen bevisat. Bortsett från en del ställen som är omöjliga att komma åt, är gräset på tomten nyklippt.

Undrar om jag verkligen hade gjort mig allt besvär om situationen hade varit den motsatta? Först koppla till släpvagnen, köra upp gräsklipparen på den, frakta till Udden, köra ner klipparen, klippa gräset och så första delen i repris. Jisses, vilket sjå bara för en liten gräsplätt. Men jag tackade inner­ligt för hjälpen förstås!

Läst och läst
Merparten av korrekturläsningsuppdraget är nu avklarat, men det har givetvis betytt ett ansenligt antal timmar vid datorn. Sen den 3.5 har jag läst igenom och korrigerat 124 sidor räknade jag ut. Idag gick 28 sidor i väg, nu återstår ”bara” 50, varav jag hoppas bli klar med hälften nästa vecka.

Det har delvis varit ett nöje. Innehållet är både intressant och underhållande, så jag är säker på att läsarna kommer att tycka det samma, förutsatt att de är det minsta intresserad av sjömanslivet.

Födelsedagskalas
I lördags firade Grisen/Tvillingen sina jämna år i Furulund. Förutom god mat och dryck, bjöds vi på ovanlig underhållning. Ett av barnbarnen är täv­lings­dan­sare och uppträdde med sin partner.

Det gäller sannerligen att vara passionerat intresserad och tävlingsinriktad med tanke på att det krävs träning sex dagar per vecka! Vi fick veta att ungdomarnas mål är en topplacering i inter­na­tio­nella tävlingar, nationella tävlingar har de redan vunnit.

Fiskat och ätit fisk
I måndags kväll la vi ut nät igen i förhoppning om att fånga abborre. I soluppgången nästa morgon rodde vi ut för att ta upp dom. Nä, jag skojar förstås, så tidiga morgnar är inte min starka sida. Det är Husse väl medveten om och tar lyckligtvis hänsyn till.

Fångsten bestod av två gäddor, två abborrar och två braxnar. Den ena gäddan var så liten att den får växa till sig beslöt vi och släppte den genast tillbaka i sjön. Braxnarna blev måsmat den här gången, men gäddan filéade Husse i vanlig ordning.

I förrgår åt vi fiskmiddag på tidigare fångster. Dels pannstekt gädda och dels den ovanligt stora braxen som vi bestämde oss för att tillreda. Det är möjligt att braxen smakar dy längre fram på sommaren, men den här var det minsann inget fel på var vi helt överens om.

10.5 – Från udda besök till PFA

Vi har haft udda besök i sängen, premiär i bersån, gratulerat, festat på fisk och tjänstgjort. Jag har korrekturläst och ansökt om PFA.

Udda besök i sängen
I fredags bäddade jag rent i sängen. Det undgick inte Mia som omgående hoppade upp och la sig mitt i sängen på underlakanet. När jag en kort stund senare var klar med att dra på påslakanen, upptäckte jag en liten svart prick på underlakanet och inspekterade den närmare.

När jag tog i den, fastnade den på pekfingret och då jag la den i handflatan såg jag att den rörde på sig… En pytteliten, blodsugande igel avgjorde jag resolut och gick ut med den. På vägen dit ändrade jag uppfattning, för nu hade den fått två ”horn” i ena änden av kroppen.

Det var alltså en alldeles harmlös snigelbaby. Den måste ha fastnat i Mias päls och på så sätt följt med in. Den fick hur som helst återvända ut i det fria och bäddningen kunde avslutas utan ytterligare fynd.

Bersåpremiär
På lördagen väntades f d klasskompisen och hans sambo klockan två. Vi funderade hit och dit om vi skulle sitta inne eller drista oss till att sitta i bersån. Det blev bersån och premiär för i år. Ter­mo­me­tern hade krupit upp till dryga 15 grader, så i solen skulle vi säkert ha det varmt.

Det kändes ljuvligt att kunna äta och dricka ute utan att frysa! Solen stekte från molnfri himmel och vinden var hygglig nog att inte ta i onödigt mycket.

Gratulerat
I söndags gratulerade vi fru grannen med anledning av födelsedagen. Barnbarnet fyllde också, men bara ett halvt år än så länge. Kaffebordet dignade som vanligt och gästerna var många, de flesta bekanta, men också ett par nya ansikten.

Festat på fisk
På lördag kväll la vi ut nät som vi vittjade nästa morgon, fångsten kunde du läsa om i föregående inlägg. På söndag kväll festade vi på kokt gädda och abborre med äggsås, mums filibabba.

Jag fick nöjet att äta abborren, Husse åt lika gärna gädda (sa han), men jag tror bestämt att han bara var snäll. 🙂 Jag ”offrade” mig mer än gärna och njöt i fulla drag! Abborre tillhör definitivt en av mina favoritfiskar när det gäller mat.

Tjänstgjort
På måndag kväll gick det andra föredraget av stapeln som hembygdsföreningen anordnade i Kärra café. Uppslutningen var större än förra gången – vi räknade till 46 åhörare! Det var knappt så sittplatserna räckte till, men vi samsades gott.

Den här gången hade en styrelsemedlem bakat och skötte serveringen, disk och städning togs om hand av en annan. Sekreteraren och jag skötte möbleringen, så allt fungerade finfint. Tack igen!

Korrekturläst och ansökt om PFA
I går förmiddag sa Husse: ”Nu klarar du dig till torsdag” efter att han burit in ved och vatten och tömt slaskhinken. Sen vinkade jag av honom och tog itu med diverse föreningsadministration, följd av korrekturläsning.

Idag har korrekturläsningen fortsatt, men först skickade jag en ansökan om utbetalning av PFA, dvs min kommunala pension. Hela 10 kronor per månad får jag så länge jag lever om jag inte väljer ut­be­tal­ning på kortare tid. Det låga beloppet är nu inte så konstigt, jag var kommunalt anställd bara i 10 år och pensionerna är tydligen inte mycket att skryta med.

Och när jag är klar med det här inlägget ska jag fortsätta korrekturläsa igen ett par timmar så jag kan uträtta annat i morgon. 🙂

8.4 – Fulltecknat

Min kokkonst har utökats, båten är sjösatt, fiskafänget har varit fenomenalt, kalasen har avlöst varandra, varvade med möten.

Utökad kokkonst
Förra fredagen utökades min kokkonst. Innan Husse åkte till stan nämnde jag att jag var sugen på får i kål och när han återvände hade han med sig lammkött. Frågan var bara hur man ”tillverkar” rätten?

Jag hittade ett recept på nätet som kändes lagom för min kocknivå och följde an­vis­nin­gar­na nästan till punkt och pricka. Resultatet blev fullt ätbart, så det kan jag tänka mig en repris på nåt tag framöver. Fiskrätter är jag däremot fortsatt dålig på, se längre fram.

Båten sjösatt
I måndags föreslog Husse att vi skulle sjösätta båten och lägga ut nät. Jag undrade om han hade fått solsting – isen låg fortfarande kvar i vår vik, det var bara öppet strax utanför bryggan?!

Men han fick som han ville. Innan vi åkte på uppköp var den sjösatt och på kvällen la vi ut mitt enda ägandes nät. Tack vare ett (gammalt) muntligt lov från vattenägaren begick vi inget brott.

Fenomenalt fiskafänge
Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att fiskarna skulle röra sig så nära land, men oj vad fel jag hade! När Husse nästa morgon tog upp nätet hade han den första gäddan och en sutare i nätet.

Det innebar förstås blodad tand efter hand som isen försvann… Under tre dagars fiske bestod fångsten sammanlagt av nio gäddor, allt från drygt ett kilo upp till 12,8 kg.

Den största är utan tvivel största fisken jag nånsin sett i vår sjö! Ett par gäddor i åtta kilos klassen ingick också, förutom ett antal braxnar.

I onsdags beslöt vi smaka på en del av fångsten. Jag letade recept och beslöt att jag borde klara ugnsstekt gädda och sutare. Betyget blev nätt och jämnt godkänt. Trots panering kändes fisken torr, även om smaken var OK. Där har jag en hel del utvecklingspotential kan jag konstatera.

Det betyder givetvis att Udden har fungerat mer eller mindre som fiskfabrik dom senaste dagarna. Husse har rensat och filéat, jag har försökt ta rätt på det mesta som gått att använda. Förutom fin rom och koncentrerad fisk­buljong ligger ett antal fiskbitar i frysen.

Vi har förstås också delat med oss. Både vattenägare, grannar, släkt och goda vänner har försetts med fisk. Dessutom har måsarna fått fina skrovmål av en del av renset så alla torde vara nöjda.

Kalas, möten och besök
Det har varit en hektisk vecka. Förra lördagen firades Husses systerdotters födelsedag i Tallmo, på måndagen hade vi matgäster och på tisdagen fyllde Husses morbror jämnt.

På onsdag kväll höll föreningens arbetsgrupp möte på Udden, på torsdag fick vi kaffe med tilltugg hos goda vänner och på kvällen hölls föreningens sty­rel­se­möte, också det på Udden.

Igår hade vi som omväxling en helt obokad dag. Det uppskattade jag verkligen! Den tillbringades bland annat med en del föreningsärenden och att koka fiskbuljong.

Eftersom Vik Husse var ledig från Udden-besök förra lördagen, tog vi igen det idag. Det blev av naturliga skäl rätt mycket fisk‑ och fiskesnack, förutom dagsaktuella ämnen. Tack igen för besöket! 🙂

28.1 – Bland mjuk‑ och hårdvara

Jackan är avhämtad, Husse har trampat på ett lik, vi har fått vedleverans, firat en födelsedag, ”samdiskat” och haft tebesök.

sidenJackan avhämtad
I början på 1970-talet köpte jag tre meter råsiden i en knallcerise färg. Tygbiten har följt med i alla flyttningar utan att jag har låtit sy nåt av den men i tisdags kunde jag äntligen ta på mig en färdig ”produkt”. Bättre sent än aldrig.

Det bidde en tunn jacka, egenhändigt designad i kinesiskt stil. Till min stora glädje lyckades jag över­föra min idé till den händiga ”verkställaren” på Lillrödjan så hon förstod hur jag tänkte mig resultatet. Riktigt fin blev den.

Husse har trampat på ett lik
Under natten till onsdag vaknade vi av att Mia fångade en mus i sovrummet. Jakten fortsatte en stund i köket, sen blev det tyst tills jägaren ”anmälde sig” nedanför sängen.

Vis av tidigare erfarenhet tände jag lampan. Precis som jag misstänkte, hängde en död mus mellan tänderna på henne. Hon blev tillsagd att låta bli att hoppa upp i sängen och lydde faktiskt. I stället började hon tugga i sig bytet och vi somnade om.

Exakt var hon hade lämnat resterna visade sig då Husse steg upp och trampade på dom i mörkret. Barfota förstås. Men han klarade den pärsen också, lika väl som att Mia nån timme senare kräktes på täcket i min sänghalva. Han är tuff vår Husse som tur är. 🙂

vedVedleverans
Igår förmiddag fick vi vedleverans. Husse har med jämna mellanrum beklagat sig över att veden minskar oroväckande och tog ett resolut beslut att beställa mer av en bekant. Fem kubik klabbad björkved tippades utanför vedlidret i en mycket prydlig hög.

Han föreslog att vi omgående skulle få in den under tak så jag bytte raskt – om än en smula ovilligt – ut morgonrocken mot arbetskläder och så satte vi i gång. Två timmar och en kvart senare var all ved inomhus och skräpet bortstädat. Bra jobbat eller hur?

Firat en födelsedag
Efter rengöring och klädbyte infann vi oss vid kaffetid hos f d grannen som firade sin födelsedag. En av mina trogna bloggläsare (tack för det!) var redan på plats och så småningom utökades skaran med fler gratulanter.

Samdiskat
För första gången i mitt liv ”samdiskade” jag efter middagen. Eller nåja, Husse diskade och jag sköljde och ställde in i torkskåpet. Klart mycket roligare än att göra jobbet ensam!

diskPå Udden råder numera nyordning. Jag har anammat Husses diskmetod, vilket innebär att man GENAST diskar bort efter förtäring. De’ ni! Det går alltså visst att lära gamla hundar sitta.

Tebesök
Förra veckans tebesök blev inställt på grund av annat program, men idag vid lunchtid ångade stora Fården in till parkeringen på välkänt manér. Halkrisken var akut men chauffören klarade sig oskadd.

Husse passade på att elda bastu under tiden, så vi filosoferade på tu man hand som vi brukar. Mycket väder blev det, plus en hel del annat av gemensamt intresse innan jag liftade till Tallbo försedd med badattiraljerna.

I morgon är vi bjudna på födelsedagskaffe i öns södra centrum, så dagsprogrammet är därmed spikat.

5.9 – Ömsom vin, ömsom vatten

Lördagen blev angenäm, söndagen gick i arbetets tecken och idag har jag haft en skön utedag.

Angenäm lördag
Lördagen inleddes vid halv nio-snåret med frukost, snabbstädning, dusch, påklädning och dukning av kaffe/tebordet. Nästan prick två anlände dagens första gäst som avtalat. Bullpåsen var den här gången utbytt mot ett ståtligt blompaket med vid­hängande kort: ”Ta dig tid att flanera och filoso­fe­ra!”.

TårtaEn halv timme senare anlände följande gäst och efter hand troppade ett tiotal till in. An­led­nin­gen var att dom visste att jag fick ny ålder. Och alla trängdes vi i köket så jag hade damm­torkat var­dags­rums­bordet alldeles i onödan. 😉

Vid mörkrets inbrott var tårtan slut och dom sista gästerna avvek. Ett synnerligen angenämt ”ny­ål­ders­­firande”. Tack igen till alla som bidrog!

Söndag i arbetets tecken
Efter frukost skickade jag en bildlänk från lördagen till gästerna, hängde ut tvätt, bredde ett par mackor, värmde överblivet kaffe från lördagen och satte mig framför datorn. Protokollet från tors­dagens möte skulle renskrivas.

Ett långt möte med många ärenden innebar att det tog mig fyra timmar (exklusive pauser) att skriva det. När jag äntligen var klar hade klockan hunnit bli halv sju. Hög tid för middag och en brasa i köks­spisen, det började kännas småkyligt.

Idag utedag
När jag steg upp syntes solen inte till, men det klarnade upp rätt snart och blev en riktig ka­las­väders­dag. Som gjord för att torka tvätt (igen!) och gräva ner en av födelsedagspresenterna.

Fru grannen på udden mittemot hade nämligen lagt bakom örat att jag beundrade hennes höst­ast­rar eftersom dom hade en mörkare lila färg än mina. I lördags kom hon så med en jättestor planta som behövde komma i jorden.

TordyvelmageInnan jag hann så långt inträffade ett mirakel. En död tordyvel låg med huv’et nerkört i mossan så jag tog upp den och tänkte fotografera magen på den, men hör och häpna: På vägen efter kameran kvick­nade den helt plötsligt till och ville inte alls ligga kvar i min hand.

Den fick som den ville. Jag la ner den i gräset och vips hade den gömt sig under grässtråna. An­tag­li­gen var den jättesur för att jag hade stört den i dess vila/sömn/matpaus eller vad den nu hade för sig när jag hittade den.

Varför jag ville ta en bild just på magen undrar du kanske? Bara för att jag tycker den är så vacker! Den skimrar i en mängd blå-lila nyanser som du ser.

Av en händelse råkar jag redan ha en gammal bild på en tordyvelmage upptäckte jag, så det var nog inte meningen att jag skulle ha en till. 😀

PlanteringSen tog jag i tu med ”nergrävningen”. Det största problemet var att hitta en bra plats för den fina plantan, men jag löste det ganska enkelt. Den fick bo granne med min stiligaste flox invid bersån. Där får den lagom sol och skugga räknade jag ut.

Det tog en stund att utöka den befintliga planteringen. Borst­spi­rean hade en massa rötter i vägen, men med lite våld fick jag dom att stryka på foten.

Sen gällde det att hindra jorden från att ”rinna” bort. En kraftig sten fick tjänstgöra som kant och för att hålla den på plats fick en annan sten stötta den. Med lite tur funkar det som tänkt.

En varm och skön dag utan förpliktelser. Vad mer kan man begära? 🙂

22.7 – Hänt i veckan

Jag har överträffat mig själv, provkört kompressorn, firat en födelsedag, ätit laxsoppa, klippt gräs och haft en hel del besök.

Dammsugare 3Överträffat mig själv
I måndags kravlade jag ur sängen redan kl 6:50. Det var delvis Mias förtjänst förstås. Den tidiga väckningen fick till följd att jag hade dammsugit klart redan 9:30, vilket garanterat är första gången i världshistorien! Det är stor risk att det blir en unik händelse. 😀

Provkört kompressorn
Dagen fortsatte med proviantering och besök på macken för att kolla däcktrycket så jag kunde jäm­föra med manometern på min egen kompressor. -0,5 bar kom jag fram till. Därmed var jag redo för att fylla på luft i vattenpumpen. Förnämligt att slippa låna luft.

Firat en födelsedag
På eftermiddagen var jag bjuden på födelsedagsfirande så det gällde att svida om till gå-bort-stass och pallra sig i väg till Nästgårds. Där var släkt och och en del vänner redan samlade.

Ett par timmar och ett par bitar jordgubbstårta senare tackade jag för mig och försvann från platsen. Det närmade sig Mias mattid.

LaxsoppaLaxsoppa
Tisdagen försvann med bl a tvätt, grästrimning och besök, igår var det dags för Labbnäs loppis och laxsoppa. Vad jag kan minnas hoppade jag över evenemanget i fjol så jag hade glömt hur populärt det är.

Daphnias f d ordförande ville gärna göra mig säll­skap, vilket jag uppskattade. Att äta ensam är inget nöje. På ”matlapparna” jag fick efter betalningen stod det 126 och 127 så stället var som vanligt väl­besökt och vi var ingalunda de sista matgästerna.

Efter maten gick vi ner till ”loppis-ladan”. Jag hade inga planer på att fynda, men kom ändå hem med en virkad gungstolsmatta och ett nytt, större fat för Mias innetoa. Gungstolsmattan har jag varit på jakt efter redan i några år, men inte hittat tidigare så den var jag glad för.

Klippt gräs
Det kändes på tok för varmt att klippa gräs när jag kom hem så jag tog ett par timmars siesta i ham­mocken i stället. Sen var jag mogen.

Nyklippt 2Efter ett par timmar var gräset kort igen och jag hade fått minst ett tiotal nya insektsbett. Bromsar och myggor trängdes med dom små flugorna som jag var omsvärmad av. Jag kände mig som en kossa men saknade tyvärr svans. Ett dopp i sjön satt fint som avslutning på arbetet.

Besök
I måndags kväll knackade sommargrannen psykologen på med ett litet turistande sällskap som före­tog en byrunda. Jag kan alltså anse mig tillhöra byns sevärdheter numera. 😀

I förrgår kom före detta grannen lagom till eftermiddagskaffet och på förmiddagen igår hade fru grannen vänligheten att titta in med nyskördat från växthuset. Efter lunch dök en gammal god vän upp helt apropå.

På Midsommardagen i år var det exakt 45 år sen vi blev bekanta blev jag påmind om. Jisses, det är ju ett halvt liv! Såna vänner har man minsann inte så många av.