8.5 – Vårgöra och annat smått och gott

Vi har fiskat och satt potatis, rosorna är beskurna, bersån möblerad och mjödet är slut, vi har firat fru grannen och jag har avslutat en kundrelation.

Fiskat
Husse gillar som bekant att fiska, så vi har utnyttjat vårt tidigare fiskelov. Med varierande framgång kan tilläggas.

Senaste fiskefänget gav dock bra resultat: Fem fina och lagom stora gäddor. Eller egentligen sex, men en var så liten så den fick växa till sig.

Följaktligen har vi kalasat på fångsten, både som pannstekt och i form av gäddbiffar. Vattenägaren fick givetvis också en fisk som tack för ”vattenlånet”.

Satt potatis
I lördags satte vi sommarpotatis i Tallmo och vinterpotatisen väntar på sin kommande ”begravning”. Jag påminde Husse om att han för inte så länge sen tyckte att han skulle nöja sig med tidigväxt i år, men han tyckte att man kan väl ändra sig (med tanke på sambons friska aptit). Odlingstanden värkte för mycket förstår jag.

Rosorna beskurna
I söndags beskar jag den första rosenbusken och på måndagen de två övriga. Men mycket återstår!

Fast nu är det snart för sent. Med den här värmen växer gräset så det knakar och skuffar i väg löven som vinden elegant förflyttar så jag kan nog ”gena” lite i år också. 🙂

Bersån möblerad och mjödet slut
Söndagens fina väder inspirerade oss till att sommarmöblera bersån och trappan. Det gick mycket snabbare och smidigare än tidigare år tack vare Husses hjälpsamma händer.

Möbleringen avslutades med att inviga bersån. Det sista av mjödet jag gjorde till Valborg fick duga som bubbelvatten.

Husse drack ur sitt glas utan att blinka, men jag tog bara ett par klunkar. ”Men fy f-n!” var det enda jag kunde komma på när jag kände smaken. Kolsyran var obefintlig och jästen hade förbrukat allt socker, så smaken påminde inte ens om mjöd längre.

Syrenerna fick nöjet att avnjuta de sista resterna. Hur Husse lyckades få i sig ett helt glas utan att grimasera fattar jag inte. Fullkomligt vidrigt smakade det! Antagligen var han rädd för att såra mig när jag nu hade gjort mig besväret.

Firat fru grannen
Igår hade fru grannen födelsedag igen. Det händer varje år, men numera går åren så fort så det känns som om det inte var så länge sen senast.

Tiden för firandet hade jag fått helt om bakfoten. ”Efter halv sex” hävdade jag bestämt då Husse frågade vilken tid vi skulle vara där. Så mindes jag hennes inbjudan.

Men när jag kollade, visade det sig att hon hade skrivit ”efter 17”. Det spelade nu ingen roll påpekade hon, man var välkommen när som helst efter 17 och före 24. Tur det! 🙂

Avslutat en kundrelation
Idag har jag avslutat mitt kundförhållande med If. Inte alls för att jag var missnöjd, utan för att se vad vårt lokala försäkringsbolag hade att erbjuda. På S-bankens webbsida kunde man nämligen klicka sig till en offert från LokalTapiola Sydkusten.

Eftersom jag var bekant med försäljaren sen tidigare kändes det ”hemtamt” att boka tid för besök. I eftermiddags gjorde vi upp affären. Dels blev det totala försäkringsbeloppet lägre och dels fick jag mer för pengarna. Och framför allt kan jag få träffa en livs levande människa om jag undrar över nåt!

9.11 – Hårdvara, mjukvara och matvara

Dagen började tidigt och tangentbordet har anlänt. Jag har blivit intervjuad, borde ha ­för­säkring och har kokat ”fiskpotatis”.

Tidig väckning
I morse vaknade jag strax före sju. Mia syntes inte till, men dök upp omedelbart när hon hörde att jag rörde på mig under täcket. Hon är nog den enda som kan göra mig glad den tiden på dygnet. 🙂

När jag hade öppnat hennes lucka och släppt ut henne fick jag syn på gry­nings­ljuset. Vackert som en tavla.

Att aftonrodnad betyder vacker natt kan väl stämma, men att morgonrodnad betyder slaskig hatt stäm­mer då inte. Åtminstone inte idag – solen har välsignat oss hela dan.

Tangentbordsankomst
Igår mejlade GSM-Store att tangentbordet var på väg och idag SMSade Itella att jag kunde hämta paketet. När ärendet väl hanterades gick det fort. Jag ska för all del inte skylla på GSM-Store, det är inte alls sagt att det enbart är deras fel. Men då kunde dom väl ha talat om det tycker jag?

Enligt mejlet är tangentbordet inte likadant som det förra, men nog trådlöst. Det var ingen över­rask­ning, det visste jag redan eftersom den modellen inte finns kvar i Logitechs sortiment har jag sett.

Återstår att se vad dom har ersatt det med? Jag hade ingen lust att förbruka bränsle bara för den sakens skull, det får ligga kvar till nästa vecka.

Telefonintervju
Tänk att en del företag fortfarande använder sig av tele­fon­inter­vjuer? Igår ringde en finskspråkig dam och und­rade om jag ville svara på några frågor men jag avböjde med motiveringen att jag var på väg ut genom dörren. Vi kom överens om att hon skulle ringa idag i stället.

När hon ringde idag på förmiddagen hade jag redan glömt att jag hade lovat vara tillgänglig, men jag hade ju inget bråd­skan­de för mig så jag ställde upp. Dels var jag nyfiken på vad frågorna gällde och dels ville jag veta vem som var hennes uppdragsgivare.

Frågorna gällde företagets bank‑ och försäkringstjänster och frågeställare var Itella fick jag reda på. Tanken slog mig att Itella kanske planerar starta bank med företag som målgrupp, men enligt webbsajten har dom redan såna tjänster så där var jag fel ute. Syf­tet var förmodligen en kon­kurrent­ana­lys.

Jag kunde inte låta bli att fråga intervjudamen varför frågeformuläret inte kunde besvaras på nätet i stället? Det kunde hon inte svara på förstås, hon hade ju bara betalt för att ringa företagen och ställa frågorna. Att frågorna bara fanns på finska tycker jag förresten är bedrövligt, Itella har ju faktiskt både svenska och engelska på sin sajt.

I behov av försäkring
Idag klantade jag till det igen. En av dagens arbets­upp­gif­ter var att beskära schersminbusken och för att nå dom längsta kvistarna krävdes stege.

I fjol investerade jag i en som också kan användas som A-stege just för ändamålet men an­vän­de den aldrig då. Men nu var det läge. Frågan var hur jag skulle haka fast den?

Jag fick till nåt slags A-form men tyckte det såg be­syn­ner­ligt ut… I den vinkeln gjorde vinkeln på steg­fötterna inte mycket nytta tyckte jag, men klev upp på första steg­pin­nen för att testa.

Om jag hade haft (ännu) sämre reflexer hade jag an­tag­li­gen behövt sys och skaffa nya glasögon – stegen planade ut och la sig platt på marken. Alltså hade jag låskrokarna i fel läge.

Usch, vad klantigt. Jag kanske borde teckna en olycks­falls­för­säk­ring trots allt?

Fiskpotatis
Nån som har prövat kokt potatis med fisksmak? Det har jag. Fast inte frivilligt.

Jag kunde inte begripa varför det luktade rökt fisk i kylskåpet fast fisken var slut för länge sen? Idag upptäckte jag varför.

Fisken förvarades inslagen i papper i en av grönsakslådorna tillsammans med två morötter och lite potatis i var sin plast­påse, men var så fet att fiskfettet hade sölat ner både potatis och lådbotten. Morotspåsen likaså, men morötterna hade klarat sig.

Att tvätta potatis som är indränkt i fiskfett var en ny upplevelse. Inget jag behöver göra om kan jag lugnt säga! Både potatisbunken och rotsaksborsten krävde rengöring med diskmedel efter det.

Potatisvattnet i kastrullen såg också mysko ut, men fisksmaken hade inte trängt in genom skalet. Det hade för all del inte gjort nåt. Idag stekte jag strömmingsflundror till middag så smakupplevelsen hade kanske inte skadat? 😀