28.7 – Allt gott (och ont) har ett slut…

Jag har bytt webbläsare, Husse har övergått till hårklyveri, det har varit svettigt på dass och jag har blivit utlurad i skogen. Mia är på antibiotikakur.

Bytt webbläsare
Nyligen läste jag att webbläsaren Opera erbjuder VPN (Virtual Private Network) gratis till sina användare numera. Det fick mig att göra slag i saken och byta från min mångåriga trotjänare, Comodo Dragon. VPN finns för all del hos många leverantörer, men de flesta debiterar för tjänsten så det var inget svårt beslut.

Hårklyveri
I tisdags tog Husses vedklyveri slut. I ren des­pe­ra­tion sågade han ner en befintligt sälgstubbe – minst en klabblängd skulle det absolut bli sa han.

Han hade helt rätt – förutsatt att man godkänner korta klabbar. I brist på likartad sysselsättning har han övergått till hårklyveri i fortsättningen. 😀

(Sen bilden togs har vedstaplarna utökats med två.)

Svettigt på dass
Sommarvärmen har hittills varit hårt ransonerad i våra trakter så de senaste dagarnas undantag har verkligen glatt oss. 22-26° är helt OK när man har möjlighet att njuta av dom.

Det betyder att det har varit svettigt att sitta på dass. Nu finns ju inga höga syrener som skuggar längre, så solen ligger på ända sen den går upp. Dryga 30° kan jag tänka mig att man kunde ha mätt upp. Men hellre det än att frysa häcken av sig!

Utlurad i skogen
Idag lurade Husse ut mig i skogen. Efter att våra besökare hade lämnat oss i eftermiddags föreslog han att vi skulle åka till Tallmo för att kolla blåbärsläget. Enligt uppgift skulle turen sträcka sig till ”ett par hundra meter”.

I början följde vi hjortdjurens stig, som ganska snart byttes ut till halvt igenvuxna spår efter en skogs­maskin, så det var ganska bekvämt att ta sig fram. Åtminstone tidvis.

Vid sidan av spåret växte dom högsta ormbunkar jag nånsin sett! En del var nästan lika höga som jag… Fast med tanke på att jag har kallats svamphuggare säger det väl inte så mycket. En gång i världen uppmättes dock min längd till 1,65 m så då vet du ungefär.

Strax innan vi kom fram till ”ormbunksskogen” började det duggregna. Jag tvivlar på att det ingick i Husses planer för turen, han var lika lättklädd som jag bortsett från att han hade långa byxor.

Eftersom vi har bönat och bett om regn ett bra tag, kändes det mer än välkommet. Husse drog slutsatsen att om vi stannade kvar i skogen skulle det kanske fortsätta.

Som tur fortsatte det också utanför skogen och övergick snart till allt större droppar som vinden såg till att blöta ner oss med. Innan vi var tillbaka i Tallmo igen såg vi ut som halvdränkta katter och hade garanterat gått längre än ett par hundra meter. Men Husse menade säkert enkel väg. 😉

Och blåbären då? Jo, det fanns hyfsat gott om bär, men dom var ganska så små utom på dom fuktigaste platserna och bristen på sol betydde att dom var rätt sura. Men snart nog kan man kanske få till ett par soppor.

Mia är på antibiotikakur
I måndags kväll påbörjade Mia en antibiotikakur. Tyvärr har hon fått urinvägsinfektion igen. Eller igen var fel att säga, den senaste var för två år sen.

Den som har haft samma besvär vet hur illa det känns. Stackars Mia. 😦 På dom här fyra dagarna har medicinen inte haft nån avgörande inverkan, men förhoppningsvis har den det innan kuren är slut.

2.9 – Värmealstrande

Stora lampan är tänd igen, jag har lyckats med räddningsaktionerna, eldat, städat, haft besök och svettats.

Stora lampan tänd
Igår tändes stora lampan igen. Klockan 5.50 syntes den inte, men efter sju kunde jag konstatera att jag borde putsa fönstren. Förmiddagens solsken idag var ytterst blygsamt men på eftermiddagen kunde vi njuta av dom gyllene strålarna och termometern gick upp till 18 grader som mest.

FågelungeRäddningsaktioner
Gårdagens räddningsaktion bestod i att befria en liten röd­ha­ke från Mias käkar. I två omgångar dessutom. Den lilla pippin förstod inte att hålla sig tillräckligt högt upp sen jag släppt den, så inom några minuter hade Mia fångat den igen. Som tur lyckades också den andra räddningen. 🙂

Eldat i kakelugnen
Det är sååå roligt att elda i kakelugnen. I förrgår bestämde jag mig för att det kändes kyligt och tände upp en brasa. Ännu i igår kväll kändes kakelugnen ljummen så den är synnerligen ”värmebeständig”.

Storstädning
Dammsugaren har stått i vardagsrummet i minst ett par veckor för att jag skulle komma i håg att städa. Och så var det ju det där med smutsiga fönster.

FönsterputsningGlad i hågen putsade jag fönstret som vetter mot söder, sen var jag less. Dom andra två torkade jag bara på insidan innan jag tog i tu med dammsugning och -torkning. Konstigt vad huset känns stort varje gång man ska städa?

Besök
Jag hade nyss vaknat efter en liten lur i syfte att sträcka ut min ömma rygg då skyddslingens syster knackade på. Besöket var aviserat men inte tidpunkten så hon kom lagom till kvällste.

Sommarjobbet på Åland var avslutat och studierna börjar igen fick jag bland annat veta. Det kändes oerhört skönt att vara i den ålder jag är när jag hörde om hennes långa arbetspass och skolarbetet. Ibland är det extra trevligt att vara pensionär.

Svettats
I eftermiddags kände jag för ett gympass – gräsmattan behövde klippas. Trots shorts och luftig T-tröja blev det svettigt men det kanske berodde på att jag inte har klippt på länge? Den 30 juli hade gräset torkat bort på alla solbelysta ställen men sen dess har Udden fått 149 mm regn så nu var det grönt och klippmoget igen.

GräsmattaMin högra hand famlade förgäves efter självdragsspaken i uppåtluten eftersom jag använde den nya gräsklipparen men på så sätt fick ben och armar förstås lite extra träning. Utan att tänka mig för beslöt jag klippa stigen ner till stranden också. Nervägen gick ju bra, sen insåg jag min tabbe när jag skulle upp tillbaka.

Som vanligt uppstod blodvite utom svettdropparna. Jag gjorde ett nytt försök att justera klipphöjden men det är järnspikars omöjligt för mig att rubba fjädrarna. Det enda jag lyckades med var alltså ett jack i tummen. Varför i all världen måste dom vara så fruktansvärt hårt spända? 😦

4.8 – Trevligt och svettigt

Arvsskiftet är verkställt, jag har blivit bjuden på middag, planterat forsythian, varit mötesvärd, haft trevliga besök och svettats floder.

Arvsskiftet verkställt
I stället för det väntade telefonsamtalet fick jag ett mejl från Swedbank på fredag förmiddag:
Hej, Dödsboet är skiftat och avslutat, pengarna sitter på ditt konto xxxx-xxx.
Trevlig helg!

Helt fantastiskt! För säkerhets skull kollade jag att pengarna faktiskt fanns på kontot innan jag skrev svar.

KasperBjuden på middag
I fredags kväll bjöd sommargrannen psyko­lo­gen på middag. Mia var också välkommen och hon följde förstås gärna med.

Stackars Kasper (hunden), han såg helt bestört ut när han skulle gå fram till mig och hälsa. Bakom mig fick han syn på Mia. Mia blev lika förvånad hon och burrade upp svansen, men när chocken lagt sig låg dom i varsin ände av rummet och slumrade obekymrat under middagen.

Forsythian planterad
I lördags grävde jag en grop nästan mitt i gräsmattan, fyllde den delvis med kompostjord, gödslade lätt, vattnade och satte ner forsythian som jag köpte till rabatterat pris hos Multasormi tidigare i veckan. Jag ser den redan fullväxt i full blomprakt framför mig, men det lär ju ta några år.

Sommar­gran­nen psykologen har en jättestor, fin forsythia som jag hade fått lov att ta skott från, men det här kändes lättsammare. Nu gäller det bara att hålla den fuktig så den rotar sig ordentligt.

Mötesvärd
Lördagen avslutades med LMFs styrelsemöte i bersån. Det blev i mitt tycke ett lååångt möte, men vi hade en del strategifrågor att diskutera.

VattenprovTrevliga besök
I går ringde öns expert på vattenorganismer och undrade om det passade med besök? Det har vi pratat om flera gånger men nu passade det henne tyckte hon. Jag blev glatt överraskad och önskade henne hjärtligt välkommen.

Hon ville gärna börja med kaffe i bersån så vi bänkade oss där med kaffe och glass. Innan vi hade hunnit förflytta oss ner till sjön kom ägaren till datorn jag städade med be­tal­ning för arbetet, så han fick göra oss sällskap med en mugg te.

Då datorägaren hade åkt tog vi en kort roddtur i viken, där min prominenta gäst mätte pH-nivån och konduktiviteten. pH-halten låg på 7,7 och konduktiviteten gav ett värde som hon blev positivt överraskad av. Om jag minns rätt sa hon 10?

Vid bryggan tog hon ett vattenprov för att jag skulle få veta vad dom gröna ”prickarna” är för nåt. I provkärlet vimlade det också av pyttesmå saker som rörde sig energiskt. Det var vattenloppor (Daphnier) förklarade hon.

Tillbaka i bersån packade hon upp sitt medhavda mikroskop och sen fick jag se den ena organismen läckrare än den andra. Dom gröna prickarna är helt normala och ofarliga grönalger fastslog hon, så nu vet jag det.

I skugganSvettigt
Idag utlovades nytt värmerekord. På Udden blev det lyckligtvis inget nytt rekord, men väl 30 grader igen. Till och med bikinin kändes för varm, så jag har gått omkring i ett florstunt ”skynke” sen jag var i väg och vattnade i Nemos mattes växthus. Vattnet svalkade så länge jag befann mig i det, men när jag hade gått upp från stranden var jag lika varm och svettig igen.

Lyckligtvis var den sydliga vinden väl tilltagen så jag parkerade mig i skuggan med vinden i ansiktet och underhöll mig med ”Einstein, kaos och svarta hål” under eftermiddagen. Nåt nyttigt har jag inte uträttat men jag har ju utökat mina kunskaper i fysik. 🙂

13.7 – Weekend-nöjen

Jag har utverkat ett tillstånd, svettats i onödan, räddat liv, haft telefonsupport och försökt mäta siktdjupet.

VedhögUtverkat tillstånd
Vedleveransen närmar sig så småningom så jag tyckte det var bäst att varsko sommar­gran­nen och utverka tillstånd att få tippa vedlasset där jag tycker det är mest praktiskt. Platsen är den samma som 2011 eftersom den ligger så nära vedlidret som möjligt.

Jodå, det gick bra tyckte två av tre delägare så då är det majoritetsbeslut. De facto är platsen inte ens på varken min eller deras tomt, men dom kunde ju ha synpunkter ändå eftersom vedhögen kommer att ligga så nära deras garageport.

Svettats i onödan
Jag begriper inte vad som flög i mig igår eftermiddag? Jag fick för mig att jag skulle klippa gräset på slänten ner mot sjön. För det första behövdes det inte alls ännu och för det andra kommer gräs­mattan att bli brun eftersom det är så torrt. Inge’ smart alls.

Antagligen hade jag behov av att göra nåt konkret som gav synligt resultat? Men egentligen svettades jag alltså i onödan.

Livräddning
Under tiden jag klippte gräs låg Mia ingalunda på latsidan. Då jag kom in i köket skvallrade dun och fjädrar om vad som försiggått.

När jag en stund senare gick in i sovrummet blev jag minst sagt överraskad. På fönsterbrädan sitter en fågelunge som tittar på mig med stora ögon. Nu blev det min tur att få tag i den, men bara för att kunna återge den friheten.

Mia var utom syn­- och hörhåll så jag slapp lyckligtvis hennes ”hjälp”. Den lilla pippin var pigg nog att försöka flyga sin kos, men hamnade till slut bakom en byrå. Det innebar vissa svårigheter att komma åt den, men till slut kunde jag kupa handen runt den lilla kroppen och låta den få luft under vin­gar­na. Det kändes bra. 🙂

SupportTelefonsupport
Ibland blir jag storligen förundrad över hur människor resonerar… I stället för att lämna in datorn på service åker man till storstan, köper en ny, väntar i fem timmar och betalar för att få den installerad med de program man vill ha. Ändå saknas vissa visade det sig när jag blev uppringd.

Jag räknade raskt ut att för den totala kostnaden hade man fått service på den befint­liga datorn i nästan 10 timmar! Fast var och en gör förstås efter eget huvud. Men begriper det gör jag inte.

Misslyckad siktdjupsmätning
Idag var det snudd på storm på sjön och tidvis vita gäss på vågorna. Att ro ut till mätplatsen krävde verkligen att jag tog i för att komma nån vart, jag hade motvind på ditvägen.

Mätningen fick bli en uppskattning. Eftersom båten drev i den hårda vinden – jag saknar ankare – gick det inte att få linan till ”sikttallriken” rak. Idag hade jag bestämt behövt en assistent, men Mia kan ju inte ro och avskyr dessutom båtfärder sen hon fick sitt ofrivilliga dopp så det fick bli ett uppskattat mätvärde.

28.8 – Mat, sopor och överläggningar

Jag har blivit av med en kåldolm, idkat byteshandel, svettats och deltagit i överläggningar.

En kåldolm mindre
Igår hade jag turen att bli av med en kåldolm utöver dom två jag stoppade i mig. Filosofen gjorde mig sällskap vid middagsbordet. Efter maten förflyttade vi oss ut i bersån och intog ”Uddens standard­des­sert” – glass – till te och kaffe medan vi avhandlade diverse viktigt och oviktigt. En trevlig eftermiddag i trevligt sällskap. 🙂

ElkabelByteshandel
Den gode Filosofen är alltid lika omtänksam. Han mindes att jag hade pratat om träpallar vid nåt tillfälle (som jag redan glömt) och lastade vid ankomsten ur tre träpallar som han tyckte kunde vara lämpliga. Det tyckte jag också och tog sååå gärna hand om dom. Tack igen!

Träpallarna hade han fått gratis så han ville inte ha betalt för dom, men innan han åkte erbjöd jag honom en extra lång elkabel för utomhusbruk som annars skulle ha följt med i grovsoporna. Han trodde han kunde ha nytta av den och stoppade in den där bak på Fården. Bytt, bytt kommer aldrig igen.

FullastatSvettigt
Idag hade vi strålande väder som vanligt. Enligt termometern var det bikiniväder, men det blev overall och arbetshandskar i stället. Minst sagt svettigt. Orsaken till klädseln var sopsortering och röjning i ut­huset. Egentligen hade jag behövt munskydd också, dammet yrde.

Efter tre timmar var Silverpilen fullproppad med grovsopor som jag ska frakta till sopstationen i morgon. Det blev gott om plats i boden igen och ordning på hyllorna i vedlidret. Jätteskönt att ha det gjort!

KappeBland diverse antika (och rostiga) verktyg hittade jag också ett kappe-mått stämplat med årtalet 1894. Tyvärr är det trasigt, men det är ändå lite fascinerande att det finns kvar.

Överläggningar
När klockan var fem hade jag tagit ett dopp, bytt om till gå-bort-kläder, gett mat till Mia och ätit en kåldolm. Våra magar tycks vara synkroniserade, när jag är hungrig vill Mia också i regel ha mat.

Halv sex åkte jag i väg och hämtade Daphnias ordförande för ett möte med en fastighetsägare och en entreprenör. Efter en del diskussioner inklusive kaffe med dopp kom vi fram till beslut och kunde skiljas i god anda. Överläggningar där man når ett resultat som alla parter är nöjda med är ju en fördel.

26.5 – Nyflitt*)

Jag njuter av äppelblom, har svettats i bikini, Silverpilen har återfått sin originalfärg och jag är renare än vanligt.

Äppelblom
I morse hade äppelträdet närmast källaren slagit ut i full blom. Och vilken mängd med blommor! Jag tror jag aldrig har sett det blomma så flitigt. Plommonträdet som står bredvid och som också blommar bleknar i jämförelse.

Svettigt
Vid lunchtid tog jag på ”arbetsbikinin” och släppte ut gräsklipparen på grönbete. Av förra klippningen syntes inget längre.

Vanligtvis klipper jag i två omgångar, först framför huset och därefter slänten ner mot stranden. Det var tanken idag också, men hur det nu var klippte jag alltihop, precis som förra gången.

Till och med stigen ner och hela stranden blev klippt. När inspirationen väl infinner sig går det som en dans. Men lite svettigt var det ju förstås och tog hela eftermiddagen i anspråk.

I ärlighetens namn ska medges att jag tog både lunch- och kaffepaus mellan varven. Till kaffet fick jag sällskap av före detta grannen. Men hon åkte sin väg direkt när hon hade druckit ur med av­skeds­repliken: ”Så du får fortsätta klippa”.

Då jag var klar med klippningen, gjorde jag den sista finputsningen med nävar och grässax. Med lite fantasi ser Udden ut som en välskött park efter fullföljt arbete. Bortsett från tvättlinan förstås. 😀 Riktigt prydligt.

Rengöring
Lustigt nog fick jag för mig att jag skulle rengöra gräs­klipparen noggrannare än vanligt. Efter en god stunds skrubbande syntes det faktiskt att plåten är rödmålad.

Det sista i vattentunnan gick åt till proceduren så jag beslöt fylla på. Det innebar att rengöra tunnan, hämta och koppla vattenslangen, trycka på strömbrytaren till pumpen och rusa fram till tunnan innan vattnet hann nå fram. En liten sport jag har.

Eftersom slangen var kopplad kunde jag ju passa på att spola av Silverpilen kom jag på. Pollen­täcket hade förvandlat färgen till ljusgul i stället för silvergrå. En rejäl regnskur hade gjort samma nytta, men för närvarande ser det inte ut att bli nån på ett tag.

Renare än vanligt
Framåt halv sju började det kännas svalt i den lätta klädseln. Svett och damm hade torkat in så an­siktet kändes alldeles stelt, jag var smutsig om händer och mage(!) och fötterna var impregnerade med klorofyll.

Om vattnet hade varit varmare hade jag självklart tagit en simtur, men inte ens tio vilda hästar kan få mig att bada i 16-gradigt vatten! Det blev en varm, skön dusch i stället. Medan jag lät det varma vattnet skölja över mig kände jag att elräkningen trots allt är värd att betala.

Så nu doftar jag nästan lika gott som äppelblommorna och ser fram mot att få sjunka ner i TV-fåtöljen med en mugg te och låta mig underhållas en stund. Ha en skön lördagkväll du också!

 

*Nystädat på jämtska