31.3 – Lugna veckan

Med undantag av ett födelsedagskalas, årsmöte, datorsupport och dans, respektive konsert, har veckan varit lugn. Jag retar mig på ”även” och tycker synd om vårblommorna.

Födelsedagskalas
Att gratulera nån via SMS innebär att risken, alt chansen för en inbjudan till firande är stor. I tisdags hände det igen.

Vi (som inte är nödbedda) tackade ja och anslöt oss till ett oväntat stort sällskap där vi pre­sen­te­ra­des som ”nya”. Husse protesterade genom att säga att vi nu inte är så värst nya längre. 😀

Värdinnan hade i vanlig ordning sett till att vi fick smörja kråset med både salt och sött. Och som vanligt lät jag mig frestas, också av jordgubbstårtan. Om det också gällde Husse har jag ingen koll på, för han satt i ”herr­av­delningen”.

Årsmöte
På torsdag kväll höll DUF (Dragsfjärds Ungdomsförening) sitt vårmöte i Furulund. I egenskap av medlem deltog jag, även om jag har hört Husse agera mötesordförande tidigare.

Datorsupport
På onsdagen löste jag ett inloggningsproblem på distans och i förrgår på plats några andra problem i ett kalkylprogram. Bra sätt att hålla hjärnan i gång.

Dans respektive konsert
Igår tillbringade Husse och jag största delen av tiden på var sitt ställe. Jag stannade hemma medan Husse uppvaktade två släktingar i Pargas på dagen och efter en gemensam middag var det dags att skiljas åt igen.

Husse åkte i väg till Furulund, där DUF anordnade dans med Barbados och en halv timme senare åkte jag till Kimito för att lyssna på Ilya Kruglovs pianokonsert. Till saken hör att jag inte är road av varken dans eller dansbandsmusik, annars hade jag säkert gjort Husse sällskap.

Jag är för all del inte kompetent att bedöma kvaliteten på klassisk musik, men i mina öron lät Ilya synnerligen skicklig. Eftersom han har blivit prisbelönad i pianotävlingar förutsätter jag att jag inte är ensam om att tycka så.

Musikvalet var också njutbart. Första delen av konserten bestod av Chopins musik och den senare av Rachmaninovs och Tjajkovskijs. Alla tre tillhör favoriterna. Dock var Tjajkovskis Årstiderna en ny bekantskap för min del.

Retar mig på ”även”
Men vad är det för fel på ”också” i skriven text? Den frågan har jag ställt mig en längre tid. Ordvalet ter sig uppstyltat och som ”byråkratsnack”.

”Det är en bokstav kortare” påpekade Husse när jag strök under alla även jag råkade hitta i en platsannons, men det är ett dåligt argument. Dess värre förekommer ordet också(!) i en mängd andra textsammanhang.

Om man i övrigt håller sig till ett ledigt och lättläst språk, sticker ordet ut på ett negativt sätt. Det gäller för övrigt också orden ”detta”, ”denna” och ”samt” tycker språkpolisen på Udden (som verkligen inte är felfri hon heller!).

Synd om vårblommorna
Idag var det synd om vårblommorna. Under ett par timmar vräkte det ner blötsnö som nästan begravde dom. Det tål dom lyckligtvis, men jag tyckte synd om dom ändå. 😥

23.4 – Från barfotapremiär till borttappad dammsugare

Jag fick svar på efterlysningen, har haft barfotapremiär, gottat mig åt go’vädret, är klar med två skattedeklarationer och har tappat bort en dammsugare.

Svar på efterlysningen
Två personer hjälpte mig med namnet på den lilla örten i inlägget 21.4, tack igen! Nagelört (Erophila verna) heter den och tillhör släktet Drabor, som det finns en uppsjö av om man konsulterar Den nordiska floran.

Barfotapremiär
I tisdags kunde jag inte bärga mig, jag ville veta hur det kändes att gå barfota ute… Termometern visade 12,8° och solen lyste. Det blev dock en kort promenad. Mossan var varm och skön, men gräset och marken kalla. Konstigt vore det annars förresten. Men den korta stunden var ändå njutbar. 🙂

NunneörtGo’väder
För att ta vara på det fina vädret höll jag till ute och fortsatte vårstädningen. Fläckvis är det nu riktigt snyggt på Udden. Mia höll mig sällskap men tyckte att jag hellre skulle leka med henne än göra nåt nyttigt.

Mellan varven inventerade jag vårblommor. Vitsipporna har slagit ut och nunne­örten som jag ”stal” och plan­te­ra­de i fjol våras blommar den också. Hos sommargrannen såg jag att svalörten och dom gula vitsipporna lyste gult. Så här års finns det nåt nytt att upptäcka varje dag.

Två skattedeklarationer klara
Då återstår bara en skattedeklaration, den som tar mest tid och som är krångligast, dvs firmans, men mammas och min privata är klara. Mammas förhandsifyllda uppgifter såg ut att stämma, men på min saknades en tjänstepension. Korrigeringen gick väldigt enkelt att göra på skatte­myndig­he­tens sajt, så nu är den rättad och inlämnad.

Tappat bort en dammsugare
Idag fick jag för mig att jag skulle städa lite noggrannare än vanligt. Dammsugaren har stått i var­dags­rum­met i närmare en månad snart och väntat på att andan skulle falla på.

Mattorna i köket skulle ut och dammas av beslöt jag. Stormilen underlättade jobbet, jag behövde nästan bara hålla i dom så dammade dom sig själva.

Dammsugare 2När jag dammsög köksgolvet började dammsugaren låta underligt. Lite som en fiskekutter på hög­varv. Jag hann bli klar i köket och badrummet innan jag stängde av för att ta en matpaus. Efter det var den stendöd. Just så. ”Är det inte det ena så är det det andra” sa förriga flickan.

Den gamla trotjänaren har ett ansenligt antal år på nacken, närmare 30, så jag var inte förvånad. Då gällde det att ta fram en nyare upplaga. Den köpte jag gissningsvis 2001 eller 2002 och hade med mig i flytten.

Men var i fridens namn fanns den? Slangen hade jag koll på, men inte på dammsugaren. Nånstans på vinden lämpligen. Tack vare letandet fick jag ordning på mattlagret och sparade tomkartonger, men nån dammsugare hittade jag då inte. 😦

Jag har heller inget minne av att jag har sett den tidigare när jag har ordnat grejer, men möjligen kan jag ha förträngt det eftersom jag inte behövde den just då? Om jag minns rätt stoppade jag ner den i en blå sopsäck då jag packade, men alla jag hittade var tomma eller hade annat innehåll.

I morgon får jag fortsätta leta. Och om jag inte hittar den finns det ju faktiskt nya att köpa.