vårblommor

av

Tomtrunda

Från köksfönstret har jag sett en hägg som blommar så flitigt, nästan nere vid stranden. I dag beslöt jag fånga den på bild. Men det är ju alls ingen hägg upptäckte jag när jag såg den på nära håll! (Klicka på bilderna om du vill se dom i större storlek!)

Varken blad eller blomställning stämde med hägg, så jag kom fram till att det är nån typ av häggmispel. Det finns tydligen en hel drös olika läste jag mig till på Wikipedia. Det förklarar varför den blommar så rikligt, häggen har klart färre blomklasar.

I backen nedanför komposten lyste mängder av smultronblommor, faktiskt också en del kart. Högre upp stötte jag på fjärilslarver som kalasade på nässelbladen. På ett av bladen låg ägg och väntade på kläckning.

Framme vid trappan kom jag på att jag inte har kollat påskliljorna som växer bland plommonträden, så jag masade mig dit. Dom har blommat ut för länge sen konstaterade jag, men fick sen syn på en gul bukett vid bryggan.

Vet inte varför jag är så förtjust i kabbleka? Kanske på grund av växtplats och för att dom tillhör vår­blommorna.

På väg upp från stranden såg jag att irisarna har återintagit sin ursprungliga plats. För ett par, tre år sen hade högt gräs tagit över, men nu är det borta, så tydligen låg dom bara och väntade på att få en ny chans.

Jag kunde också konstatera att daggkåporna blommar. Tittar man på nära håll ser man vilka söta blommor dom har. De första tjärblomstren har också slagit ut noterade jag. På Udden finns det gott om dom och lyser i en fin, cerise nyans.

Getrams och liljekonvaljer står i knopp liksom bondrosorna, så snart byts gult ut mot vitt om man bortser från smörblommor och maskrosor som framhärdar länge till.

Visst är våren en ljuvlig tid i naturen? 😊

av

Tomtrunda

Eftersom jag ”bara” är kattmamma, firades inte Mors dag på Udden. I stället unnade jag mig en lååång sovmorgon och tog en tomtrunda på eftermiddagen. 😊

Det första jag fick syn på var granblommorna. Den stora gamla granen några steg från trappan är rödprickig. Det betyder att allting i närheten kommer att täckas av gula pollensjok så småningom om vinden blåser från ”fel” håll.

Jag var egentligen ute efter vitsippor, så jag följde rådjurens stig till tomtgränsen vid husets sydvästra sida. Och visst blommade dom, även om dom har blivit mycket glesare sen de höga träden kom bort 2017. Jag plockade några för att pryda köksbordet.

Strax utanför tomtgränsen har påskliljorna bestämt sig för att hålla till förutom vid husgaveln. Det ”bestraffade” jag dom med att plocka några. Doften är ljuvlig!

På väg mot gullvivsgläntan kände jag något som hindrade min framfart. Först trodde jag det var en kvist som hade fastnat i byxbenet, men så enkelt var det inte. När jag tittade ner såg jag en bit taggtråd under dojan!

En av taggarna satt fast och resten försökte vira sig runt ankeln. Av med dojan och bort med tagg­tråden.

På Udden har taggtråd inte förekommit sedan kor och hästar gick och betade utanför tomten för drygt sextio år sen så den här biten blev tydligen kvar då den revs.

Frågan är om den var ett dåligt omen? I så fall lär jag väl få reda på det i sinom tid. Nu ligger den i alla fall i metallinsamlingskärlet.

Gullvivorna blommar för fullt nära komposthögen såg jag. Där har dom varmt och står skyddade så dom är alltid tidiga.

Sen gick jag in med mina två buketter och satte dom i vas. Men påskliljorna fick mig att minnas dom som växer nere i stranden bland plommonbuskaget. Ny tur och tre blomstjälkar till. Då blev vasen lagom fylld.

Till min sorg såg jag att gullvivorna som tidigare täckte hela backen nedanför det gamla äppelträdet har fått stryka på foten. Det finns bara ett fåtal kvar. Hallon­snåren har tagit över. ☹

Nog för att jag gillar hallon, men gullvivorna var en fröjd att se så här års. Som tur har dom hittat en annan fristad.

av

Vårrapport från Udden

I går fick vi snö. Igen. Bara några dar sen sist.I dag hade den töat bort och solen sken så jag bestämde mig för att ta en ”vårkontrollrunda” i närmaste omgivningen. Första anhalten var den späda tibastbusken nere i backen.

Första bilden tog jag den 10 mars då de första knopparna syntes. Sen dess har jag bevakat dom i förhoppning om att se dom utslagna. Men inte då.

Det var för all del väl optimistiskt, mina tidigare bilder på blommande tibast är tagna i slutet av april eller början på maj. I dag hade dom vuxit till sig lite grann och jag kunde se små ljusgröna skott så det går åt rätt håll.

Nästa stopp var ”blåsippsslänten”. Här lyste det blått på många ställen. Blåsipporna har inte låtit sig skrämmas av kalla nätter och snö.

Jag stod kvar ett tag och njöt av solvärmen. Det gjorde nässelfjärilarna också upptäckte jag. Som mest såg jag fyra samtidigt.

Vid husgaveln stannade jag och beundrade krokusarna. På Udden finns inga blomrabatter, växterna får själva bestämma var dom vill hålla till. 😊

Till min förtjusning har krokusarna spritt sig till nya platser.

av

Mellan hägg och syren

De senaste dagarna har vi fått en föraning om sommar. I går och i förrgår visade termometern kortbyxor och linne-värme, så det tog jag fasta på. Trots det blev det svettigt ett tag, men jag klagar inte!

I förrgår inredde vi bersån med sommarmöblemanget och provsatt en stund. Det kändes som full sommar även om lövträden ännu inte är i sin fulla sommarskrud.

I regel brukar trappan också vara ”sommarklädd” vid det här laget, men på grund av den sena och hittills kalla våren har den fått vänta. I går eftermiddag tyckte jag det var dags.

Medan Husse klippte gräs i Tallmo befriade jag trappmattan från allsköns skräp och la på sommar-dito. Sen hämtade jag bordet, soffan och stolen som brukar stå där.

I dag letade jag rätt på stolsdynan. Att den låg i en plastsäck märkt ”Int’ så noga utefiltar och ‑dynor” var ju lite oväntat. Plastsäcken den borde ha legat i var tom. Antar jag var så deppig i höstas för att sommaren var slut så jag la den i fel säck. 😀

Inte helt otippat var Mia den första som intog stolen. Det är hennes favoritplats ända till i höst. Där har hon full koll på allt som rör sig både på och utanför tomten.

Nu saknas bara ett par stolar och de odlade sommar­blom­mor­na jag köper hos Tallbo trädgård. De vilda vår­blommorna är dock desto fler!

Härom dagen stal jag lite mat av pollinerarna. Jag kunde inte låta bli att plocka en bukett sommar-gyllen. Men övriga fångade jag bara på bild.

På tomten har forsythian snart blommat ut, men i stället har min gula ribes börjat blomma. Om vinden ligger på från rätt håll känner man en härlig doft av nejlika och insekterna har fullt upp med att samla pollen.

I dag kom Husse med en stor bukett häggkvistar som doftar i köket. Sen är det inte långt kvar tills Uddens alla syrener parfymerar omgivningen. Och liljekonvaljerna inte att förglömma!

Ännu för några år sen fanns det bara ett fåtal på tomten, men dom har förökat sig i rask takt, vilket gläder mig. Vi har för all del inte långt till andra växtställen, men dom här är ju ”bara våra”.

För mig finns ingen ljuvligare årstid än våren! 😊

av

Svårt att hinna med

Oj oj oj, vad fort det går! Det känns som om vårblommorna är extra snabba i år. Å andra sidan känns det så varje vår. De senaste dagarnas sol och värme har förstås haft ett finger med i spelet.

Uddens blåsippor börjar blekna så smått, men samtidigt blommar vitsippor, vårlök och de första gull­vi­vorna.

I dag tog jag ”en kontrollrunda” runt tomten och blev aningen överraskad. I en torr backe, granne med barrträden, har en påsklilja bestämt sig för att växa. En annan planta växer i kanten på ”djungeln” nedanför köksfönstret och ser ut att föröka sig.

Det stämmer för all del väl med min ”blomfilosofi”. Blommorna får själva välja var de vill växa, men det innebär att man får se efter var man placerar fötterna och far fram med gräsklipparen!

Ett tag hade jag en idé om att samla alla odlade blommor på ett ställe, men det skulle dom säkerligen inte gilla, så dom får fortsätta växa och föröka sig där dom hittar lämpliga ställen. 😊

av

31.3 – Lugna veckan

Med undantag av ett födelsedagskalas, årsmöte, datorsupport och dans, respektive konsert, har veckan varit lugn. Jag retar mig på ”även” och tycker synd om vårblommorna.

Födelsedagskalas
Att gratulera nån via SMS innebär att risken, alt chansen för en inbjudan till firande är stor. I tisdags hände det igen.

Vi (som inte är nödbedda) tackade ja och anslöt oss till ett oväntat stort sällskap där vi pre­sen­te­ra­des som ”nya”. Husse protesterade genom att säga att vi nu inte är så värst nya längre. 😀

Värdinnan hade i vanlig ordning sett till att vi fick smörja kråset med både salt och sött. Och som vanligt lät jag mig frestas, också av jordgubbstårtan. Om det också gällde Husse har jag ingen koll på, för han satt i ”herr­av­delningen”.

Årsmöte
På torsdag kväll höll DUF (Dragsfjärds Ungdomsförening) sitt vårmöte i Furulund. I egenskap av medlem deltog jag, även om jag har hört Husse agera mötesordförande tidigare.

Datorsupport
På onsdagen löste jag ett inloggningsproblem på distans och i förrgår på plats några andra problem i ett kalkylprogram. Bra sätt att hålla hjärnan i gång.

Dans respektive konsert
Igår tillbringade Husse och jag största delen av tiden på var sitt ställe. Jag stannade hemma medan Husse uppvaktade två släktingar i Pargas på dagen och efter en gemensam middag var det dags att skiljas åt igen.

Husse åkte i väg till Furulund, där DUF anordnade dans med Barbados och en halv timme senare åkte jag till Kimito för att lyssna på Ilya Kruglovs pianokonsert. Till saken hör att jag inte är road av varken dans eller dansbandsmusik, annars hade jag säkert gjort Husse sällskap.

Jag är för all del inte kompetent att bedöma kvaliteten på klassisk musik, men i mina öron lät Ilya synnerligen skicklig. Eftersom han har blivit prisbelönad i pianotävlingar förutsätter jag att jag inte är ensam om att tycka så.

Musikvalet var också njutbart. Första delen av konserten bestod av Chopins musik och den senare av Rachmaninovs och Tjajkovskijs. Alla tre tillhör favoriterna. Dock var Tjajkovskis Årstiderna en ny bekantskap för min del.

Retar mig på ”även”
Men vad är det för fel på ”också” i skriven text? Den frågan har jag ställt mig en längre tid. Ordvalet ter sig uppstyltat och som ”byråkratsnack”.

”Det är en bokstav kortare” påpekade Husse när jag strök under alla även jag råkade hitta i en platsannons, men det är ett dåligt argument. Dess värre förekommer ordet också(!) i en mängd andra textsammanhang.

Om man i övrigt håller sig till ett ledigt och lättläst språk, sticker ordet ut på ett negativt sätt. Det gäller för övrigt också orden ”detta”, ”denna” och ”samt” tycker språkpolisen på Udden (som verkligen inte är felfri hon heller!).

Synd om vårblommorna
Idag var det synd om vårblommorna. Under ett par timmar vräkte det ner blötsnö som nästan begravde dom. Det tål dom lyckligtvis, men jag tyckte synd om dom ändå. 😥

av

23.4 – Från barfotapremiär till borttappad dammsugare

Jag fick svar på efterlysningen, har haft barfotapremiär, gottat mig åt go’vädret, är klar med två skattedeklarationer och har tappat bort en dammsugare.

Svar på efterlysningen
Två personer hjälpte mig med namnet på den lilla örten i inlägget 21.4, tack igen! Nagelört (Erophila verna) heter den och tillhör släktet Drabor, som det finns en uppsjö av om man konsulterar Den nordiska floran.

Barfotapremiär
I tisdags kunde jag inte bärga mig, jag ville veta hur det kändes att gå barfota ute… Termometern visade 12,8° och solen lyste. Det blev dock en kort promenad. Mossan var varm och skön, men gräset och marken kalla. Konstigt vore det annars förresten. Men den korta stunden var ändå njutbar. 🙂

NunneörtGo’väder
För att ta vara på det fina vädret höll jag till ute och fortsatte vårstädningen. Fläckvis är det nu riktigt snyggt på Udden. Mia höll mig sällskap men tyckte att jag hellre skulle leka med henne än göra nåt nyttigt.

Mellan varven inventerade jag vårblommor. Vitsipporna har slagit ut och nunne­örten som jag ”stal” och plan­te­ra­de i fjol våras blommar den också. Hos sommargrannen såg jag att svalörten och dom gula vitsipporna lyste gult. Så här års finns det nåt nytt att upptäcka varje dag.

Två skattedeklarationer klara
Då återstår bara en skattedeklaration, den som tar mest tid och som är krångligast, dvs firmans, men mammas och min privata är klara. Mammas förhandsifyllda uppgifter såg ut att stämma, men på min saknades en tjänstepension. Korrigeringen gick väldigt enkelt att göra på skatte­myndig­he­tens sajt, så nu är den rättad och inlämnad.

Tappat bort en dammsugare
Idag fick jag för mig att jag skulle städa lite noggrannare än vanligt. Dammsugaren har stått i var­dags­rum­met i närmare en månad snart och väntat på att andan skulle falla på.

Mattorna i köket skulle ut och dammas av beslöt jag. Stormilen underlättade jobbet, jag behövde nästan bara hålla i dom så dammade dom sig själva.

Dammsugare 2När jag dammsög köksgolvet började dammsugaren låta underligt. Lite som en fiskekutter på hög­varv. Jag hann bli klar i köket och badrummet innan jag stängde av för att ta en matpaus. Efter det var den stendöd. Just så. ”Är det inte det ena så är det det andra” sa förriga flickan.

Den gamla trotjänaren har ett ansenligt antal år på nacken, närmare 30, så jag var inte förvånad. Då gällde det att ta fram en nyare upplaga. Den köpte jag gissningsvis 2001 eller 2002 och hade med mig i flytten.

Men var i fridens namn fanns den? Slangen hade jag koll på, men inte på dammsugaren. Nånstans på vinden lämpligen. Tack vare letandet fick jag ordning på mattlagret och sparade tomkartonger, men nån dammsugare hittade jag då inte. 😦

Jag har heller inget minne av att jag har sett den tidigare när jag har ordnat grejer, men möjligen kan jag ha förträngt det eftersom jag inte behövde den just då? Om jag minns rätt stoppade jag ner den i en blå sopsäck då jag packade, men alla jag hittade var tomma eller hade annat innehåll.

I morgon får jag fortsätta leta. Och om jag inte hittar den finns det ju faktiskt nya att köpa.