I dag på förmiddagen fick jag syn på ett rådjur nedanför köksfönstret. Husse konstaterade bums att det fanns ett till. Och så ännu ett. Totalt blev det ett halvdussin som sneddade över tomten, så hela familjen och deras vänner var tydligen ut på en solskenspromenad. Fina att se på, men riktiga marodörer.
Jo, jag vet… Dom äter upp allt dom kommer över. Men visst är dom fina att se på?
Det syns vårtecken på Udden och låter illa i Silverpilen. Husse har lurat mig igen och vi har frossat i fisk. I morse hade jag herr‑ och dambesök.
Vårtecken på Udden
Förra onsdagen noterade jag att våren tydligen är i antågande – åtminstone inomhus. Förutom ett par flugor som vaknat till liv, har ett par spindlar och en gråsugga visat sig. 🙂
Ute är det däremot inte särskilt vårlikt. Isen är fortfarande tjock, snön ligger kvar och nätterna är kalla. På en bild från 2015 har jag redan börjat kratta på tomten, men det var då det.
Silverpilen låter illa
Jag vet fortfarande inte med säkerhet om läckaget har upphört, men för närvarande har jag andra, nästan lika dyra, bekymmer.
Då jag var på väg till Lustläsarna förra onsdagen tyckte jag mig höra ett nytt (illavarslande) ljud när jag startade motorn. Det lät närmast som om ett fläktblad tog i nånstans och kom från motorrummets vänstra sida konstaterade jag när jag öppnade motorhuven.
Efter träffen med mina ”läsarkolleger” åkte jag till macken och bad killen bakom disken komma ut och lyssna. Han la huv’et på sned, lyssnade och sa: ”Antingen är det generatorn eller vattenpumpen”.
Idag hade jag tid för diagnos. Det visade sig att ljudet kommer från vattenpumpen, som alltså behöver bytas. Suck.
Husse har lurat mig igen
På eftermiddagen i lördags beslöt vi ta en länk längs G:vägen som kompensation för den uteblivna länken i fredags. Då vi kom fram till ”Rompängen” föreslog Husse att vi skulle gå längst bort på den. Skaren höll fint.
Men si, det nöjde han sig inte med. ”Ska vi gå genom skogen?” föreslog han när vi kom till slutet på åkern. Hela mitt inre ropade NEJ! men jag svarade avmätt ”åkejdå” för husfridens skull.
I vanliga fall har jag inget alls mot att gå i skogen, men den täta och snåriga skogen avskräckte. Dessutom var jag inte rätt klädd för att bryta mig fram bland grankvistar och björkris.
Att skaren inte höll ställvis gjorde inte saken bättre. Husse travade på som en älg medan jag kämpade mig fram på mina ”svamphuggarben”.
I ett avseende fick jag ändå som jag ville. I stället för att bestiga ett berg höll vi oss nedanför och kom så småningom fram till den ganska nyanlagda vägen som går till sommarstugorna längst bort i byn.
Resten av turen var ”a piece of cake”. Åtminstone tills vi skulle gena över isen. För min del gick det bra tack vare icebug-kängorna, men Husse fick lov att gå försiktigt för att inte tappa fotfästet.
Frossat i fisk
Vi är båda två förtjusta i fisk, så det var ingen uppoffring att äta det tre dar i rad. Stekt salt sill på fredag, fiskmiddag på Holmbergs café i lördags kväll och pannstekt strömming igår. Vi torde alltså ha fått en rejäl dos Omega 3 och annat nyttigt. 🙂
Herr‑ och dambesök
I förmiddags skymtade jag en rörelse i ögonvrån då jag satt vid datorn. När jag tittade ut genom fönstret såg jag först en dam, därefter en herre och ett ögonblick senare ytterligare en dam komma trippande. Råbocken var på besök med sitt lilla harem.
Det torra gräset som stack fram mellan snöfläckarna fick duga som mat, nåt annat fanns inte att bjuda på.
Vi har blivit bjudna på mat, varit ”på lokal” och skrämt rådjur. Jag har laddat ner en app och behöver justera.
Bjudna på mat
I torsdags slapp vi matlagningen. Husses närmaste släktingar tillbringade sitt sportlov i ”fammos” så vi hade turen att bli bjudna på både mat och bastu.
Varit ”på lokal”
Lika enkel blev matlagningen på fredag. Som födelsedagspresent till Trollkarlen bjöd jag på middag på Portside, vilket innebar att den kunde ätas tidigast den 20.2 eftersom stället höll stängt fram till dess.
För att våra respektive också skulle kunna delta, kom vi överens om en fyrklöver. Alla var glada och nöjda med sitt menyval och med kvalitén på maten så det var lyckat.
Vi avstod från efterrätt och åkte i stället i väg hem till Trollkarlen för att dricka kaffe hos honom och sambon. En trevlig middag och ett trevligt avslut på den.
Skrämt rådjur
I lördags gjorde jag det igen. Tog en promenad alltså. När vi mötte ”vägmästaren” härom dagen konstaterade han nämligen att han aldrig tidigare har sett mig gå. 😀
Husse föreslog en solskenspromenad längs vägen till Hammarsboda eftersom vi befann oss i Tallmo. En bit in i skogen ligger en utfodringsplats som just då besöktes av fyra rådjur som naturligtvis blev skrämda av våra röster och sprang sin väg. Tyvärr hade jag inte kameran med mig, annars hade jag kanske hunnit fånga dom på bild. Men nu vet jag alltså var ”trappberget” ligger.
Laddat ner en app
Igår blev jag nyfiken på Instagram. Trots att min gamla Nokia 7373 inte alls är särskilt smart eller ens har en kamera som tar bilder av bra kvalité.
Hur som helst laddade jag ner appen till datorn och valde att följa en del vänner och bekanta som jag tycker är duktiga på fotografering. Dom flesta var vänliga nog att följa mina bildinlägg också, men dess värre blir det alltså inga om jag inte mot förmodan nyttjar webkameran. 
Behöver justera
Av nån outgrundlig anledning saknas kostnader för anskaffning av material i den ekonomimodell som jag har kopierat från boken Yksityisteiden hallinto? Vid dagens möte med väglagets ordförande beslöt vi därför att lägga till en rad för det ovanför Vägunderhåll sammanlagt.
Ändringen påverkar inte bokslutet, men väl Budget & Utfall 2016 som ska ligga till grund för bidragsansökan till kommunen, så där behövs en justering. Lätt som en plätt att fixa till. 🙂
Jag har fått varmt i garderoben, sett suspekt ljus, effektuerat en beställning, passerat ett rådjur och fått nya drivknutar.
Varmt i garderoben
I måndags tog jag mig äntligen i kragen. I slutet av november behöver man definitivt varmare överdelar än ärmlösa linnen och kortärmade toppar. Alla vintertröjor har bott under sängen i lockförsedda plastbackar sen i fjol och nu skulle dom fram.
Det här med backar under sängen har fler funktioner än förvaringsutrymme. Dels hindrar dom dammet från att lägga sig på golvet och dels fungerar dom som extra isolering vintertid. Ju fler desto bättre!
Efter ett par timmars sortering och utvärdering låg alla varma plagg på hyllorna och en del i högen till klädinsamlingen. Den här gången ligger tröjorna dessutom travade enligt färg så jag slipper rota i flera högar när jag vill ha en viss grön tröja som passar till gröna byxorna. Varför har jag inte kommit på det tidigare?
Suspekt ljus
Sommargrannen har en utelampa vid garaget som är försedd med rörelsedetektor. När jag gick ut med slaskvattnet efter mörkrets inbrott lyste den så jag förstod att någon eller något varit i farten. Och Mia var det inte, för hon låg inne och sov.
När jag kom tillbaka till trappan konstaterade jag att hela fasaden också var upplyst. Jag tog för givet att sommargrannen hade anlänt och använde billyktorna som tillfällig belysning, men när jag gick ut till vägen fanns det ingen bil. Så varifrån kom ljuset?
Jag var tvungen att gå upp till garaget och undersöka saken för att stilla min nyfikenhet. Orsaken till strålkastarskenet visade sig vara en stark lampa som är monterad vid takkanten på långsidan av garaget och riktad mot huset, tydligen också den med rörelsedetektor. Just så, då visste jag det. Att den lyste mycket längre än utelampan beror förstås på tidsinställningen. Inget suspekt alls med andra ord. 🙂
Effektuerat en beställning
Igår blev jag glatt överraskad. En av våra medlemmar i Daphnia beställde fyra presentkort. Idag mejlade jag honom för att tala om att presentkorten var postade och för att fråga om totalbeloppet jag skulle skriva på inbetalningskortet. 200 € fick jag som svar. Wow, tänk om alla våra medlemmar är lika generösa, då blir sjön jätteglad!
Passerat ett rådjur
Vid halv sex-tiden igår kväll behövde jag åka till Västanfjärd för att konferera med LMFs sekreterare angående den nya strukturen på föreningens webbsajt. Efter ett par timmar var vi på det klara med hur den skulle se ut och jag begav mig hemåt igen.
Mörker, regn och dimbankar är tröttsamt väder att köra bil i nuförtiden tycker jag så jag körde långsammare än vanligt. Dessutom har det stått i tidningen om att viltolyckorna varit många på sistone så jag gjorde mitt bästa för att speja längs vägkanten. Varken Silverpilen eller jag behöver fler bucklor och min årskvot av mord och barmhärtighetsmord är fylld sen länge.
Den enda levande varelsen jag såg var en stilig rådjursbock som stod och betade på ett fält intill vägen en liten bit före Björkboda. Han tittade upp när jag närmade mig, men stod snällt kvar tack och lov. Skönt för både honom och mig. 🙂
Nya drivknutar
När jag åkte hem från dagens tjänstgöring nästan flög Silverpilen fram. Det märktes att den var jätteglad över sina nya drivknutar som den fick under tiden som jag drillade dagens adept i mapp- och filhantering.
Tack vare tvåmannabesättning på jobbet var det klart en timme tidigare än beräknat. Hur ofta händer sånt på en bilverkstad? Men på St1 i Dalsbruk får man den servicen. Och dessutom ett leende i kassan, det händer ju inte heller så ofta så det stör. Tack igen för god service! 🙂
Jag har uppvaktat en blivande matte, stigit upp tidigt, kan bevisa att jag diskat, har förberett kursstart och föredrag och eldar i spisen.
Blivande matte
I söndags var jag inbjuden att fira en 20-åring i efterskott, hon fyllde redan den 6.9. Den unga, söta damen är en sann djurvän och uppvuxen med hundar så det var ingen större överraskning att höra att hon och hennes sambo har bestämt sig för att köpa hund. Hon var också klar över att det skulle bli en blandning mellan pudel och nån annan ras och visade oss diverse gulliga valpbilder på datorn medan vi försåg oss från kakfaten.
Uppe tidigt
Igår var det ovanligt tidig väckning igen. Mia skulle prompt ut kl 5:40, men jag förhalade till klockan sex och åt frukost strax därefter. En timme senare kom hon in och fick sin frukost hon också, sen gick hon ut igen.
Halv nio la jag mig på nytt men precis när jag hade somnat tyckte Mia att det var läge att komma in tillbaka. Lustigt nog gjorde hon mig sällskap i sängen och så sov vi båda två till klockan två, hör och häpna! Jag trodde inte riktigt mina ögon när jag såg urtavlan.
I morse skedde den fyrbenta väckningen redan 05:10, men så dags vägrade jag stanna uppe och hann sova en timme till innan Mia ringde på dörrklockan. Jag börjar förstå hur spädbarnsföräldrar har det… Skönt att kunna ta igen sömnbristen närhelst man vill.
Diskvittne
Gårdagen blev således ovanligt kort, det var inte särskilt mycket väsentligt jag uträttade, mest blomstervård. Bland annat är petunian som hängde på dörren utbytt mot en fräsch krysantem.
Och så bestämde jag mig för att diska. Jag hade hunnit halvvägs då min före detta granne knackade på så hon kan intyga att jag diskade ifall det låter osannolikt. 😀
Förberedelser
I morgon eftermiddag börjar höstens första kurs. Förberedelserna är synnerligen enkla eftersom det är en nybörjarkurs (för datoranvändare). Efter alla tidigare kurser sitter materialet i ryggmärgen. Då gick det mer tid åt till presentationen.
I slutet av nästa vecka är jag inbjuden att presentera Daphnias verksamhet för Åbolands fiskarförbunds styrelse. Jag förväntas vara klar med presentationen på 20-30 minuter så det är inget långt föredrag, men eftersom materialet till stor del är nytt tog det sin tid att färdigställa. I och med att jag är ny i föreningen behöver jag också mer fakta om bakgrund och historik så en bild är tom än så länge.
Den svenskspråkiga upplagan av broschyren/faktabladet är klar bortsett från en sista korrekturläsning, så en sån ska jag också dela ut. Skönt att vara ute i god tid för en gångs skull.
Eld i spisen
Både igår och idag har vädret varit blåsigt och mulet och/eller regnigt så det kändes lagom att tända upp en brasa i köksspisen. Vilken lycka att ha en sån! Och ved att elda med förstås. 🙂
Fast rådjuren har inget emot vädret… Två graciösa varelser tog nyss en promenad över tomten. Bildkvalitén är inte den bästa eftersom fotot är taget genom fönstret för att inte skrämma dom.
“Kompromissa inte på din egen bekostnad. Du är allt du har. Det finns inget igår, inget imorgon, det är allt samma dag.” Janis Joplin
Lev och låt leva
TJYVTJOCKT
My life My show, My dog, Enjoy
Life is not about waiting for the storm to pass… It’s about Learning To Dance In The Rain.
Allmänt, mat, resor, vardagen, litteratur
– med Sissella Helgesson
& bamse
Bättre sent än aldrig
Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar
vardagslunk, praliner och beska droppar!
Uddmors betraktelser 