3.1 – Avslut och inledning

God fortsättning på det nya året! 2018 avslutades med kaffegäster, lutfisk, brända strumpor och nyårsmiddag. 2019 inleddes med halsbränna, storm och nya ord.

Kaffegäster
Den 28.12 hade vi kaffegäster på eftermiddagen. Väglagets ordförande med fru var inbjudna på julkaffe som inleddes med varm glögg och serverades i ”södra salongen”.

Förutom en flaska glögg överräckte gästerna ett litet paket till Mia vid ankomsten. Det visade sig innehålla hennes favo­rit­mat: Shebas kycklingfilé. Den får hon bara på helgdagar eller vid högtidliga tillfällen.

Lutfisk
Eftersom vi inte åt lutfisk under juldagarna, hade vi var sin portion till godo. Dom avnjöts med god aptit på söndagen. Säsongsmat smakar alltid bra, troligen för att man inte äter den jämt.

Brända strumpor
Hur många lappar trasiga strumpor nuförtiden? Väldigt få misstänker jag. På Udden åker dom i regel i sophinken, men just det här paret blev kremerat för ovanlighetens skull.

Nyårsmiddag
Förberedelserna inför nyårsmiddagen började redan dagen innan, både för värdparet och för mig. Jag fick nämligen för mig att jag skulle lacka naglarna för en gångs skull. Färgen skulle givetvis matcha den planerade klädseln.

Strax efter kl 18 var alla samlade, så vi höjde våra glas med välkomstdryck och satte oss därefter vid matbordet där förrätten väntade. Där satt vi kvar i många timmar medan vi försåg oss av god mat och dryck.

Det gamla året hann ta slut och det nya börja innan vi slutligen reste oss och åkte hemåt på små­timmarna. Hemfärden blev nog så spännande på grund av blixthalkan – det hade regnat på den isiga byvägen – men Husse tog oss med van hand ända fram utan incidenter.

Halsbränna
Så snart jag la mig i sängen kände jag början till nåt som utvecklades till mitt livs värsta halsbränna! Det kändes som om matstrupen långsamt frättes upp av magsyran som vällde upp.  Samarin och matsoda gjorde ingen nämnvärd verkan.

För att kunna få sömn lydde jag Husses råd. Han föreslog att jag skulle palla upp kuddarna. Det hjälpte tack och lov.

Storm
På nyårsdagen stormade rekordstormen Aapeli in över vårt land. Till all lycka för oss på Udden blåste det nordlig vind så vi klarade oss väldigt lindrigt. Värre var det på andra håll. Ungefär en timmes elavbrott tidigt på morgonen var egentligen det enda vi upplevde av den.

Nya ord
Jag har redan lärt mig två nya ord i år: Krafstelefon är det ena. Så kallas mobiler och smart­telefoner med pekskärm, framför allt i Österbotten, förstod jag av Råttan/Vädurens lillasyster.

Det andra nya ordet är plastbanta. Först trodde jag hörde fel när fru grannen använde det igår kväll, men av sammanhanget fick jag klart för mig att det används av dom som vill minska på an­vän­dan­det av plastprodukter. Träffande ordval båda två. 🙂

26.9 – Storm, hushållspapper och detektivjobb

Det har stormat på Udden och jag har löst två i-landsproblem.

Storm på Udden
I natt och idag har det blåst och regnat rejält på Udden – 21 m/s varnade MI för. Det har minsann känts! Ett tag trodde jag trapptaket skulle blåsa bort.

Skadorna har lyckligtvis begränsat sig till en decimerad klotkrysantem, Husses födelsedagsblomma, och en bordsskiva som flög sin kos. På eftermiddagen hade vi elavbrott.

Enligt meddelandet jag fick från Caruna, som ansvarar för elöverföringen, visste dom inte orsaken till det: ”Avbrottet orsakades av okänd orsak.” Avbrottet varade bara i fem minuter så det var inte mycket att orda om.

Löst två i-landsproblem
Idag har har jag räddats av hushållspapper. I slutet av augusti köpte jag nämligen nya dojor, mina gamla har tyvärr fått ”små leenden” på ytterkanten.

Dess värre var jag korkad nog att inte prova dom genast. I lördags beslöt jag inviga jag dom och kunde konstatera att kanten på hälkappan satt på tok för högt upp, dom skavade.

Så vad göra? Nu var det för sent att returnera. Ett alternativ var förstås att försöka sälja dom på Kimitoöns bytesbörs på FB, men eftersom dom i övrigt kändes bekväma och lagom stora avvaktade jag.

Innan jag somnade igår kväll kom jag på en lös­ning. Om jag fyllde skohälen med hushållspapper kanske dom skulle gå att använda? Sagt och gjort. Idag dubbelvek jag tre ark hushållspapper och testade. Helt perfekt.

Fast en av papperstussarna böt jag sen ut mot en halvsula. Den är visserligen gjord för att sitta under ”fram­foten”, men det gick bra att pula ner den i hälen. Nu sitter skorna som dom ska. 🙂

Det andra problemet har minsann krävt en hel del detektivjobb! Senast jag behövde svarta refills till min Parker Gel-penna kunde Pappersboden beställa dom åt mig. Den turen hade jag inte längre fick jag besked om. Ingen av Pappersbodens leverantörer hade dom i sortimentet längre.

Via parkerpen.com i England fick jag adressen till deras grossist i Finland som informerade mig att Suomalainen kirjakauppa (finska bokhandeln) i Salo och Åbo sålde dom. Men så enkelt var det inte.

Bokhandeln i Åbo meddelade att dom inte ens har lyckats beställa dom trots att dom försökt och dito i Salo har inte Parker i sitt sortiment. Jag vidarebefordrade förstås be­skeden till grossisten och fortsatte leta.

På Amazon.com UK finns refiller men dom kan inte leverera utanför England stod det på webbsidan. Men ibland kan jag vara förskräckligt envis så jag gav mig inte. Bland mina sparade Bra-att-ha-länkar fanns Pennshoppen i Sverige.

Och voilà, där fanns refillerna att köpa och levereras också till Finland. Fraktkostnaden är dessutom lägre än för leveranser inom Finland, så jag slog förstås till direkt. Förhoppningsvis är det rätt bredd på kulan, det är det enda som ännu kan gå snett.

Det enklaste hade förstås varit att köpa en ny ”gelépenna” i Pappersboden som ägarinnan föreslog. Men nu råkar det vara så att jag har levt med min Parker i drygt 20 år, är stormförtjust i gelén och bredden på kulan, så jag överger den verkligen inte i första taget! Sådeså. 🙂

2.10 – Fullt/inget drag

Vi har fått nytt väder, mätt och tagit upp potatis. Jag har haft en ”hemmadag”, fått bot och solodiskat.

Nytt väder
Idag var det slut på stiltjen, höstens första storm har nått Udden. En kraftig sydostlig vind som får spis­luckorna att skallra, gardinerna att vaja och den avlagda parabolen att svänga. Enda fördelen är att det är fullt drag i spisen.

Mätt
I lördags hade Husse och jag en grannlaga uppgift. Vi behövde veta yttermåtten på Dragegården och loftboden, respektive storlek på fönstren inför kommande fasadputsning.

Utrustade med måttbandet för siktdjupsmätningen (max ca 29 m) och vattenstävan från brunnen fick vi till det på ett ungefär. Måtten noterades på baksidan av två kompresser som Husse råkade ha i bilen. 😀

Tagit upp potatis
Efter mätningen åkte vi upp till Tallmo. Jag fick i uppdrag att tända i bastun medan Husse började ta upp potatis. Det tog sin runda tid.

Under bastugrytan ville röken på inga villkor dra ut. Men till slut såg elden ut att ta sig och jag gjorde Husse sällskap i potatislandet. Efter bara ett halvt får började ryggen protestera, så jag tog mina ämbar och gick i strejk.

Under tiden hade elden slocknat under grytan. Inte ens Husse lyckades få fart på den, så vi gav upp och nöjde oss med varmvattnet från duschen i stället.

”Hemmadag”
Igår hade jag en ”hemmadag”. Jag tvättade, dammsög i vardagsrummet, pysslade med diverse annat  och avslutade med att steka strömmingsflundror till middag. Så gick den dagen.

Fått bot
Idag hade jag tid hos tandläkaren kl 10.30 i Kimito för att få den avbitna tanden fixad. Och redan igår började den onda tanden värka igen så det var ju lämpligt att jag hade tid hos ”käftis” just idag.

Tandläkaren kom fram till att det av allt att döma är en infektion under en tandkrona och skrev ut en tiodagars antibiotika-kur. ”Sen får vi se” konstaterade han. Efter det fyllde han igen ”kratern” i överkäken och bad mig höra av mig då medicinkuren var slut.

Solodiskat
När vi kom hem från norra änden av ön var klockan redan lunch, så vi delade på en halv grillad kyckling och avrundade med kaffe, respektive silverte. Efter det åkte Husse till Tallmo för att göra nytta där medan jag solodiskade och ägnade mig åt föreningsadministration.

Därmed var den här dagen också slut.

10.4 – Det enda beständiga är förändring (Herakleitos)

Det har stormat på Udden, jag har solodiskat, fått ett uppdrag och ska ändra stil. Mia är ”gosnödig”.

Storm på Udden
När vi steg upp i morse sken solen och fåglarna kvittrade av hjärtans lust. Temperaturen lovade en varm dag, som gjord för utearbete. Men så blev det nu inte.

Efter hand tilltog vinden och solen gömdes bakom molnen. Det blåste storm och gick grov sjö på Dragsfjärden. Utearbetet fick vänta.

Solodisk
För att ändå göra lite praktisk nytta tog jag i tu med disken. Sen ett tag tillbaka är jag van vid samdisk men en solodisk borde jag väl fortfarande klara av kom jag fram till.

Det gick utmärkt även om det tog lite längre tid. Nu är alla kärl befriade från blodfläckar, fisklukt och fjäll efter våra ”fiskorgier”.

Fått ett uppdrag
Idag fick jag ett uppdrag som troligen går bet på. En styrelsemedlem i en annan förening har pro­blem med trådlös anslutning till datorprojektorn. Jag frågade om det gällde Bluetooth, men det var det inte så jag förstår inte riktigt vad det då är frågan om?

Jag påpekade att jag inte är någon tekniker, men han ville ändå att jag skulle ta en titt så jag lovade dyka upp i morgon eftermiddag.

Ska ändra stil
Den här gången gäller det inte heller min privata stil, även om jag kanske borde ändra den också? I samband med publiceringen av hembygdsföreningens sajt igår uppstod en del frågor rörande utseendet.

Som administratör har man tillgång till en ”Stilbyggare” på varje sida men eftersom jag inte visste hur den fungerar, lät jag bli att tafsa på den. Lyckligtvis hittade jag en instruktion för hur den används, så när jag har studerat den kan jag förhoppningsvis uppfylla mina önskemål.

Mia är ”gosnödig”
Med ojämna mellanrum tränger Mia i hop sig på skrivbordet och vill prompt ha närkontakt medan jag jobbar vid datorn. Helst vill hon ligga och sova med tassarna på min hand eller arm, men det går också bra att ligga på tangentbordet. 😀

30.11 – Från glögg till tidig väckning

Jag har provsmakat årets glögg, tagit gamla telefonen till heders, gjort en smoothie, läser febrilt, nästan blåst bort och haft tidig väckning.

Blossa 15Provsmakat årets glögg
Mina nöjen är rätt begränsade, men ett av dom är att smaka på nån av årets nya glöggsorter. I år fastnade jag för Blossa 15 efter att ha konsulterat min favoritsäljare på Alko.

I lördags hällde jag upp ett litet glas ”au naturel”, dvs i kall version till mig och dagens besökare. Jag blev glatt överraskad av att glöggen inte är så söt, men nån Earl Grey tesmak kunde jag inte upp­täcka. I övrigt blev den klart godkänd. Förmodligen blir smaken annorlunda i varmt tillstånd.

Nokia 7373Gamla telefonen till heders
Nu har jag lessnat på mammas C2a. Det eviga upp­lå­san­det gör mig irriterad så jag plockade fram min gamla 7373a (årsmodell 2007) igen i lördags och laddade batteriet. Den är visserligen klumpigare men jag slipper låsa och låsa upp.

Smoothie
Fru grannens smoothie inspirerade mig till att köpa ingredienser till både frukt‑ och grönsakssmoothie. Igår komponerade jag ett recept på frukt­varian­ten. Den blev säkerligen inte lika nyttig som fru grannens, men smakade jättegott och ersatte lunchen utan problem. Såna blir det bestämt fler av i fortsättningen.

Läser febrilt
Sen förra veckan går en hel del tid åt till läsning. Jag är på sidan 355 av The Mountain Shadow (se inlägg 13.11.2015) av Gregory David Roberts. Det här är del två av fyra om hans liv.

Jag är djupt imponerad. Han håller samma stil och höga tempo som i Shantaram och framställer per­soner och miljöer lika målande som i del ett. Man kan nästan se personerna framför sig och känna den fuktiga värmen på huden när han beskriver monsunregnet.

Händelser och dialoger varvas med huvud­per­sonens reflektioner och det finns en hel del över­rask­nings­mo­ment. Suverän underhållning och en hel del tänkvärt. Tur att det är 500 sidor kvar. 🙂

StormofferNästan blåst bort
Höststormarna och regnen avlöser varandra. I går tilltog vinden i styrka igen och efter en kort paus idag hör jag på nytt vindbrus och regn smattra mot fönstret. Enligt den senaste prognosen från MI är vinden dock i avtagande trots tidigare storm­var­ning.

Förutom att elförsörjningen har varit lite svajig har inga skador uppstått bortsett från att hammocken har kantrat. Men det händer mest varje höst. Den får ligga kvar tills vinden avtar.

Tidig väckning
I morse tyckte Mia att vi hade sovit klart när klockan var 05.20. Jag förstår henne. Eftersom hon sover bort det mesta av ovädren blir hon pigg extra tidigt.

Det samma kan tyvärr inte sägas om matte. Innan jag slår igen boken brukar vi redan ha passerat mid­natt med minst en halv timme.

Jag lyckades utverka ytterligare en halv timmes sömn innan Mia definitivt hade fått nog, så det blev frukost klockan sex. Halv nio var hon klar med morgonronden så vi gick och la oss på nytt ett par timmar (varav en timme läsning). Härligt att kunna få göra så. 🙂

Storm

Storm

Idag har det varit svårt att få håret att ligga rätt om man vistats utomhus… 22 m/s i byarna kändes i vår by som om det var väldigt tätt mellan byarna. 🙂

28.9 – Helgprogram

Första höststormen har svept förbi, avierna är klara och blommorna står sig. Jag har haft herrbesök och kockat.

Mia i sängenFörsta höststormen
Natten till igår blev orolig. Varje gång kraftiga vindil eller regnsmatter hördes på fönstren rea­ge­ra­de Mia. Under ett par timmar hann jag bara slumra till innan jag blev väckt igen, antingen för att hon satte sig vid dörren eller för att hon satte sig upp och nervöst spetsade öronen.

Framåt halv två somnade vi äntligen och tog välförtjänt sovmorgon för att vakna till en solig dag. Vinden var fortsatt frisk, men hade lugnat sig betydligt.

Avierna klara
Tolv timmar senare var avierna för vägavgiften klara. Jag övergav min idé om att skicka en del via mejl eftersom det innebar extra arbete i och med att varje avi också skulle sparas i PDF-format för att kunna bifogas och läsas av mottagaren.

Som tur kollade jag utskrifterna mot listan – det visade sig att jag hade lyckats göra tio dubbletter. Jag fattar inte hur jag hade burit mig åt, men det gick ju att rätta till. Nu ligger dom skurna i rätt storlek och väntar på kuvertering. E 65-kuvert med vänsterställt fönster ska inhandlas i morgon.

BlombukettBlommorna står sig
Till skorstensinvigningen den 5.9 fick jag flera buketter med snittblommor förutom krukväxter. Till min stora häpnad står sig en av buketterna än!

Att en blombukett håller i 23 dagar har jag aldrig upplevt tidigare. För att den ska fortsätta hålla ett tag till har den fått flytta ut i verandan. Med litet tur klarar den en hel månad. 🙂

Herrbesök
I samma veva som jag höll på med aviutskrifterna – givetvis fortfarande i morgonrocken – knackade nån på ytterdörren som stod öppen, men ingen steg in trots att jag hojtade ”stig på” ett par gånger. ”Underliga människor” hann jag tänka innan jag gick ut i verandan för att upprepa mig ytterligare en gång.

Besökaren hade backat så långt att jag bara såg benen så jag kunde inte avgöra vem det var, men i och med att jag närmade mig, gjorde besökaren det också. Det var ju faktiskt ingen underlig män­niska när allt kom omkring, utan en ”sommarfågel” som inte synts till på länge.

Jag insisterade på att han skulle komma in och erbjöd kaffe. Den här mannen har alltid eld i baken så han var tveksam men tackade ja då jag talade om att det skulle vara klart på två sekunder. När han väl fick kaffe hade han inte så bråttom längre, vi satt säkert och pratade en halv timme. Kvinnans list övergår mannens förstånd som bekant. 😉

Strax innan han skulle gå dök nästa herrbesök upp. När sommarfågeln flugit sin kos serverade jag kaffe till nykomlingen och passade på att klä på mig medan han drack det.

I mot­sats till den förra besökaren har den här mannen aldrig bråttom så jag hade turen att få hjälp med att tömma båten, gå med soporna och bära in ved. Dessutom hann vi med en hel del livsfilosofi och annat prat. Så gick den eftermiddagen.

BearnaiseKockat
För ovanlighetens skull fylldes köket av aptit­retande dofter redan vid lunchtid idag. På grund av väckning klockan sex och uppstigning en timme senare räknade jag ut att jag säkert skulle vara hungrig när maten var klar. Rätt tänkt.

Ugnsstekt fläskfilé på bädd av lök, morötter och äpple var helt klart ätbart. Som grädde på moset tog jag en rejäl klick kall bearnaise till. Maten låg redan på tallriken när jag kom på den fiffiga idén så jag struntade i att värma den. I K-butiken i Kimito har dom nämligen svensk bearnaise på burk som smakar mums, rekommenderas varmt!