storm

av

3.1 – Avslut och inledning

God fortsättning på det nya året! 2018 avslutades med kaffegäster, lutfisk, brända strumpor och nyårsmiddag. 2019 inleddes med halsbränna, storm och nya ord.

Kaffegäster
Den 28.12 hade vi kaffegäster på eftermiddagen. Väglagets ordförande med fru var inbjudna på julkaffe som inleddes med varm glögg och serverades i ”södra salongen”.

Förutom en flaska glögg överräckte gästerna ett litet paket till Mia vid ankomsten. Det visade sig innehålla hennes favo­rit­mat: Shebas kycklingfilé. Den får hon bara på helgdagar eller vid högtidliga tillfällen.

Lutfisk
Eftersom vi inte åt lutfisk under juldagarna, hade vi var sin portion till godo. Dom avnjöts med god aptit på söndagen. Säsongsmat smakar alltid bra, troligen för att man inte äter den jämt.

Brända strumpor
Hur många lappar trasiga strumpor nuförtiden? Väldigt få misstänker jag. På Udden åker dom i regel i sophinken, men just det här paret blev kremerat för ovanlighetens skull.

Nyårsmiddag
Förberedelserna inför nyårsmiddagen började redan dagen innan, både för värdparet och för mig. Jag fick nämligen för mig att jag skulle lacka naglarna för en gångs skull. Färgen skulle givetvis matcha den planerade klädseln.

Strax efter kl 18 var alla samlade, så vi höjde våra glas med välkomstdryck och satte oss därefter vid matbordet där förrätten väntade. Där satt vi kvar i många timmar medan vi försåg oss av god mat och dryck.

Det gamla året hann ta slut och det nya börja innan vi slutligen reste oss och åkte hemåt på små­timmarna. Hemfärden blev nog så spännande på grund av blixthalkan – det hade regnat på den isiga byvägen – men Husse tog oss med van hand ända fram utan incidenter.

Halsbränna
Så snart jag la mig i sängen kände jag början till nåt som utvecklades till mitt livs värsta halsbränna! Det kändes som om matstrupen långsamt frättes upp av magsyran som vällde upp.  Samarin och matsoda gjorde ingen nämnvärd verkan.

För att kunna få sömn lydde jag Husses råd. Han föreslog att jag skulle palla upp kuddarna. Det hjälpte tack och lov.

Storm
På nyårsdagen stormade rekordstormen Aapeli in över vårt land. Till all lycka för oss på Udden blåste det nordlig vind så vi klarade oss väldigt lindrigt. Värre var det på andra håll. Ungefär en timmes elavbrott tidigt på morgonen var egentligen det enda vi upplevde av den.

Nya ord
Jag har redan lärt mig två nya ord i år: Krafstelefon är det ena. Så kallas mobiler och smart­telefoner med pekskärm, framför allt i Österbotten, förstod jag av Råttan/Vädurens lillasyster.

Det andra nya ordet är plastbanta. Först trodde jag hörde fel när fru grannen använde det igår kväll, men av sammanhanget fick jag klart för mig att det används av dom som vill minska på an­vän­dan­det av plastprodukter. Träffande ordval båda två. 🙂

av

26.9 – Storm, hushållspapper och detektivjobb

Det har stormat på Udden och jag har löst två i-landsproblem.

Storm på Udden
I natt och idag har det blåst och regnat rejält på Udden – 21 m/s varnade MI för. Det har minsann känts! Ett tag trodde jag trapptaket skulle blåsa bort.

Skadorna har lyckligtvis begränsat sig till en decimerad klotkrysantem, Husses födelsedagsblomma, och en bordsskiva som flög sin kos. På eftermiddagen hade vi elavbrott.

Enligt meddelandet jag fick från Caruna, som ansvarar för elöverföringen, visste dom inte orsaken till det: ”Avbrottet orsakades av okänd orsak.” Avbrottet varade bara i fem minuter så det var inte mycket att orda om.

Löst två i-landsproblem
Idag har har jag räddats av hushållspapper. I slutet av augusti köpte jag nämligen nya dojor, mina gamla har tyvärr fått ”små leenden” på ytterkanten.

Dess värre var jag korkad nog att inte prova dom genast. I lördags beslöt jag inviga jag dom och kunde konstatera att kanten på hälkappan satt på tok för högt upp, dom skavade.

Så vad göra? Nu var det för sent att returnera. Ett alternativ var förstås att försöka sälja dom på Kimitoöns bytesbörs på FB, men eftersom dom i övrigt kändes bekväma och lagom stora avvaktade jag.

Innan jag somnade igår kväll kom jag på en lös­ning. Om jag fyllde skohälen med hushållspapper kanske dom skulle gå att använda? Sagt och gjort. Idag dubbelvek jag tre ark hushållspapper och testade. Helt perfekt.

Fast en av papperstussarna böt jag sen ut mot en halvsula. Den är visserligen gjord för att sitta under ”fram­foten”, men det gick bra att pula ner den i hälen. Nu sitter skorna som dom ska. 🙂

Det andra problemet har minsann krävt en hel del detektivjobb! Senast jag behövde svarta refills till min Parker Gel-penna kunde Pappersboden beställa dom åt mig. Den turen hade jag inte längre fick jag besked om. Ingen av Pappersbodens leverantörer hade dom i sortimentet längre.

Via parkerpen.com i England fick jag adressen till deras grossist i Finland som informerade mig att Suomalainen kirjakauppa (finska bokhandeln) i Salo och Åbo sålde dom. Men så enkelt var det inte.

Bokhandeln i Åbo meddelade att dom inte ens har lyckats beställa dom trots att dom försökt och dito i Salo har inte Parker i sitt sortiment. Jag vidarebefordrade förstås be­skeden till grossisten och fortsatte leta.

På Amazon.com UK finns refiller men dom kan inte leverera utanför England stod det på webbsidan. Men ibland kan jag vara förskräckligt envis så jag gav mig inte. Bland mina sparade Bra-att-ha-länkar fanns Pennshoppen i Sverige.

Och voilà, där fanns refillerna att köpa och levereras också till Finland. Fraktkostnaden är dessutom lägre än för leveranser inom Finland, så jag slog förstås till direkt. Förhoppningsvis är det rätt bredd på kulan, det är det enda som ännu kan gå snett.

Det enklaste hade förstås varit att köpa en ny ”gelépenna” i Pappersboden som ägarinnan föreslog. Men nu råkar det vara så att jag har levt med min Parker i drygt 20 år, är stormförtjust i gelén och bredden på kulan, så jag överger den verkligen inte i första taget! Sådeså. 🙂

av

2.10 – Fullt/inget drag

Vi har fått nytt väder, mätt och tagit upp potatis. Jag har haft en ”hemmadag”, fått bot och solodiskat.

Nytt väder
Idag var det slut på stiltjen, höstens första storm har nått Udden. En kraftig sydostlig vind som får spis­luckorna att skallra, gardinerna att vaja och den avlagda parabolen att svänga. Enda fördelen är att det är fullt drag i spisen.

Mätt
I lördags hade Husse och jag en grannlaga uppgift. Vi behövde veta yttermåtten på Dragegården och loftboden, respektive storlek på fönstren inför kommande fasadputsning.

Utrustade med måttbandet för siktdjupsmätningen (max ca 29 m) och vattenstävan från brunnen fick vi till det på ett ungefär. Måtten noterades på baksidan av två kompresser som Husse råkade ha i bilen. 😀

Tagit upp potatis
Efter mätningen åkte vi upp till Tallmo. Jag fick i uppdrag att tända i bastun medan Husse började ta upp potatis. Det tog sin runda tid.

Under bastugrytan ville röken på inga villkor dra ut. Men till slut såg elden ut att ta sig och jag gjorde Husse sällskap i potatislandet. Efter bara ett halvt får började ryggen protestera, så jag tog mina ämbar och gick i strejk.

Under tiden hade elden slocknat under grytan. Inte ens Husse lyckades få fart på den, så vi gav upp och nöjde oss med varmvattnet från duschen i stället.

”Hemmadag”
Igår hade jag en ”hemmadag”. Jag tvättade, dammsög i vardagsrummet, pysslade med diverse annat  och avslutade med att steka strömmingsflundror till middag. Så gick den dagen.

Fått bot
Idag hade jag tid hos tandläkaren kl 10.30 i Kimito för att få den avbitna tanden fixad. Och redan igår började den onda tanden värka igen så det var ju lämpligt att jag hade tid hos ”käftis” just idag.

Tandläkaren kom fram till att det av allt att döma är en infektion under en tandkrona och skrev ut en tiodagars antibiotika-kur. ”Sen får vi se” konstaterade han. Efter det fyllde han igen ”kratern” i överkäken och bad mig höra av mig då medicinkuren var slut.

Solodiskat
När vi kom hem från norra änden av ön var klockan redan lunch, så vi delade på en halv grillad kyckling och avrundade med kaffe, respektive silverte. Efter det åkte Husse till Tallmo för att göra nytta där medan jag solodiskade och ägnade mig åt föreningsadministration.

Därmed var den här dagen också slut.

av

10.4 – Det enda beständiga är förändring (Herakleitos)

Det har stormat på Udden, jag har solodiskat, fått ett uppdrag och ska ändra stil. Mia är ”gosnödig”.

Storm på Udden
När vi steg upp i morse sken solen och fåglarna kvittrade av hjärtans lust. Temperaturen lovade en varm dag, som gjord för utearbete. Men så blev det nu inte.

Efter hand tilltog vinden och solen gömdes bakom molnen. Det blåste storm och gick grov sjö på Dragsfjärden. Utearbetet fick vänta.

Solodisk
För att ändå göra lite praktisk nytta tog jag i tu med disken. Sen ett tag tillbaka är jag van vid samdisk men en solodisk borde jag väl fortfarande klara av kom jag fram till.

Det gick utmärkt även om det tog lite längre tid. Nu är alla kärl befriade från blodfläckar, fisklukt och fjäll efter våra ”fiskorgier”.

Fått ett uppdrag
Idag fick jag ett uppdrag som troligen går bet på. En styrelsemedlem i en annan förening har pro­blem med trådlös anslutning till datorprojektorn. Jag frågade om det gällde Bluetooth, men det var det inte så jag förstår inte riktigt vad det då är frågan om?

Jag påpekade att jag inte är någon tekniker, men han ville ändå att jag skulle ta en titt så jag lovade dyka upp i morgon eftermiddag.

Ska ändra stil
Den här gången gäller det inte heller min privata stil, även om jag kanske borde ändra den också? I samband med publiceringen av hembygdsföreningens sajt igår uppstod en del frågor rörande utseendet.

Som administratör har man tillgång till en ”Stilbyggare” på varje sida men eftersom jag inte visste hur den fungerar, lät jag bli att tafsa på den. Lyckligtvis hittade jag en instruktion för hur den används, så när jag har studerat den kan jag förhoppningsvis uppfylla mina önskemål.

Mia är ”gosnödig”
Med ojämna mellanrum tränger Mia i hop sig på skrivbordet och vill prompt ha närkontakt medan jag jobbar vid datorn. Helst vill hon ligga och sova med tassarna på min hand eller arm, men det går också bra att ligga på tangentbordet. 😀

av

30.11 – Från glögg till tidig väckning

Jag har provsmakat årets glögg, tagit gamla telefonen till heders, gjort en smoothie, läser febrilt, nästan blåst bort och haft tidig väckning.

Blossa 15Provsmakat årets glögg
Mina nöjen är rätt begränsade, men ett av dom är att smaka på nån av årets nya glöggsorter. I år fastnade jag för Blossa 15 efter att ha konsulterat min favoritsäljare på Alko.

I lördags hällde jag upp ett litet glas ”au naturel”, dvs i kall version till mig och dagens besökare. Jag blev glatt överraskad av att glöggen inte är så söt, men nån Earl Grey tesmak kunde jag inte upp­täcka. I övrigt blev den klart godkänd. Förmodligen blir smaken annorlunda i varmt tillstånd.

Nokia 7373Gamla telefonen till heders
Nu har jag lessnat på mammas C2a. Det eviga upp­lå­san­det gör mig irriterad så jag plockade fram min gamla 7373a (årsmodell 2007) igen i lördags och laddade batteriet. Den är visserligen klumpigare men jag slipper låsa och låsa upp.

Smoothie
Fru grannens smoothie inspirerade mig till att köpa ingredienser till både frukt‑ och grönsakssmoothie. Igår komponerade jag ett recept på frukt­varian­ten. Den blev säkerligen inte lika nyttig som fru grannens, men smakade jättegott och ersatte lunchen utan problem. Såna blir det bestämt fler av i fortsättningen.

Läser febrilt
Sen förra veckan går en hel del tid åt till läsning. Jag är på sidan 355 av The Mountain Shadow (se inlägg 13.11.2015) av Gregory David Roberts. Det här är del två av fyra om hans liv.

Jag är djupt imponerad. Han håller samma stil och höga tempo som i Shantaram och framställer per­soner och miljöer lika målande som i del ett. Man kan nästan se personerna framför sig och känna den fuktiga värmen på huden när han beskriver monsunregnet.

Händelser och dialoger varvas med huvud­per­sonens reflektioner och det finns en hel del över­rask­nings­mo­ment. Suverän underhållning och en hel del tänkvärt. Tur att det är 500 sidor kvar. 🙂

StormofferNästan blåst bort
Höststormarna och regnen avlöser varandra. I går tilltog vinden i styrka igen och efter en kort paus idag hör jag på nytt vindbrus och regn smattra mot fönstret. Enligt den senaste prognosen från MI är vinden dock i avtagande trots tidigare storm­var­ning.

Förutom att elförsörjningen har varit lite svajig har inga skador uppstått bortsett från att hammocken har kantrat. Men det händer mest varje höst. Den får ligga kvar tills vinden avtar.

Tidig väckning
I morse tyckte Mia att vi hade sovit klart när klockan var 05.20. Jag förstår henne. Eftersom hon sover bort det mesta av ovädren blir hon pigg extra tidigt.

Det samma kan tyvärr inte sägas om matte. Innan jag slår igen boken brukar vi redan ha passerat mid­natt med minst en halv timme.

Jag lyckades utverka ytterligare en halv timmes sömn innan Mia definitivt hade fått nog, så det blev frukost klockan sex. Halv nio var hon klar med morgonronden så vi gick och la oss på nytt ett par timmar (varav en timme läsning). Härligt att kunna få göra så. 🙂

Storm

Storm

Idag har det varit svårt att få håret att ligga rätt om man vistats utomhus… 22 m/s i byarna kändes i vår by som om det var väldigt tätt mellan byarna. 🙂

av

28.9 – Helgprogram

Första höststormen har svept förbi, avierna är klara och blommorna står sig. Jag har haft herrbesök och kockat.

Mia i sängenFörsta höststormen
Natten till igår blev orolig. Varje gång kraftiga vindil eller regnsmatter hördes på fönstren rea­ge­ra­de Mia. Under ett par timmar hann jag bara slumra till innan jag blev väckt igen, antingen för att hon satte sig vid dörren eller för att hon satte sig upp och nervöst spetsade öronen.

Framåt halv två somnade vi äntligen och tog välförtjänt sovmorgon för att vakna till en solig dag. Vinden var fortsatt frisk, men hade lugnat sig betydligt.

Avierna klara
Tolv timmar senare var avierna för vägavgiften klara. Jag övergav min idé om att skicka en del via mejl eftersom det innebar extra arbete i och med att varje avi också skulle sparas i PDF-format för att kunna bifogas och läsas av mottagaren.

Som tur kollade jag utskrifterna mot listan – det visade sig att jag hade lyckats göra tio dubbletter. Jag fattar inte hur jag hade burit mig åt, men det gick ju att rätta till. Nu ligger dom skurna i rätt storlek och väntar på kuvertering. E 65-kuvert med vänsterställt fönster ska inhandlas i morgon.

BlombukettBlommorna står sig
Till skorstensinvigningen den 5.9 fick jag flera buketter med snittblommor förutom krukväxter. Till min stora häpnad står sig en av buketterna än!

Att en blombukett håller i 23 dagar har jag aldrig upplevt tidigare. För att den ska fortsätta hålla ett tag till har den fått flytta ut i verandan. Med litet tur klarar den en hel månad. 🙂

Herrbesök
I samma veva som jag höll på med aviutskrifterna – givetvis fortfarande i morgonrocken – knackade nån på ytterdörren som stod öppen, men ingen steg in trots att jag hojtade ”stig på” ett par gånger. ”Underliga människor” hann jag tänka innan jag gick ut i verandan för att upprepa mig ytterligare en gång.

Besökaren hade backat så långt att jag bara såg benen så jag kunde inte avgöra vem det var, men i och med att jag närmade mig, gjorde besökaren det också. Det var ju faktiskt ingen underlig män­niska när allt kom omkring, utan en ”sommarfågel” som inte synts till på länge.

Jag insisterade på att han skulle komma in och erbjöd kaffe. Den här mannen har alltid eld i baken så han var tveksam men tackade ja då jag talade om att det skulle vara klart på två sekunder. När han väl fick kaffe hade han inte så bråttom längre, vi satt säkert och pratade en halv timme. Kvinnans list övergår mannens förstånd som bekant. 😉

Strax innan han skulle gå dök nästa herrbesök upp. När sommarfågeln flugit sin kos serverade jag kaffe till nykomlingen och passade på att klä på mig medan han drack det.

I mot­sats till den förra besökaren har den här mannen aldrig bråttom så jag hade turen att få hjälp med att tömma båten, gå med soporna och bära in ved. Dessutom hann vi med en hel del livsfilosofi och annat prat. Så gick den eftermiddagen.

BearnaiseKockat
För ovanlighetens skull fylldes köket av aptit­retande dofter redan vid lunchtid idag. På grund av väckning klockan sex och uppstigning en timme senare räknade jag ut att jag säkert skulle vara hungrig när maten var klar. Rätt tänkt.

Ugnsstekt fläskfilé på bädd av lök, morötter och äpple var helt klart ätbart. Som grädde på moset tog jag en rejäl klick kall bearnaise till. Maten låg redan på tallriken när jag kom på den fiffiga idén så jag struntade i att värma den. I K-butiken i Kimito har dom nämligen svensk bearnaise på burk som smakar mums, rekommenderas varmt!

av

6.11 – Väder, bilteknik och tiggeri

Igår gällde det att hålla i hatten, idag har jag skaffat mig en ny utgift, fått rätt och skickat tiggarbrev.

VindstyrkaStorm och regn
Gårdagen var väldigt novemberlik – storm hela dagen och regn till och från. Fast Udden klarade sig lyckligt­vis från både elavbrott och stormskador så jag ska inte gnälla. Utomhusvistelserna blev dock synnerligen korta. Mias aktiviteter inskränkte sig till att äta och sova.

I morse trodde jag att gårdagens oväder bara var en ond dröm… Ovädret var bokstavligen bortblåst. Solen sken, fåglarna kvittrade och sjön låg spegelblank. Helt fantastiskt vilken skillnad!

Glädjen höll i sig till efter lunch, sen tovade molnen i hop sig och regnet stod som spön i backen ett tag. Och så tittade solen fram igen innan molnen tog över på nytt, så det går absolut inte att klaga på omväxlingen.

Ny utgift
Det är ju inte så att jag saknar utgifter och därför måste se mig om efter nya, men skicket på sommar­däcken har oroat mig en längre tid. Därför ställde jag idag frågan till killen på macken som bytte till vinterdäck åt mig. Det blev ord och inga visor: ”Dom är fullkomligt utslitna, speciellt fram­däcken”. Jaha, tack för det, då fick jag det bekräftat.

DäckAtt dom är utslitna är verkligen inget att förvånas över, dom är 12 år gamla! Alltså samma däck som satt på då jag köpte bilen.

Vän av ordning undrar givetvis hur dom har kunnat gå genom be­sikt­ningen? Det har dom inte… Dom senaste åren har jag sett till att alltid besikta bilen med vinterdäck. 😀

Men nu är det alltså dags att investera i nya ”sommarsulor”. Billigaste däcken jag hittade i en nätbutik kostar 49,90 €/st (exkl frakt), men då ingår inte fälg. För ca 20 € till per däck kan jag få fälgar också. Fast den här gången tänker jag inte shoppa på nätet, jag stöder mycket hellre våra lokala försäljare.

Rätt
I samband med däckbytet lovade killarna ta en titt på kilometerräknaren som har lagt av. Jag råkade komma tillbaka till macken precis då servicekillen hade pillat loss instrumentdelen och letade efter en passande lampa.

Lampa”Kommer du ihåg vad jag sa?” utbrast jag triumferande till killen i kassan som stod bredvid. Jodå, det gjorde han. När jag anmälde felet hade jag nämligen framfört just den teorin att det bara var lampan som var trasig. Skönt att få rätt för en gångs skull.

Så klart fanns inte just den sortens lampa i lager, men den är beställd, så nån gång nästa vecka ser jag räknaren igen. Det kan jag för all del göra nu också om jag lyser i sidled med en ficklampa, upplyste servicekillen om. Jag instämde eftersom jag redan hade räknat ut det alldeles själv. 🙂

Tiggarbrev
Det finns ju dom som har pengar och som faktiskt också är villiga att dela med sig. Idag skrev jag tiggarbrev till en välkänd organisation för att söka bidrag. Det gällde dock inte däckinköpet, utan en ny våtmark.

Till vår (Daphnias) stora glädje har en fastighetsägare gått med att anlägga en våtmark i sjöns norra del. Suveränt! Dock innebär det att vi måste söka bidrag för att dels genomföra kartläggning och planering och dels arbetet med själva anläggningen.

Enligt den offert vi har fått utgör pla­ne­rings­kost­na­den 4.044 €, så om du råkar ha några tusenlappar över, tar vi mer än gärna emot dom och lovar att ditt namn kommer att synas på en skylt i närheten!

av

10.12 – Frid och fröjd igen

Det har stormat på Udden och är nyttigt med elavbrott. Jag har vurpat, haft kärt besök och vill åka till Madagaskar.

Full storm
Livet på Udden var stormigt igår. Förutom vindilen som riste i huset föll snöblandat regn som gjorde att jag var oändligt tacksam för värme och tak över huvudet.

Nyttigt med elavbrott
Vid lunchtid kom första varningen. Strömmen gick, men kom tillbaka några minuter senare. 12.45 var det dags på allvar. På grund av illvädret var det skumt inomhus redan den tiden, men det gick att läsa tidningen om jag satt vid fönstret.

Jag kände på mig att elavbrottet kunde bli långvarigt så jag stängde dörren till vardagsrummet (som har enbart elvärme) och tände upp i köksspisen. Tack och lov för den! Eftersom det inte gick att tina bröd i mikron, la jag brödbitarna i ugnen och fick ändå min efterlängtade smörgås.

Jag vet ju hur elberoende jag är men det var ändå nyttigt att uppleva ett elavbrott. Vad jag än tänkte göra kom jag på att det inte gick. Min Zenbook gick ju att använda, men modemet kräver ström så ut på nätet kom jag inte.

Om avbrottet hade blivit långvarigt, insåg jag att jag skulle bli tvungen att bära upp vatten från sjön både till dricks- och tvättvatten eftersom båda vattenpumparna går på el. Värma vatten och laga mat kunde jag göra på spisen.

Att hålla värmen i huset skulle också gå bra. Förutom köksspisen har jag en kamin i sovrummet så jag skulle nog överleva. Det har ju alla tidigare generationer gjort!

Tre timmar senare var strömmen tillbaka. Värmen hade under den tiden sjunkit till 14 grader i vardagsrummet. Vilken lyx att ha automatisk värme igen, kunna tända lampor, ha varmvatten i kranen och höra vattenpumpen gå. För att inte tala om kyl och frys.

Snitsig vurpa
Om jag bodde i USA skulle jag antagligen stämma Croqs… Efter påfyllning i spisen konstaterade jag att det var skäl att fylla på i vedlådan. På med ”musjackan” och vinter-Croqsen och ut i stormen. Redan på vägen upp till vedlidret höll jag på att halka, men klarade mig med en förvriden piruett.

På tillbakavägen hade jag en vedbärare i var hand för att belasta kroppen jämnt och hann bara tänka ”jag vill inte ramla” så kanade jag i väg och landade på ena skinkan i snögloppet. Den ena vedbäraren la sig också på sida. Men jag landade mjukt och stötte mig inte. Tur att man inte har så långt till marken. 😉 Veden hölls lyckligtvis kvar i bäraren så jag behövde bara vända den på rätt köl.

Att Croqs marknadsförs som halkfria kan man alltså ta med en nypa salt, dom är uppenbarligen inte testade i den här väderleken eller på underlag med blötsnö. Innan jag skulle hämta nästa lass bytte jag om till Nokia-stövlar och klarade mig utan vidare missöden.

Kärt besök
Idag har ”skyddslingen” hedrat mig med ett längre besök. ”Jag har massor att berätta” aviserade han i förväg. Det kunde jag instämma i när jag hört om allt som hänt sen sist och vad som är ”på G”.

En del av samtalet handlade om kommunikation – ett så gott som outtömligt och ytterst intressant ämne. Att förmedla ett budskap så att motparten uppfattar det så som jag avser det är verkligen inte det lättaste, varken muntligen eller skriftligen.

Madagaskar nästa
Hela mitt liv har jag velat besöka Tibet. Nu vill jag också åka till Madagaskar! Tack vare ett natur­program som är inspelat därifrån och som visas på finska TV1 har jag blivit förälskad i ön.

En fascinerande natur med nästan enbart endemiska växter och djur. Wow, dit ska jag styra kosan när jag får lust att åka längre bort än till Kimito. 😀