27.2 – Tidsfördriv

Vi har blivit bjudna på mat, varit ”på lokal” och skrämt rådjur. Jag har laddat ner en app och behöver justera.

Bjudna på mat
I torsdags slapp vi matlagningen. Husses närmaste släktingar tillbringade sitt sport­lov i ”fammos” så vi hade turen att bli bjudna på både mat och bastu.

portsideVarit ”på lokal”
Lika enkel blev matlagningen på fredag. Som födelsedagspresent till Trollkarlen bjöd jag på middag på Portside, vilket innebar att den kunde ätas tidigast den 20.2 eftersom stället höll stängt fram till dess.

För att våra respektive också skulle kunna delta, kom vi överens om en fyrklöver. Alla var glada och nöjda med sitt menyval och med kvalitén på maten så det var lyckat.

Vi avstod från efterrätt och åkte i stället i väg hem till Trollkarlen för att dricka kaffe hos honom och sambon. En trevlig middag och ett trevligt avslut på den.

Skrämt rådjur
I lördags gjorde jag det igen. Tog en promenad alltså. När vi mötte ”vägmästaren” härom dagen konstaterade han nämligen att han aldrig tidigare har sett mig gå. 😀

Husse föreslog en solskenspromenad längs vägen till Hammarsboda  eftersom vi befann oss i Tallmo. En bit in i skogen ligger en utfodringsplats som just då besöktes av fyra rådjur som natur­ligt­vis blev skrämda av våra röster och sprang sin väg. Tyvärr hade jag inte kameran med mig, annars hade jag kanske hunnit fånga dom på bild. Men nu vet jag alltså var ”trappberget” ligger.

nokia-7373Laddat ner en app
Igår blev jag nyfiken på Instagram. Trots att min gamla Nokia 7373 inte alls är särskilt smart eller ens har en kamera som tar bilder av bra kvalité.

Hur som helst laddade jag ner appen till datorn och valde att följa en del vänner och bekanta som jag tycker är duktiga på fotografering. Dom flesta var vänliga nog att följa mina bildinlägg också, men dess värre blir det alltså inga om jag inte mot förmodan nyttjar webkameran. :-/

Behöver justera
Av nån outgrundlig anledning saknas kostnader för anskaffning av material i den ekonomimodell som jag har kopierat från boken Yksityisteiden hallinto? Vid dagens möte med väglagets ordförande beslöt vi därför att lägga till en rad för det ovanför Vägunderhåll sammanlagt.

Ändringen påverkar inte bokslutet, men väl Budget & Utfall 2016 som ska ligga till grund för bi­drags­an­sökan till kommunen, så där behövs en justering. Lätt som en plätt att fixa till. 🙂

29.12 – Rester

Skink- och förkylningsrester återstår, jag har påmint, inventerat och blivit bjuden på middag.

Skink- och förkylningsrester
Annandag jul blev det äntligen läge att steka den lilla julskinkan som skulle ätas varm. En för Husse okänd delikatess som gick ner utan protester. Och jag njöt i fulla drag… Nystekt julskinka har jag inte ätit på flera år. Det innebär att det nu finns både palvade (rökta) och stekta skinkrester i kylskåpet, bara att välja.

forkyldFörkylningarna har långsamt avtagit efter att Husse fick min hosta och jag fick hans snuva. För min del var förkylningskulmen olyckligtvis förlagd till samma tidpunkt som annandagens besök. Husses syster och svåger gjorde oss sällskap till eftermiddagste och -kaffe.

Min sällskaplighet inskränkte sig till ett ständigt snörvlande och nysande, så gästernas första intryck av Udden kan inte ha varit särskilt positivt. Förhoppningsvis slapp dom åtminstone att bli smittade.

På tisdag eftermiddag ordinerade jag mig vila, men idag har jag faktiskt tagit mig utanför tomten och inandats mer frisk luft än på flera dar. Snart är dom sista förkylningsresterna också avverkade, även om jag inte känner mig på topp precis.

Påmint
Tre dagar försenade gick de sista betalningspåminnelserna i väg idag. Det är ytterst sällan väglaget behöver påminna om vägavgiften, men i och med en ändring i vår admini­stra­tion blev en del nya vägandelsägare debiterade den här gången så jag kan tänka mig att en del undringar uppstod.

Inventerat
Det börjar dra i hop sig till nyårsafton och firande av den samma. Det fick mig att företa en in­ven­tering av mitt förråd av strumpbyxor för att kolla vilka som passar bäst till nya festblåsan.

I och med att jag ytterst sällan klär mig i klänning annat än sommartid, har jag inte behövt strump­byxor tidigare. Men nu gällde det alltså att hitta rätt färg och kvalitet.

strumpbyxorFörrådet var större än jag mindes… Vardagsstrumpbyxor i brunt, grått, blått och svart, en påse märkt Finstrumpbyxor, en annan märkt Feststrumpbyxor och en tredje märkt Tights. Jisses vilket sortiment!

Efter noggrann genomgång hittade jag ett par som jag tror blir bra. Fast det kan mycket väl hända att jag ändrar mig när jag väl drar på mig klänningen.

Bjuden på middag
I eftermiddags bjöd Husse på middag i Tallmo bestående av en soppa som julfirarna hade lämnat kvar. Den räckte precis till två personer så dagens middagsbestyr var synnerligen enkelt överstökade.

Dessutom slapp jag disken. Husse tog välvilligt hand om den medan jag bryggde kaffe. Kaffet blev en nära-döden-upplevelse för att låna Husses uttryck. Mängden kaffe i förhållande till vattnet blev liksom lite fel. Men det gick ju för all del att spä ut den bittra brygden och mildra den med lite socker. 😀

8.10 – Sant och osant

Jag har haft besök, inte hyrt bil, skrivit insändare och gjort bort mig igen. Mia njuter av höstsolen.

Besök
Vid lunchtid i onsdags fick jag ett SMS med frågan hur min agenda såg ut för dagen? Jag svarade som det var, att jag förberedde övningar till kursen men att jag nog kunde behöva en kort paus.

carnevalkexEn halv timme senare dök ”den unge gentlemannen” upp och fick ett par muggar te med skorpor till. Ja, och så Carneval-kex som han hade med sig till min födelsedag. Dom har jag inte ätit på 50 år och visste inte ens att dom fortfarande fanns!

Innan han lämnade oss gick vi runt och beundrade hans nyinköpta bil. En riktig pärla till det priset tyckte jag. Han delade förstås min uppfattning. 🙂 Tack igen för besöket!

Inte hyrt bil
Häromdagen fick jag bensinfakturan för september men blev minst sagt konfunderad när jag såg att jag blivit debiterad för biluthyrning!? Dels har jag inte hyrt bil och dels är jag ganska säker på att St1 i Dalsbruk inte hyr ut bilar, men jag kan förstås ha fel.

Hur som helst har jag inte hyrt nån bil i det här landet. Inte någonsin vad jag kan minnas? Det låga beloppet på 40,32 € stämde inte heller. Jag ringde genast kundtjänsten som lovade ta reda på hur och av vad debiteringen kom sig. Jag har ju inte lånat ut mitt kort eller tappat det så det kan inte vara orsaken.

Skrivit insändare
Carina Holms Ledare i ÅU 5.10 med rubriken Kampen mot rören fick mig att slänga i väg ett mejl till henne och tacka för en utmärkt artikel. Carina hade nämligen tagit upp frågan om (tvångs)anslutning till kommunalt vatten och avlopp, respektive Kimitoöns Vattens skuld på ca 10 miljoner €.

auJag skrev också en kommentar och fick ett svarsmejl där hon skrev att om jag ville skriva en insändare så tog dom gärna in den. Först var jag tveksam men efter att ha grunnat ett tag, infann sig inspirationen i torsdags.

Antar den dyker upp i tisdagens tidning eftersom den inte var publicerad idag. På FB har den fått flera gillningar och kommentarer som går i samma stil som min insändare så jag är inte ensam om att tycka som jag gör.

Gjort bort mig igen
Efter gårdagens möte i hembygdsföreningen var jag inbjuden på middag. Värden var bekant, men matstället och kockandet var nytt.

Att ”några potatisar” i praktiken blir en tre-rätters middag var en överraskning. Det hade jag absolut inte väntat mig. Och eftersom jag hade satt i mig kaffe och en dubbel portion äppelpaj (vad tänkte jag på!?) i anslutning till mötet kan jag inte påstå att det kurrade i magen precis.

Till råga på allt gjorde jag bort mig ytterligare. Kocken undrade hur jag förhöll mig till kryddor och fick svaret: ”Det kan nästan aldrig bli för mycket.” Om jag hade varit lite fiffig hade jag uttryckt mig för­sik­ti­gare. Den här kocken tog mig på orden, vilket innebar att jag fick snudd på andnöd när jag smakade på varm­rätten. Man lär så länge man lever. 😀

Mia njuter av höstsolen
Precis som matte, njuter Mia av höstsolen. Fast dom senaste dagarna helst inomhus, vindarna har känts isande kalla så utevistelserna har blivit få och korta.

mia-pa-taket

7.3 – Tacksamt, irriterande och icke önskvärt

Jag har varit bortbjuden, haft besök, ringt efter hjälp och tror inte på evig ungdom.

KöttgrytaBortbjuden
I fredags kväll hade jag turen att vara bortbjuden på middag igen. Vid 18-snåret samlades tre damer i mogen ålder hos El-Tigerns fru som bjöd på en mustig köttgryta med diverse tillbehör. Alltid lika trev­ligt med god mat och trivsam samvaro.

När jag var på väg att lämna sällskapet insisterade hon på att jag skulle ta med mig resten av cho­klad­kakan och vispgrädden vi hade fått till kaffet. Första gången jag har fått dessert som ”doggy bag”. 😀

Besök
Det sedvanliga lördagsbesöket blev av den här veckan också. Strax efter lunch dök han upp, vår go’saks‑ och lottoleverantör.

Dagens diskussionsämnen kretsade bl a kring ensamhet och social samvaro. Ja, och så diskuterade vi diskussionsämnen. Vi kom fram till att vi ingalunda behöver planera några, dom ger sig själva när vi väl sitter vid köksbordet. Det uppstår definitivt inga pinsamma tystnader.

Ringt efter hjälp
Igår kväll blev jag både arg och besviken. Jag ville gärna se filmen om Malala på Fox klockan åtta. Det gick inte alls. Sig­nal­stör­ningar­na var så kraftiga att jag gav upp efter några minuter. Det jag för mitt liv inte kan begripa är varför sändningen ibland är helt OK?

TV-antennIdag ringde jag efter hjälp – för fjärde gången – men till en firma i Dalsbruk den här gången. Efter mina förklaringar ansåg killen i andra änden av luren att det bästa vore att skaffa en ny antenn som är avskärmad från 4G-signalerna eftersom det befintliga filtret inte räcker till.

Vi kom överens om att han gör ett besök för att avgöra vilken modell jag behöver. Tidigast i slutet av veckan eller i början på nästa lovade han.

Att teoretiskt ha tillgång till 16 (betalfria) kanaler, men bara kunna se drygt hälften är rysligt irri­te­rande. Digita får ju lika mycket av mina skattepengar som av alla andras så då förväntar jag mig också leverans. Deras ”banbrytande digitala teknik” imponerar då inte värst på mig.

BlodTror inte på evig ungdom
Undrar hur många gånger jag har läst ”leva längre” eller ”förlänger livstiden” den senaste tiden? Den medicinska forskningens mål är av allt att döma att göra oss odödliga.

Enligt de senaste rönen kan man av ett blodprov snart se vilka sjukdomar vi kommer att drabbas av och förhindra dom i förväg. Den mest extrema teorin är att byta ut kroppen mot en robot som jag också läste om i Illustrerad vetenskap för ett tag sen.

Men hallå? Hur går det i hop med oron för den ökande folk­mäng­den och bristen på föda? Om jordens resurser redan nu är överförbrukade efter drygt ett halvår och miljoner människor svälter, hur ska det då se ut om vi fortsätter leva här i evighet? Och vem vill det? Inte jag i alla fall!

18.2 – Från kulregn till ökad dosering

Udden har fått ”kulregn”, jag har tråkat ut kursdeltagarna, blivit imponerad, fått en bonus, delat med mig, saknar skruvtving och behöver öka doseringen.

KulregnKulregn
I morse var det normalgrått igen. De senaste två dagarnas solsken var ett minne blott. Men lite kul väder var det ett tag: Det dråsade ner små vita kulor en kort stund. 🙂

Tråkat ut kursdeltagarna
Igår kväll hade vi hunnit fram till avsnittet ”18 Dolda/mindre kända funktioner i Windows 10”. Dom enda som tyckte det var intressant var herrarna i församlingen och jag. Damerna i gruppen höll på att somna såg det ut som. Jag kan gott förstå dom. Det är inte alla som tycker det är intressant att grotta i specialfunktioner, i synnerhet som man kanske aldrig kommer att använda dom.

Därför har jag idag planerat om innehållet för återstående kurstillfällen och skickat dom ovanliga funktionerna som en bilaga i stället. Då kan man läsa om/när man tycker det är av intresse.

Blivit imponerad
Hos Adlibris finns tre studiematerial för Windows 10 på svenska. Den tredje boken fick jag idag med posten och blev lite motvilligt imponerad. Till skillnad från Docendos material som är uppbyggt med praktiska övningar, är det här en komplett uppslagsbok över funktionerna. Den har stora och tydliga bilder som visar hur man går till väga.

Windows 10 helt enkelt heter boken och kan som sagt köpas hos Adlibris, men säkert också på andra ställen. Den rekom­menderar jag varmt! Att den kostar hälften så mycket som Docendos böcker är ju heller ingen nackdel.

Fått en bonus
Det lönar sig att vara stamkund! Idag hämtade jag (gårdagens) mat hos Kerstin och fick en bonus i form av en portion vispgröt. Hemlagad vispgröt är rysligt gott. 🙂

Delat med mig
På Udden intas frukosten alltid ”på kontoret”, dvs framför datorn. Till höger sitter fröken Mia oftast och försöker hypnotisera pålägget att flyga in i hennes mun.

DillköttIdag blev det också middag vid datorn. Med till­hö­rande kisse förstås. Hon är så van att få smakbitar så hon är övertygad om att det är kutym vid det här laget, men hon fick nöja sig med att slicka rester från tallriken. Sen gick hon och la sig.

Efter en stund blev jag sugen på glass och fiskade upp den sista Mars-glassen från frysen. Hur i fridens namn hon kunde veta att jag åt glass vet jag inte, men antagligen kände hon igen prasslet från omslaget?

Vips satt hon bredvid mig och puttade på mig med tassen för att få smaka. Glass och yoghurt måste jag smygäta medan hon ute för att få ha dom för mig själv. Fast jag delar förstås gärna med mig.

Saknar skruvtving
Trälimmet har redan gett upp på den ena toffeln. Idag köpte jag ”superlim” i stället. ”Tryck ihop i 1 minut” stod det på förpackningen så jag lät vänster hand fungera som skruvtving medan jag gjorde annat med den högra. Men ett par riktiga skruvtvingar skulle inte vara dumt att ha. Det ska jag notera på in­köps­listan.

Behöver öka doseringen
Det går självfallet bra att dricka kaffe ur glas, men det var inte riktigt meningen… Jag var fokuserad på nåt helt annat då jag hällde upp eftermiddagskaffet och upptäckte till min stora överraskning att jag hade hällt det i mitt vattenglas.

Det var ju tur att glaset var tomt, annars hade jag fått magert kaffe. Tror bestämt jag behöver öka doseringen av B12 och Omega 3. 😉

2.3 – Vilt och spånbana

Igår var det vilt, idag blev det spånbana.

Änkor och barnlösa
Tack vare att Mia fann sig i att stanna inomhus, kunde jag ta mig en promenad till gårdagens mid­dags­värdinna. På vägen mötte jag en herre som gärna ville veta vart jag var på väg? Jag antar att Alkos presentpåse skvallrade om att jag inte bara var ute och motionerade.

Gunilla Dahlgren.pngStrax före ”Pustis” beslöt jag ta en genväg och kom fram till målet med fem minuters marginal. ”Genvägar är senvägar” brukade fostermor säga, men den här gången stämde det nu inte. Samtidigt med mig anlände två andra middagsgäster. Det slog mig att majoriteten av sällskapet utgjordes av änkor, resten av singlar med eller utan barn.

Middagen bestod av vilt, älgbiffar närmare bestämt, med diverse tillbehör och som dessert fick vi gotta oss åt kokos­panna­cotta med hemlagad blåbärssylt, därefter kaffe och åländsk körs­bärs­likör. En jättegod middag med andra ord.

Som vanligt gick tiden fort i trevligt sällskap. Min maxgräns överskreds med en hel timme, men det gick ju faktiskt ingen nöd på Mia även om hon högljutt insisterade på sin middag när jag kom hem.

Omvärderad konstruktion
Idag har Udden haft ”Göteborgsväder”, dvs blött och grått. Men efter lunch slutade duggregnet så jag kunde ta i tu med skräpet efter vedleveransen. Det doftade vår ute tyckte jag, men det kanske var en dofthägring?

SiktMin fina idé visade sig vara totalt värdelös. Jag hade tänkt sikta bort det finaste skräpet så jag kunde ta rätt på trä‑ och näverbitarna, men mitt sikt var ju på tok för finmaskigt så jag övergav tanken efter första försöket. Det fick bli grepen och fingrarna i stället.

Innan högen var avverkad tröt tålamodet och latmasken tog över. Jag kunde gott fylla på stigen till dasset med det som var kvar kom jag fram till. Med åren har den blivit mer eller mindre som ett dike och behövde jämnas till. Så nu har jag spånbana till dasset. 🙂

31.8 – På kalas och ny adress

Igår blev matkontot nästan orört, idag har jag varit på ny adress. Mia är nöjd.

Nästan orört matkonto
Det blev bara frukosten som belastade gårdagens matkonto. På eftermiddagen blev jag förplägad vid ett furstligt kaffebord och på kvällen vid ett dito middagsbord.

I tisdags hade husbonn’ på Udden mittemot födelsedag. Eftersom han var bortrest så var kaffepannan varm på lördag i vinterbostaden i stället fick jag besked om när jag SMSade ett grattis. Vid kaffetid infann jag mig och konstaterade att jag var först.

MiddagVärdinnan talade om att övriga gäster skulle komma på kvällen, så där hade jag tur. På så sätt fick jag rå om värdparet alldeles själv och slapp slåss med andra gäster om godsakerna som stod framdukade.

Som vanligt fastnade jag med munnen längre än planerat så det var bara en timme till middag när jag kom hem. Jag kan inte påstå att jag var hungrig när jag knallade över till herr och fru grannen men lustigt nog fick jag plats med allt som bjöds. När jag sätter den sidan till kan jag bli ganska ormlik och sätta i mig mer än vanligt.

Juniors syster och svåger var också på besök. Av inbjudan förstod jag att det var deras idé att bjuda mig på mat. Väldigt sympatiska ungdomar tycker jag. 😉

På ny adress
Idag var jag kallad till LMFs styrelsemöte på eftermiddagen. Mötet försiggick hemma hos två blivande styrelseledamöter som bodde på en för mig helt obekant adress.

Möte 2Sekreteraren tipsade om att jag kunde ta Google Maps till hjälp för att hitta. Det rådet fungerade nästan lika bra som i Helsingfors där jag till slut var tvungen att ta taxi för att komma rätt. Nån taxi behövde jag inte den här gången, men irrade runt en hel del innan jag äntligen hittade fram. Att orientera mig i en okänd skog är tydligen lättare för mig än gatuadresser.

Redan före mötet hade jag aviserat om min avgång men kanske uttryckt mig lite oklart så när jag bad att få lämna styrelsen tittade både ordföranden och sekreteraren häpet på mig. Jag hade (i mitt tycke) vägande argument och fick också förståelse för dom så från och med idag har jag en titel mindre.

Uppgiften som kassör behåller jag fram till årsmötet och fullföljer givetvis alla pågående uppdrag. Jag lovade att jag i fortsättningen också kan stå till tjänst som ”verktyg” om behov uppstår.

Det känns befriande. Det räcker gott med två styrelseuppdrag, mitt lilla företag och kurserna jag har lovat hålla förutom att hålla ordning på Udden. Jag är ju faktiskt pensionär på heltid så man kan inte kräva så mycket av mig. 😀

Mia är nöjd
Mia uppskattar att väderkontoret har stängt kranarna ett tag. I och med att hon kan vara aktiv dagtid är hon färdig att göra kväll senast vid halv tio-snåret och försöker inte längre tjata sig ut igen när matte är på väg att lägga sig som hon gjorde dom regniga dagarna.

Mia ute 2