29.12 – Rester

Skink- och förkylningsrester återstår, jag har påmint, inventerat och blivit bjuden på middag.

Skink- och förkylningsrester
Annandag jul blev det äntligen läge att steka den lilla julskinkan som skulle ätas varm. En för Husse okänd delikatess som gick ner utan protester. Och jag njöt i fulla drag… Nystekt julskinka har jag inte ätit på flera år. Det innebär att det nu finns både palvade (rökta) och stekta skinkrester i kylskåpet, bara att välja.

forkyldFörkylningarna har långsamt avtagit efter att Husse fick min hosta och jag fick hans snuva. För min del var förkylningskulmen olyckligtvis förlagd till samma tidpunkt som annandagens besök. Husses syster och svåger gjorde oss sällskap till eftermiddagste och -kaffe.

Min sällskaplighet inskränkte sig till ett ständigt snörvlande och nysande, så gästernas första intryck av Udden kan inte ha varit särskilt positivt. Förhoppningsvis slapp dom åtminstone att bli smittade.

På tisdag eftermiddag ordinerade jag mig vila, men idag har jag faktiskt tagit mig utanför tomten och inandats mer frisk luft än på flera dar. Snart är dom sista förkylningsresterna också avverkade, även om jag inte känner mig på topp precis.

Påmint
Tre dagar försenade gick de sista betalningspåminnelserna i väg idag. Det är ytterst sällan väglaget behöver påminna om vägavgiften, men i och med en ändring i vår admini­stra­tion blev en del nya vägandelsägare debiterade den här gången så jag kan tänka mig att en del undringar uppstod.

Inventerat
Det börjar dra i hop sig till nyårsafton och firande av den samma. Det fick mig att företa en in­ven­tering av mitt förråd av strumpbyxor för att kolla vilka som passar bäst till nya festblåsan.

I och med att jag ytterst sällan klär mig i klänning annat än sommartid, har jag inte behövt strump­byxor tidigare. Men nu gällde det alltså att hitta rätt färg och kvalitet.

strumpbyxorFörrådet var större än jag mindes… Vardagsstrumpbyxor i brunt, grått, blått och svart, en påse märkt Finstrumpbyxor, en annan märkt Feststrumpbyxor och en tredje märkt Tights. Jisses vilket sortiment!

Efter noggrann genomgång hittade jag ett par som jag tror blir bra. Fast det kan mycket väl hända att jag ändrar mig när jag väl drar på mig klänningen.

Bjuden på middag
I eftermiddags bjöd Husse på middag i Tallmo bestående av en soppa som julfirarna hade lämnat kvar. Den räckte precis till två personer så dagens middagsbestyr var synnerligen enkelt överstökade.

Dessutom slapp jag disken. Husse tog välvilligt hand om den medan jag bryggde kaffe. Kaffet blev en nära-döden-upplevelse för att låna Husses uttryck. Mängden kaffe i förhållande till vattnet blev liksom lite fel. Men det gick ju för all del att spä ut den bittra brygden och mildra den med lite socker. 😀

23.12 – Da’n före da’n

Jag har dammat av släkt och vänner, gjort ett fynd i verandan och provsmakat julskinkan.

SkänkenDammat av släkt och vänner
Tänk att det blev julstädat i år också. I ärlighetens namn ska medges att sovrummet återstår. Varje gång jag stiger upp eller lägger mig ser jag en lång ”dammkorv” nedanför ena fönstret. Men i morgon ska jag eliminera den också har jag tänkt.

Visst är det märkligt att boytan verkar vara minst dubbelt så stor när man ska städa…? Och vilken tid det tar. I synnerhet om man dessutom ska dammtorka. Igår dammade jag av släkt och vänner som pryder skänken i vardagsrummet. Jag tillhör nämligen den gamla stammen som gillar att ha foto­gra­fier på nära och kära stående framme.

Fynd i verandan
Eftersom antalet ljusa timmar än så länge är begränsat, hann jag bara städa vardagsrum och kök igår. Innan jag hoppade i duschen idag beslöt jag städa i verandan. Den solkiga gångmattan skulle bytas ut mot en ren.

Att dammsuga en matta som ändå ska lämnas in på tvätt verkar kanske onödigt, men man vill ju inte skämmas på tvätteriet. Sen lyfte jag på ena hörnet för att börja rulla ihop den. Och kan du tänka dig vad jag hittade då…? Jo, en nästan mumifierad sork.

Det förklarar lukten jag kände för någon/några månader sen men som jag inte kunde lokalisera. Vid nåt tillfälle har Mia antingen glömt eller tappat bort sitt jaktbyte för jag är det då inte som har lagt den under mattan! Dom platta resterna väntar nu på den slutliga förgängelsen i spisen.

JulskinaProvsmakat julskinkan
Lutfisk har jag köpt tidigare men lite annan julmat ville jag också ha så jag gjorde en butiskrunda på eftermiddagen. Absolut viktigaste inköpet var Bjärnås palvade skinka som säljs i lösvikt i K-butiken. Utan den är det ingen riktig jul.

Men julskinka hör ju också till. Några skivor kunde gott räcka. Lyckligtvis hittade jag en leverantör som erbjöd julskinka i skivor så jag slog till med en förpackning.

När jag kom hem var jag tvungen att provsmaka. Jag hade verkligen inga höga förväntningar och blev därmed inte besviken. Jag har visserligen ätit godare, men faktiskt var den här fullt ätbar trots att jag inte brukar köpa Korpelas produkter i vanliga fall. Å andra sidan fanns det inget att välja på så valet var enkelt. Den rökta skinkan behöver jag inte provsmaka, den VET jag är god.

Därmed önskar Uddmor och Mia dig en God och Glad Jul!

Julkort

29.12 – Fiffiga lösningar

Jag har krympt julskinkan och fått mer plats i garderoben. Mia gillar plommonkräm och är alltmer lik matte.

ÄrtsoppaKrympt julskinka
Igår kväll la jag ärter i blöt. Nu skulle det vankas hemlagad ärtsoppa på Udden. Det var minsann inte igår! Jag minns inte ens när jag lagade ärtsoppa senast?

Soppan blev jättegod. Och resten av jul­skin­kan krympte betydligt. En god och praktisk lösning. Fast det betyder förstås att jag nu har ärtsoppa för ett helt kompani så en del får nog åka in i frysen.

Mer plats i garderoben
Före jul fick jag en strålande idé. Skyddslingens syster kanske kunde tänkas gilla tröjan som jag över­vägde att lämna till klädinsamlingen? Jag har bara använt den ett fåtal gånger trots att den är jättefin. Modellen känns dessutom alldeles för ungdomlig numera tyckte jag.

Jag skickade ett meddelande och fick svaret att hon gärna ville ta en titt när hon kom hem på jullov. I kväll kom hon. Jodå, hon godkände tröjan och ärvde den gärna. Den passade henne perfekt. Så bra!

I stundens ingivelse frågade jag om hon ville ärva vinterstövlar också? Det första paret föll henne inte i smaken, men ett par bruna och ett par vinröda tog hon gärna hand om. Suveränt, då kommer dom till användning i stället för att ta plats i garderoben år ut och år in. Den tiden är förbi när jag klär mig i långskaftade läderstövlar.

Det känns mycket roligare att ge dom till nån jag känner. Då har jag liksom bättre koll på att dom får ett bra hem. 😀

Mia poserarMia gillar plommonkräm
Mia blir alltmer lik sin matte. Framför allt är vi båda lika förtjusta i mat och godsaker – vilket också syns på kropps­hyddan. Skillnaden är bara att jag inte äter av hennes mat. Med några få undantag vill hon nämligen gärna smaka på det jag äter och det mesta går ner som jag tidigare skrivit om.

Det inkluderar också till exempel vispgröt med mjölk och senast idag plommonkräm med grädde. Det är egentligen bara färsk frukt och grönsaker jag får behålla för mig själv. Och thai-maten, den befattar hon sig inte heller med.

Vi är rätt lika i många andra avseenden också kan jag tycka men den utredningen skulle bli rätt lång, så jag avstår. 🙂

12.11 – Udda kompott

Igår hade jag hemundervisning, idag har jag tagit fram julskinka, stämt av elfakturan, krattat, fått guidning i Kalifornien och hittat en praktfull språkgroda.

Hemundervisning
Om jag undervisar hemma hos mig måste det väl kallas hemundervisning? 😉 Igår kväll fick jag chan­sen att göra Trollkarlen en gentjänst. Han behövde hjälp med en del funktioner i sin nyinförskaffade dator som han hade med sig. Förhoppningsvis har han nytta av genomgången.

Julskinka
Idag hittade jag resten av fjolårets julskinka i frysen. Den vill mamma INTE bli bjuden på i jul för­var­nade hon om då vi pratades vid. Inte jag heller.

Frågan är vad jag gör med/av den? Det är en modig bit på drygt ett kilo. Den halvfrusna skivan jag skar upp smakade ganska ok om man inte har alltför stora fordringar.

Den är på tok för salt att ge till Mia så jag måste hitta på nåt annat sätt att bli av med den utan att slänga den. Intresserad, någon?

Elfaktura
I förrgår fick jag elfaktura för tiden 31.8-30.10. Under två­må­na­ders­perioden har jag förbrukat 179 kWh mindre el än under samma period i fjol. Så bra. Det är förstås den varma höstens förtjänst.

Enligt min prognos kommer elen för 2011 att kosta totalt 1.825 € inklusive elöverföring beräknat på en förbrukning av 11.500 kWh. Det förutsätter att Fortum inte höjer elöverföringspriset. Det har dom gjort vid varje debitering hittills dom skurkarna.

Krattning inledd
Jag har redan krattat framför trappan tre gånger, men inväntat syrenbladen innan jag gav mig på ”storkrattning”. Nu är dom flesta syrener kala, så idag tog jag i tu med gräsmattan från tomt­gränsen ner till trappan. Himla grönt och fint blev det. 🙂

Förhållandena var idealiska. Alldeles vindstilla och lämpligt blöta löv efter frostnatten tidigare i veckan. Jag gillar doften av höst och att kratta löv. Det är en meditativ sysselsättning. Arbetet blev också njut­bart tack vare små­fåglarnas kvitter.

Guidad tur
I eftermiddags blev jag guidad i Kalifornien. Med hjälp av en hög broschyrer och diverse kartor vet jag nu var sevärdheterna finns. Byns invandrare var på besök och berättade om sin resa till hemlandet i somras.

Kartor är en suverän uppfinning. Efter timmarna vid köksbordet har jag (nästan) full koll på hur jag ska ta mig till Disneyland, Hollywood och Los Angeles. Jag har för all del ingen som helst tanke på att åka dit, men det kan ju vara bra att ha koll på geografin.

Språkgroda
Computer Sweden brukar för det mesta vara noga med språkbruket, men den här gången miss­lyckades skribenten kapitalt. Möjligen för att artikeln ursprungligen var skriven på engelska? Så här löd texten: ”…(företaget) Juniper utfärdade inom kort en uppdatering som tillrättavisar problemet.

Dels ställer jag mig frågande till att utfärda en uppdatering? Men slutet på meningen är definitivt felkonstruerad. Att tillrättavisa ett problem skulle jag också gärna vilja göra om jag på så sätt kunde få det att försvinna! Problem kan dess värre bara åtgärdas eller lösas – om man inte lyckas undvika dom förstås. 😀

Så, nu har jag blivit av med den gallan.