julkort

av

12.12 – Från julkort till avsked

Jag har skrivit julkort, haft tebesök och privatchaufför, provsmakat en ny rätt, tagit en soppromenad och är gräsänka igen.

julkortSkrivit julkort
I fredags tog jag mig i kragen och skrev jul­kor­ten som ska gå med snigelposten. Alla inrikeskort åkte efter det ner i den röda påsen som posten vill ha dom i och limmades igen. Då kom jag på att dom var ofrankerade. :-/

Lyckligtvis finns det nya påsar i butiken, så idag blev korten frankerade och postade. En liten bunt ligger kvar eftersom jag delar ut dom direkt i mottagarnas brevlådor. Res­te­ran­de julhälsningar skickas via mejl.

Tebesök
Som vi hade kommit överens om, dök Vik Husse upp efter lunch i lördags. Han har äntligen förstått att det räcker att ha med sig en bullpåse i stället för två. Det tackar vi för.

Efter inledande hälsningskram gick han fram till Mia som låg i korgstolen vid spisen, strök henne över huv’et och sa ”God morgon älskling”. Han hade läst sig till att den häls­nings­fra­sen är vanlig numera och tyckte att Mia skulle ha samma favörer som matte. Det ledde till ett av mina ljudliga skratt.

Resten av vårt samtal var inte lika muntert. Vi uppehöll oss en bra stund vid dödsfall och be­grav­ningsritualer. Väderanlayserna gav heller inte upphov till några glädjeutbrott, men jag tycker ändå att vi hade en gemytlig eftermiddag. 🙂

bilarPrivatchaufför
Igår hade jag privilegiet att ha privatchaufför. Husse tyckte det var onödigt att värma två bilar och åtog sig att skjutsa mig till dom två ställen som jag hade ärende. (Jag börjar misstänka att han inte törs åka med mig i Silverpilen?)

Första stället var julmarknaden i Dalsbruk. Där fanns mina förköpsexemplar av Västanfjärdsboken att hämta hade jag fått löfte om av byarådets rara sekreterare.

Nästa anhalt var före detta grannen som behövde lite assistans med datorn. ”Ring när du är klar så hämtar jag dig” sa Husse. Ca en halv timme senare ringde jag och så kom han susande. Sån service är jag heller inte van vid!

Provsmakat en ny rätt
Att man kan göra gravlax av morot var för mig full­ständigt obekant tills jag blev erbjuden att smaka på det i Tallmo, dit färden gick efter av­hämt­ningen. Husses systerdotter hade tillrett den.

Eftersom en av ingredienserna är ”rök på burk”, smakade den mer rökt än gravad var vi alla överens om, men smaken var faktiskt inte alls så tokig. Fast jag kommer nog att hålla mig till ”äkta vara” i fortsättningen. Gravad fisk är en av mina favoriter.

Sopstigen 2Soppromenad
Privatchauffören var i tjänst idag också – vi hade några ärenden att uträtta i kyrkbyn. Därefter var det dags för eftermiddagsfika (mina landsmän avskyr ordet fika!) följt av en soppromenad.

Vi kunde faktiskt ha tagit bil till soptunnan också kom vi fram till, men ansåg att vi behövde en nypa frisk luft mellan varven. Så dags hade temperaturen stigit till bara ett fåtal minusgrader så det kändes skönt att få sträcka på benen och inandas lite syre.

Gräsänka igen
Sen en dryg timme är jag gräsänka igen. Det kändes vemodigt att se baklyktorna försvinna längs by­vägen konstaterade jag… Jag har av allt att döma börjat vänja mig vid och trivas med att vara två. Men på onsdag ses vi igen, så det blir en kort frånvaro. 🙂

av

1.12 – Önskar, gjort och läst

Jag vet vad jag önskar i julklapp, har köpt julkort, fått ett korrektur, skickat kursförslag, utbytt tjänster och läser en intressant bok.

Julklappsönskan
Jag envisas än så länge med att nöja mig med köksvärmen i badrummet, dörren står därför på vid gavel dygnet runt. Men det finns ett aber – toasitsen känns ändå svinkall att sitta på.

toasitsJag kunde förstås gå ut på dasset för där har jag en frigolitsits, men då är omgivningen kall i stället. Alltså önskar jag mig en likadan sits till innetoan. Dess värre tvivlar jag starkt på att såna som passar existerar? Alla jag har hittat hittills är avsedda för utedass. 😦

Köpt julkort
Husse meddelade tidigare i veckan att han höll på att skriva julkort. Det gjorde mig så stressad så jag tog fram julkortslistan och köpte mina julkort igår, vilket aldrig har hänt tidigare vad jag kan minnas. Enligt summeringen i Excel behövdes 25 st, resten får mejl med egenhändigt designad bild.

Nu ligger högen på skrivbordet och väntar på att förses med adressater. I bästa fall hinner dom fram till jul om jag känner mig själv rätt.

Korrektur
I dagens mejlskörd ingick ett korrektur på föreningens trycksak. Det visade sig att beställningen jag skickade per post inte kom fram (till Pargas) förrän efter en vecka!

Som tur hade jag aviserat den via mejl, annars hade vi fått vänta ett tag till på korrekturet förstår jag. Det där med inrikes brevbefordran på 1-2 dar får man alltså ta med en stor nypa salt numera.

kursforslagKursförslag
Kursplaneraren på Vuxeninstitutet efterlyste förslag på kurser för våren 2017 i slutet av förra veckan och ville ha dom ”till på onsdag om det går”. Det innebar att jag tillbringade hela eftermiddagen i tisdags med att snickra till ett och skicka det.

Bortsett från att tisdagar var ”fullproppade i Kimito” godtogs förslaget sen jag ändrat till onsdagar. Sen återstår att se hur stort deltagarintresset blir? Om det blir som i höst lär jag komma väldigt lindrigt undan.

Utbytt tjänster
Den 1.11 fick jag ny armatur vid spisen. Igår kväll la lysröret av. Men det var ju inga problem eftersom det fanns fler likadana att få hos Trollkarlen. Vi kom överens om att jag skulle hämta ett nytt idag efter besöket hos föreningens kassör.

I utbyte mot ett begagnat och ett nytt lysrör, assisterade jag Trollkarlen med bild­över­fö­ring från kamera och telefon till dator. Meningen var att han skulle överföra bilderna själv och bara be om hjälp när den behövdes, men för att vinna tid ”kapade” jag datorn och gjorde jobbet själv.

Ibland är tålamodet extremt kort. Idag var en sån dag. :-/

intressant-bokIntressant bok
Förra veckan hade Husse med sig två böcker som han trodde kunde intressera mig. Dels en biografi över Mannerheim och dels en bok av Mihail Hodorkovski. Mannerheim stod jag över, men Hodorkovski verkade intressant.

Det är andra boken jag läser på finska (finns inte på svenska vad jag kan se) så det går långsamt, men innehållet kompenserar språk­hindret väl. Boken beskriver de människor han mött under sin långa tid i fängelser och tvångsläger.

Varje personmöte avslutas med en betraktelse över den obarmhärtiga hantering de blir utsatta för på grund av det omänskliga och korrumperade system som råder i landet. Absolut läsvärd om man be­här­skar finska någorlunda.

av

20.11 – Lätt och drygt

Jag har fått pensionärsrabatt, försökt prata svenska, fått en mastodontuppdatering och inventerat. Mia har glömt sin fångenskap.

Gammal tantPensionärsrabatt
I måndags hämtade jag min rena köksmatta från tvätteriet i Dalsbruk. När jag skulle betala halade jag upp Egnahemsföreningens medlemskort för att få den avtalade rabatten, men då undrade den unga damen bakom disken om jag inte var pensionär? Det svarade jag förstås jakande på. ”Jamen då får du pensionärsrabatten i stället, den är större” sa den kundvänliga damen. Hur ofta händer sånt? 🙂

Försökt prata svenska
Den 5.10 bytte jag till billigast möjliga tele­fon­abonne­mang hos Tele Finland, men dom har tydligen kommit på att dom tjänar för lite på det. Den 17.11 fick jag meddelande om att den abonne­mangs­typen snart upphör och ombads kontakta kundtjänsten.

Igår ringde jag och försökte prata svenska, men fick (givetvis) höra att jag inte blev förstådd. Men, kund­tjänsten skulle be en svensktalande kollega ringa upp. Än så länge har ingen ringt, så frågan är om dom måste anställa nån först? Lustigt nog lyckas dom fakturera på svenska. :-/

Mastodontuppdatering
Idag fick jag tydligen en ny utgåva av Windows 10 Professional. Uppdateringen började vid halv tolv-snåret och var inte klar förrän 16.27. Men den lyckades i alla fall. Det värsta som finns är när den har snurrat till 98 % och sen hänger sig.

UppdateringEfter sista omstarten syntes ”Hej!” på skärmen och strax därefter ”Vi har uppdaterat din dator”, följt av ”Det finns en hel del nya spännande funktioner”. Det sista meddelandet löd: ”Alla dina filer finns kvar där du lämnade dem”. Det lät ju bra.

Av dom nya funktionerna har jag redan avinstallerat ett par som jag aldrig nånsin kommer att an­vända, bl a Microsoft Solitaire Collection som tydligen är anslutet till Xbox och som jag inte heller kommer att använda. Tyvärr går den appen inte att avinstallera lika enkelt som dom andra, så den får ligga kvar eftersom jag inte heller kan lokalisera den i Aktivera/avaktivera Windows-funktioner.

Inventerat
Idag har jag inventerat julkorten. Det gick snabbt. Tre stycken har jag kvar sen i fjol. Och för att veta hur många jag behöver köpa tog jag en titt på årets julkortslista. Efter lite ommöbleringar i den, räknade Excel snällt ut att jag behöver 21 st. Resten får julmejl eller julönskningar via FB.

I år varken ger eller tar jag emot några julklappar har jag bestämt. I stället köper jag gröt till en by och filtar till en familj via Röda Korset. Det känns mycket mer väsentligt med tanke på hur det ser ut i världen.

BodenMia har glömt sin fångenskap
Igår hade jag ärende till boden. Så snart jag öppnade dörren sprang Mia in som hon brukar och under­sökte alla skrymslen i vanlig ordning.

Nu har hon glömt att man kan bli instängd där. Men det verkade ändå som om hon kände sig lite otrygg. Hon tog ögonkontakt med jämna mellanrum och kollade noga att jag inte stängde dörren innan hon var klar med in­spek­tio­nen. Hoppas innerligt att jag inte gör bort mig så kapitalt flera gånger! :-/

av

11.12 – Nuet och återblickar

Julkorten är postade, Udden har intressant väder, jag har hittat en gammal goding och förflyttats tio år bakåt.

Julkorten postade
Igår kastade sig Silverpilen modigt ut i stormvindarna och tog mig tryggt och säkert fram och åter till posten. Om två dagar ska julkorten postas men jag tyckte det var lika så bra att posta dom redan nu så länge jag kom ihåg det.

Att skriva God Jul på alla kort hade jag däremot inte kommit ihåg! Som tur kollade den rara unga damen som tog emot dom och påpekade min miss på två av korten. Illa Uddmor, väldigt illa. :-/

Mia på verandabordetIntressant väder
Takplåtarna sitter kvar och både den stora eken och granen vajar mäktigt fortfarande. Idag hade stormen bedarrat men vindarna har varit fortsatt friska och vädret minst sagt omväxlande. Hagel, åska(!), sol och regn om vartannat under dagen.

Mia tycker vädret är dö’trist. Jag tror att hon på sin höjd har vistats ute på tomten samman­lagt en halv timme på hela dagen. Däremellan har hon varit inne eller suttit och kurat ute på trappan, alternativt på bordet i verandan.

Gammal goding
Just nu har Sokos’ nätbutik rabatt på dofter. Det tillfället ville jag inte missa så jag gick in på sajten och tog en titt. Döm om min förvåning när jag hittade Yves Saint Laurents Rive Gauche (Vänstra stranden i direkt­över­sättning), en parfym som jag använde på 80-talet. Tänk att den fortfarande finns kvar? Det kanske är nåt gammalt lager dom säljer? 😀

Att jag blev förtjust i just den doften är Bonnie Warners förtjänst. Hon var vår kursledare i Data Logic Limiteds databasprogram med det fantastiskt fantastifulla namnet Records Management. Kursen gick av stapeln under tio dagar 1981 strax utanför Köpenhamn.

Bonnie doftade ljuvligt tyckte jag så jag frågade vilken parfym hon använde. När jag fick reda på namnet inhandlade jag en likadan i taxfree på hemvägen i tron att den skulle dofta lika gott på mig. Det gjorde den faktiskt. Och doftar lika gott än, om än något sötare än jag mindes.

Doften påminner lite grann om Vitalis, den fettfria krämen som jag och ”låtsaskusinen” fick på kinderna av reserv­mam­man när det var som allra kallast och vi skulle knalla i väg till skolan på 60-talet. Krämen finns förresten fortfarande att köpa så det är fler än jag som gillar den.

Tio år bakåt
KompetensplaneringIdag skrev jag ut skyddslingens exa­mens­ar­bete och kände mig genast förflyttad tillbaka till 2003-2004 då jag höll på med ett dåvarande EU-projekt kallat Växtkraft, Mål 3 som innefattade kompe­tens­ut­veckling på små och medelstora företag. Hans arbete påminde till viss del om de analyser och ut­veck­lingsplaner jag gjorde.

Jag blev så inspirerad så jag försökte hitta mitt intervjuformulär som låg till grund för analysen, men tyvärr har jag det inte kvar. Däremot hittade jag en genomförd analys för ett av företagen som var min kund. Samma företag som designar Guldgalans webbsajt förresten och som jag skrev om den 15.10.2014.

Efter 20 år som kunskapsförmedlare och några år som utbildningsmäklare inom arbets­mark­nads­ut­bild­ning tyckte jag det skulle vara intressant att hjälpa företag med deras kompetensutveckling. Jag frå­gade därför min chef om jag kunde få jobba med Mål 3 så länge perioden pågick och det gick hon med på. Jätteroligt jobb, även om byråkratin var hårresande. 🙂

av

5.12 – Inte alls otrevligt

Jag har fått första julkortet, sett solen, prövat en ny maträtt, varit jättesnäll och fått mig ett gott skratt.

Första julkortet
Igår fick jag mitt första julkort. Ett gammaldags, analogt julkort levererat med snigelposten. Ända långt bort från Hammarkullen (utanför Göteborg).

Med tanke på att jag lämnade Hammarkullen 1989 förväntar jag mig inte några julkort därifrån, men det här kom från en f d sambo som jag har knutit ny kontakt med på FB. Min postadress har han tydligen kvar sen gammalt. Kul med nygamla kontakter. 🙂

SolskenSett solen
Igår såg jag SOLEN! Under november har den enligt mina noteringar visat sig bara den 16 och 19 så det blir inte värst många soltimmar. Tyvärr hade jag arbete som tvingade mig att hålla till inomhus, men jag hann i alla fall hälsa på den.

Prövat en ny maträtt
Senast jag stod i beråd att köpa en Thai Cube fick jag syn på en ny sort: Spicy Basil Chicken with  Rice Noodles. Alla Thai Cubes är välkryddade, men den här var tydligen lite hetare än vanligt så den beslöt jag testa.

Idag åt jag den. Jag smakade lite försiktigt på såsen innan jag värmde maten och instämde helt i ”spicy”, men tyckte ändå den var god. När jag hade ätit halva portionen bröt svettpärlorna ut men det avskräckte mig ingalunda. Riktigt gott som omväxling till den (i mitt tycke) moderata kryddning jag använder.

Jättesnäll
Så här års är jag som vanligt i full färd med att shoppa julklappar. Och som vanligt blir det mest till mig själv. Men det är inte bara jag som tycker jag har varit snäll. Skatteverket tycker också det noterade jag idag när jag kollade bankkontot.

Mamma var också snäll i fjol tyckte myndigheten, men till skillnad från mig vet jag att hon betalade in extra skatt för att slippa restskatt så hon var snäll på lite annat vis. Och eftersom hon inte kan njuta av pengar längre kan jag shoppa för dom också, tack för det mamma. 🙂

SkrattarEtt gott skratt
Idag hade jag ärendedag bland annat till Dalsbruk. På inköpslistan stod förutom rödvin också batterier av typ CR123A. En av mina ficklampor ska lustigt nog ha kamerabatterier. Dom finns inte i mat­bu­ti­ker­na har jag kommit fram till, så jag kilade in till Stigs Kontor & Foto för där vet jag att dom finns.

När jag hade handlat klart önskade jag Stig trevlig självständighetsdag. Hans kommentar fick mig att skratta gott. Han påpekade att det inte längre är självständigheten vi firar, utan minnet av den sen vi gick med i EU. Jag höll helhjärtat med honom. 😀

av

3.12 – Positivt

Jag har fått julkort, gillar ylletvätt, har blivit räddad och haft min sista arbetsdag.

JulkortJulkort
Igår fick jag julkort. Tio stycken närmare bestämt. Jag nappade nämligen på Ifolors erbjudande om julkort med egen bild till stöd för Röda Korset. Dom blev precis så bra som jag förväntade mig så det känns roligt.

Att erbjudandet inte fanns på deras svenskspråkiga sida påtalade jag genast när jag upptäckte det. Svaret jag fick var att det här är nytt för i år och att om det blir populärt dyker det upp också på den svenska sidan. Jaha, det var ju också en ursäkt. Då får man hoppas det blir en succé.

Gillar ylletvätt
Den som konstruerade ylletvättsprogrammet till tvättmaskinen är värd en eloge! Att tvätta (hel)­ylle­tröjor för hand är jättetradigt. Nu är det ingen konst längre, tack för det vem du än är! Mina tröjor är nästan som nya igen. Och torkningen gick alldeles utmärkt som framgick av gårdagens inlägg. 🙂

TandläkareRäddad
I söndags åt jag som vanligt en skorpa till kvällsteet. Plötsligt kände jag nåt vasst mot tungan och insåg att en bit av en fyllning hade följt med ner i magen.

Min favorittandläkare har stängt på måndagar, så jag ringde igår och hade turen att få komma redan idag halv tolv. Utmärkt service även om det var enda tiden han hade innan han skulle resa bort. Han kunde lika gärna ha sagt att jag fick komma efter jul.

Efter tjugo minuter hade han fixat en ny fyllning så nu slipper jag skavsår på tungan, åtminstone av det skälet.

Sista arbetsdagen för i år
Först igår förmiddag fick jag klart för mig att jag hade arbetsdag idag. Och om inte det hade blivit en avbokning hade jag fortfarande inte vetat om det… Kurssekreteraren hade nämligen glömt att med­dela mig. Sånt händer och fötter, slutet gott allting gott.

Tack vare avbokningen fick min andra rara deltagare lite mer tid än stipulerat och innan vi skildes överräckte hon en ”självständighetspresent”. Vi var rörande eniga om att vi har all anledning att vara tacksamma för att vi får fira självständighetsdagen.

Tack vare henne och min ryska bekant har jag nu fått lite bättre kläm på Windows 8.1, men jag kan inte påstå att jag är vän med den än. Men det finns ju bra studiematerial tack och lov. Vilket påminner mig om att jag ska beställa ett sånt till henne. 🙂

av

22.11 – Tacknämligt

Styrelsen har fått två förslag, det är trångt i duschen, skoltiden var nyttig, det är ljust på Udden och jag har haft en gemytlig eftermiddag.

Två förslag
I förrgår snickrade jag till Daphnias (elektroniska) julkort och skickade två alternativ till styrelsen. Fram till den 30 november har ledamöterna tid att bestämma sig, men jag misstänker att det blir bara dom två som redan har hört av sig. Ändå gjorde jag det enkelt att välja tyckte jag – ett dö’tråkigt och ett roligt, men smaken är ju bekant som baken.

DuschgästerTrångt i duschen
Det har blivit väldigt trång i duschen sen ett par dar. Men grönt och fint. Blommorna som hittills har stått i verandan har nu fått flytta in i badrummet för att förhoppningsvis övervintra där. Enda lämpliga platsen att ställa dom på var i duschkaret, vilket betyder en del ommöblering när jag ska duscha, men jag har ju gott om tid så det bekommer mig inte.

Det betyder för all del att jag inte längre kan lägga handdukarna lättillgängligt på toalocket när jag duschar, men det lilla problemet var enkelt att lösa. Dom får ligga i torktumlaren i stället. På så vis behöver jag inte ens böja mig för att nå dom eftersom torktumlaren hänger på väggen.

Ur badrumsspindlarnas synvinkel är den nya möbleringen en klar fördel. Tidigare var jag tvungen att hjälpa dom ur duschkaret, den branta kanten var för hal, men nu har dom gott om ”klätter­ställ­ningar” och nya gömställen. Möjligen har dom också fått tillgång till en del skrovmål som bor bland blom­mor­na?

Nyttig skoltid
Under mina år i skolvärlden (2007-2010) lärde jag mig en hel del nytt, men en lärdom har fastnat speciellt, kanske för att den är ätbar? På högstadiet i Dalsbruk hörde jag flera elever som bad om att få rostat rågbröd i mat­be­spis­nin­gen, så jag beslöt testa jag också. Och konstaterade att det var ”skitgott”!

I och med minimeringen av mikroanvändningen är brödrosten ett suveränt alternativ när jag har glömt att ta ut rågbröd ur frysen. Rekommenderas varmt – bokstavligen. 🙂

SnövittLjust på Udden
Sen igår eftermiddag är det snövitt på Udden, det känns rent och fräscht och tomten är ljus som mot­vikt till det dystra mörkret som rådde innan dess. Den glädjen tycks tyvärr inte bli så långvarig om man får tro väderprognosen – redan i morgon vankas det flera plusgrader igen.

Hoppas verkligen att vår lokala väderspåare har fel… Han påstår att vi inte får nån vinter förrän efter jul. En vit jul vill jag gärna ha! Men som vanligt är det väderkontoret som avgör.

Gemytlig eftermiddag
Lagom till eftermiddagskaffetid kom Vik Husse/Filosofen farande som avtalat. Över te, respektive kaffe, har vi bland annat förundrat oss över hur en del av våra medmänniskor uttrycker sig och beter sig, pratat varmt om bastu-ugnar med varmvattenbehållare och ventilerat nyheter.

Det sistnämnda samtalsämnet genomfördes på ca fem sekunder. Ingendera av oss hade några egent­liga nyheter att förmedla. ”Det är som vanligt” konstaterade vi.

En gemytlig efter­middag. Tack igen för besöket! 🙂

av

12.12 – Julen och bäst före närmar sig

Jag har postat julkorten, besökt norra delen av ön, öppnat en julklapp  och beställt tid för foto­gra­fering.

Postat julkort
Trots att jag skickar de flesta julkorten elektroniskt, behövs det ändå ett 20-tal pappersjulkort varje år. Igår postade jag dom. Det digitala julkortet är färdigdesignat och klart att skicka det också så småningom.

Besök i norr
Igår hade jag ärenden till norra delen av ön. Bland annat till en för mig ny adress, men det gick jättebra att hitta. Jag behövde inte ens fråga om vägen, göra U-svängar eller blockera trafiken. Skönt med små samhällen. 🙂

JulklappÖppnat en julklapp
Idag fick jag en julklapp i postlådan. Jag läste Annonsbladet först, men sen slet jag upp paketet. Ända från Trelleborg kom det, där bor nämligen Råttan/Väduren som var avsändare. Portot fick mig nästan att storkna – SEK 150 (ca 16,55 €) för ett stort brev! Fullkomligt hutlöst tycker jag även om det inte är lika blodigt i euro.

En rutig dröm i rött och rosa mötte min blick. ”Hoppas den passar” hade hon skrivit på julklappskortet. Jag får nog ge henne en femma när vi träffas… Det hedrar henne att hon tror att jag kommer i stor­lek 40/42.

Men faktiskt passade den, jag provade genast både byxa och överdel. Så bra! Klappen var alltså en pyjamas i mjuk flanell. Förhoppningsvis krymper den inte i tvätten för då kan det bli kris.

Tid för fotografering
När jag uträttade ett par av mina ärenden igår var jag tvungen att identifiera mig. Dels på banken och dels i K-butiken när jag hämtade ut ett paket.

I butiken/posten har dom nämligen nytt system. Man är tvungen att identifiera sig och signerar mot­tag­ningen på en tryckkänslig liten skärm som sitter på den hand­hållna avläsningsterminalen. Den proceduren var jag bekant med sen tidigare, men det här med att identifiera sig var nytt.

Den 22.3.2014 kan jag inte göra det längre för då upphör mitt pass att gälla. Mitt halvantika pap­pers­kör­kort från 1973 godkänns som körkort men inte som ID-handling har jag blivit upplyst om. Någon annan giltig ID-handling äger jag inte. Mitt svenska körkort duger naturligtvis inte.

Jag övervägde att investera i ett ID-kort, men kom på att det var både enklare och billigare att byta ut körkortet, så i morgon eftermiddag har jag tid hos fotografen för att få två foton som ska lämnas in till polisen i samband med ansökan. Det kräver en ny tur och besök på en ny adress i öns norra del. Men polisen har väl välskyltat hoppas jag. 😀

av

7.12 – Första glöggen och första snön

Jag har hört en ”kulsprutedam” och minskat på glöggen. Udden har blivit ljusare, Silverpilen har fått mössa och julkorten är skrivna.

Kulsprutedam
I förrgår ringde en dam som är värd en plats i Guinness rekordbok. Så fort har jag aldrig hört nån prata tidigare! Trots att hon pratade mitt modersmål hade jag svårt att hänga med.

Till råga på allt var det viktig information hon förmedlade så jag var tvungen att uppfatta hennes mono­log. Hon behövde nämligen inte ens andas och än mindre göra pauser i sin svada för att ge mig muntur. Jag borde förstås ha bett henne sakta ner på tempot, men man vill ju inte verka trögfattad.

GlöggOm det är en personlig egenskap eller en (o)vana är svårt att avgöra? Eller så kan det vara ett stor­stads­fenomen? Jag har en del bekanta stadsbor som också är fortpratare. Jag kanske själv har varit det tidigare men anpassat mig till tempot i min omgivning? Alternativt har jag uppnått en ålder då hjärnan inte längre förmår uppfatta kul­sprute­sva­dor?

Glöggminskning
Igår kväll inleddes glöggsäsongen på Udden i trevligt sällskap. Ovan­ligt sent för min del, jag brukar ”glögga” redan före lilla jul, men i år glömde jag det till och med då.

Det fanns tre sorter kvar sen i fjol som avsmakades i tur och ordning. Ingen var riktigt god tyckte jag men jag näns ju inte slänga dom. Jag får väl ”hotta upp” dom på nåt sätt.

Det blev faktiskt glögg till lunch också idag. Fru grannen tittade in och tackade ja till en skvätt så mängden minskade ytterligare. Snart kan jag hälla alla skvättar i samma flaska och bjuda på egen blandning. 😀

Ljusare
Snöflingorna som började dala igår har förökats till ett tunt, vitt täcke som lyser upp tillvaron. Isen i viken ligger kvar trots tidigare plusgrader och har ändrat färg den också. Om spågubbarna får rätt ligger snön kvar till tisdag eftermiddag, sen utlovas snöblask och plusgrader.

Första snönMössa
Idag fick Silverpilen mössa. Att ha på kapellet när det kommer snö­blan­dat regn som fryser på är ingen höjdare så jag väntade tills det blev kallare.

Min fyrbenta medhjälpare var givetvis på plats och hade bestämt sig för en närmare inspektion av biltaket men gav upp när hon inte tog sig uppför vindrutan. Hon försökte tappert ett par gånger men gav sig sen. Det var lättare att ta sig upp på taket till pumphuset.

Julkorten skrivna
I år ville jag stöda Röda korset så jag beställde julkorten därifrån men hade inte noterat att dom var färdigfrankerade förrän jag började skriva på dom. Det innebär att jag får spara alla julportofrimärken jag har köpt till nästa år.

Dom var dessutom frankerade som första klass post så det räcker om jag postar dom nån gång nästa vecka. Årets elektroniska julkort är också klart. Duktig flicka. 🙂

av

25.9 – Igår

Jag är snart momsfri, har fått julkort, planterat pepparrot och dammat av ett element. Mia har haft en mysdag.

Snart momsfri
Igår ansökte jag om att bli befriad från moms. Omsättningen har inte hittills, och kommer garanterat inte heller i fortsättningen att överstiga 8.500 €/år.

Egentligen begriper jag inte varför jag alls gick med på att bli momsregistrerad? Men för fem år sen visste jag ju inte hur framtiden såg ut… Dessutom blev jag informerad om att ifall omsättningen överstiger tröskelvärdet blir jag momsskyldig retroaktivt och det hade jag då ingen som helst lust att riskera. Men nu tar jag alltså risken utan att darra på manschetten.

JulkortFörsta julkortet
Igår fick jag årets första julkort. Avsändaren var dock ingen jag är personligt bekant med, utan en leverantör som ville sälja julkort med firmatryck. Att det råkade komma exakt den 24 var säkert en tillfällighet, men nu är det ju faktiskt bara tre månader till jul och efter det kan vi börja vänta på en ny vår igen.

Pepparrot
När jag var liten växte det pepparrot invid bärbuskarna, men den plantan försvann för snart ett halvsekel sen. Möjligen beroende på att nån körde över den med gräsklipparen eller så dog den av nån annan anledning?

I måndags fick jag nya rötter som jag petade ner i jorden igår så nu ska det minsann vankas peppar­rot på Udden igen. Kokt fisk eller länkkorv med pepparrotssås är jättegott. Råriven pepparrot sätter piff också på en del andra rätter – och rensar tårkanalerna om man är tillräckligt generös.

Till och med Mia gillar pepparrotssås upptäckte jag igår när jag såg att hon stod på diskbänken och försåg sig ur såskastrullen. Men hon är ju som bekant inte riktigt som andra katter.

Dammat av element
Igår kväll kändes det verkligt kyligt. Termometern stod på ynka +4,6 när vi la oss vid midnatt. Dagen var minsann inte så skön den heller, dessutom blåste en frisk vind.

Badrummet känns alltid svalt, alternativt kallt så här års, så jag beslöt koppla på elementet. Det var ju några månader sen sist så jag tog en borste och dammade av det. Jag tog ingen bild på mina ”fynd” men kan försäkra att dom var ”imponerande”. Ich!

Mysdag
Igår var Mia ”mysnödig” efter morgonrundan. Det är inte så ofta hon lägger sig på skrivbordet, men nu sökte hon kroppskontakt till varje pris så hon la sig bredvid tangentbordet för att bli gosad med. Enda sättet att få fysisk kontakt med matte. 😉 På tangentbordet vet hon att hon inte får hålla till, då blir det ett himla liv på både matte och datorn.

Mia myser 2