av

Dagens program

När vårt ”lunchkaffe” var avklarat och jag hade klätt på mig, gick jag ut till Pärlan och rullade nerför backen. Målet låg inte långt bort, så egentligen hade jag planerat att ta genvägen över skogen, men klockan var redan halv två.

På en halvtimme var jag osäker på att komma fram i tid. Det var länge sen jag frekventerade skogs­stigarna.

Mitt ärende bestod i att hämta mina byxor hos Nea på Syservice i Solbacka. Innan jag gick in passade jag på att dofta på de fina hyacinterna vid entrén.

Jag lämnade in byxorna i fredags för byte av blixtlås, det gamla i plast ville inte vara med längre. Det fixade Nea på nolltid. 😊

På hemvägen stannade jag vid ”Möllers”. Dels växer det rödsippor på tomten en bit upp från vägkanten, dels såg jag att tibasten blommade nedanför vägen. Efter att ha förevigat blommorna fortsatte jag hem.

Med tvåsiffriga plusgrader och sol kände jag mig inspirerad att börja vårstädningen på tomten. Första åtgärd var att fylla på luft i däcket till skottkärran innan jag började plocka nerfallna kvistar från eken. Under tiden åkte Husse till en granne för att hämta ved.

Men hör och häpna – nedanför eken bland ollon, löv och kvistar  låg en mängd gran‑ och tallkottar. Det har jag aldrig stött på tidigare. Ekorren eller nån annan fröälskare har tydligen använt eken som tillhåll för sina måltider.

När jag hade fyllt skottkärran tyckte ryggen att det var nog, trots att jag hade använt min skräpplockare flitigt. Mellan varven ”måste” jag ändå böja på ryggen av gammal vana.

Jag hann bara tömma kärran och ställa in den i boden igen så var Husse tillbaka med veden. Efter att vi hade tagit hand om den var det dags för middagsförberedelser. I dag var det enkelt, bara att värma.

Så gick den här dagen. Om vi har tur får vi en ny i morgon. 😊

av

Ur bildarkivet

I bildarkivet från april 2014 hittade jag den här bilden. Den väcker flera frågor … Varför har jag fått för mig att fotografera min hand? Vad var tanken med bilden? Hade jag nyss klippt naglarna och ville ha ett minne för livet eller vad?

Det är fritt fram att lämna förslag på anledningen! 😊

av

Vårrapport från Udden

I dag värmde solen skönt så jag beslöt att ta en ”terrängpromenad”.  Men först hissade jag vimpeln. I regel brukar den hissas så snart vi fått sommartid, men bättre sent än aldrig.

Målet för promenaden var att ta reda på om blåsipporna slagit ut. Det har dom kunde jag belåtet konstatera.

Scillan står i knopp sen ett bra tag och krokusen blommar för fullt. Nu går det undan.

Jag hittade också de första små bladen av gullviva, men dom behöver mera tid på sig. Detsamma gäller vitsipporna, av dom syntes inget än så länge. Eller så har dom kanske slutat växa där jag spanade?

Vid grannens garagevägg växer tulpaner, snödroppar och krokus. Inne i krokusarna upptäckte jag två humlor, så nu kan man börja kratta. Jag har läst att man ska låta bli tills humlorna vaknat för de ligger under löv och gräs vintertid.

På Udden blir dock första uppgiften att ta rätt på alla nerfallna kvistar från eken. Dom blir fler för varje år har jag konstaterat. Det är ju inte så underligt, eken är säkerligen drygt hundra år gammal.

Från blåsippsfyndet tog jag mig över tomtgränsen mot stora backen och kravlade mig mödosamt upp på vägen. Vägkanterna är nämligen hiskligt branta där. Crocs var verkligen inte lämpligaste sko­plaggen insåg jag, men skam den som ger sig.

Anledningen till att jag ville ta mig upp på vägen var att det växer ett par små tibastbuskar vid väg­kanten. Dom kanske blommade tänkte jag mig.

Den gymnastikövningen kunde jag gott ha besparat mig. Jag hittade varken buskar eller blommor. Risken är stor att vår vägmästare har kapat dom i samband med vägslåttern. Lyckligtvis vet jag var det växer fler, så det är bara att knalla i väg en bit längs byvägen. 😊

av

Missförstånd och Zoroastrism

När jag senast skulle köpa tandpetare i trä, blev jag upplyst om att dom inte tillverkas längre. Men det fanns ett ekologiskt fabrikat som jag blev rekommenderad. Tyvärr var det fabrikatet inte gjort för mina tandmellanrum, eller snarare bristen på dom. Förpackningen åkte i spisen.

Sen dess har jag gått i tron att tandpetare i trä inte längre tillverkas. Men tydligen missuppfattade jag informationen – det var bara just det fabrikatet jag efterfrågade som inte längre tillverkas.

Efter att ha googlat på tandpetare i trä hittade jag hur många fabrikat som helst. Också Jordans som jag föredrar och som jag beställde en hel drös av, fortfarande i tron att såna inte tillverkas längre. Så nu har jag trätandpetare för resten av mitt liv tror jag. 😀

För ett tag sen läste jag en bok av en indisk författare som beskrev en parsisk familj. Att det finns en folkgrupp i Indien som heter parser hade jag ingen aning om, än mindre att de är zoroastrier.

Härom kvällen tittade jag på Bohemian Rapsody, filmen om rockbandet Queen och dess solist, Freddie Mercury. Eftersom jag ville veta mer om Freddie googlade jag förstås. Döm om min häpnad då jag läste att han var parser.

I filmen framkom tydligt att han var zoroastrier eftersom han citerade Zarathustra: Goda tankar, goda ord, goda handlingar i ett samtal med sin far. Filmen var dock inte helt sanningsenlig insåg jag när jag hittade en länk med tillrättalägganden.

Men filmen beskrev kärleksfullt Freddie som person och berörde mig djupt. Det brukar inte filmer jag ser göra särskilt ofta. Att han också var en makalös artist lär vara allmänt känt med tanke på alla utmärkelser han och bandet har fått.

Det lilla jag vet om zoroastrismen tilltalar mig, så nu ska jag lära mig mer om Zarathustra och hans lära/filosofi. Det kan jag lämpligen göra genom att läsa hans bok som på svenska heter Sånger. 😊

av

Patetiskt

I går tog vi med oss den frysta fisken som ska gravas till påsk från Tallmo. För att inte reta Mias luktsinne i onödan brukar jag lägga fisken i tvättmaskinen(!), men den är fylld med tvätt, så jag la fisken på en plåt i ugnen.

Ett par timmar senare satte jag på ugnen och brynte ett par köttbitar som skulle få mogna i ugnen. När det var dags att sätta in köttet blev jag obehagligt överraskad. Plastpåsen som fisken låg i hade förstås smält av hettan!

HUR kan man (jag) vara så glömsk?

av

Skrämmande

Nån som inte hört talas om mikroplast? Då menar jag inte plast som tål mikrovågsugnar, utan den plast som vi andas, äter och dricker. Plast som numera hittas både i foster och vårt blod.


”Varje år ökar mängden plast (i haven) med mellan 5 och 13 miljoner ton. Plastskräpet som till exempel består av olika plastartiklar och fiskeredskap fragmenteras sakta ner till mikroplaster och beroende på typ av plast, temperatur och exponering för solljus kan nedbrytningen ta flera hundra år.”

Källa: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/plast/om-plast/mikroplast/

”Av de 130 ton mikroplaster som varje år hamnar i avloppen i länderna runt Östersjön beräknas 40 ton hamna i naturen. Syntetkläder, konstgräsplaner, biltrafik och industrier är några av källorna till mikroplaster men en hel del kommer även från våra skönhetsmedel.”
Källa: kurera.se (sajten finns dock inte längre av allt att döma)

Det finns alltså mikroplast överallt numera. Hur den påverkar oss och andra levande organismer på sikt är än så länge oklart konstaterar bland annat thl.fi (Institutet för hälsa och välfärd).

Om man googlar mikroplast får man ”Ungefär 62 800 resultat”, så det är ett välkänt fenomen, omdiskuterat under många år.

På Marthasajten får man goda råd om hur man väljer säkra plastprodukter och hur man hittar alternativ till plastprodukter.

Men att leva plastfritt är dess värre nästan omöjligt numera. Och redan för sent med tanke på att allas livsmiljö är bemängd med mikroplast. ☹

av

För tio år sen

Den 14 mars 2014 var jag i avverkningstagen. En björk och en lönn fälldes, kapades till vedlängder och klövs till klabbar. Men då var jag förstås tio år yngre.

Nuförtiden kapar jag inga träd. Efter den stora avverkningen 2017 finns det heller inga andra träd än den stora björken och den gamla alen i stranden och dom får stå kvar så länge dom orkar. 🙂

av

Bilägare igen

På Alla hjärtans dag/Vändagen levererades ”Pärlan” hem till Udden. En begagnad bil, men i gott skick. Husse är less på att låna ut sin. Nä, jag skämtar, det var ett gemensamt beslut.

De facto är jag ännu inte rättmätig ägare. Jag har visserligen skrivit på köpekontraktet, men fakturan är än så länge obetald, förfallodagen är några dar bort. Så nu står det två bilar på parkeringen igen.

Båda har dragkrok och motor‑ respektive kupévärmare. Pärlan är dock manuellt växlad. I övrigt är det inte så många likheter utom standardfunktionerna förstås.

På grund av det bedrövliga väglaget har jag inte kunnat provköra som jag vill, men i dag åkte jag Dragsfjärds­vägen som var bar och kunde dra på lite grann. Måste ju testa hur det kändes att lägga i sexan! En sju-växlad bil har jag aldrig kört eller ägt tidigare.

En pigg liten rackare är hon min Pärla. I all synnerhet jämfört med Silverpilen. För att få sprutt på den krävdes solsken, nerförsbacke och medvind. Men den var för all del årsmodell 2000 och hade svagare motor.

Enda ”problemen” jag hade vid första åkturen var att det kändes som om jag satt på golvet och ryggstödet var i helt fel vinkel för min (onda) rygg. Förarsätet var inställt på lägsta möjliga nivå och hur jag än trixade fick jag inte upp det. Därmed satt ratten på tok för högt upp och skymde sikten.

Den senaste ägaren/chauffören måtte ha haft dubbelt så lång rygg och dubbelt så långa ben som jag. Men det ordnade sig tack vare en bekant som har haft en bil av samma modell. När jag följde hans råd fick jag upp stolen så högt som jag ville ha den.

Tydligen är det inte meningen att man ska justera ryggsätesvinkeln under körning. Reglaget sitter illa till för det och fjädern är hårt spänd, men jag fixade det också när jag hade parkerat.

Beroende på hur ryggen känns behöver jag ändra vinkeln, så nu får jag se till att ställa in den före avfärd och stanna om jag behöver justera.

Nu återstår bara att programmera om radiokanalerna. Hitmix, Suomipop, City etc är inte mina favoriter. För det mesta lyssnar jag på Nova när jag kör. Dom spelar mycket musik och har programledare som jag gillar.

Att lära sig alla funktioner kräver tid och mycket läsning i (den finskspråkiga) handboken. Troligen behöver jag inte ens alla. Hur som helst är jag jättenöjd med köpet. 😊