31.8 – Från blåbär till bokutgivning

Vi har plockat blåbär och haft viltkalas. Uthuset har blivit droppfritt, föredraget var intressant, busksågen har gått varm och boken är utgiven.

Plockat blåbär
I söndags fick jag för mig att jag skulle plocka ihop bär till en blåbärssoppa trots att jag ogillar bär­plockning. Jag behövde inte gå långt, dom första blåbärsrisen växer redan ett tjugotal meter från tomt­gränsen.

Dom första jag hittade var små och satt glest, men en kort bit bort hittade jag många och riktigt fina bär på ett litet område. Det räckte för att fylla både liters‑ och bärplockningsmåttet.

Strax efter att jag kom hem dök Husse upp. Han hade plockat på sitt håll och lyckats få ihop 1,2 l, så det räckte både till soppa och infrysning. 🙂

Viltkalas
I våras hade ett av våra gästande par med sig en fryst innerfilé som present. Storleken antydde att det var frågan om älg, men jag är inte helt säker. Hur som helst beslöt vi att äta upp den i förrgår.

Filé ska brynas i panna och helstekas läste jag mig till så det gjorde jag. Enligt dom som kan sånt, är den medium-stekt då köttet håller 57°. Det var nu en sanning med modifikation, några grader till hade inte skadat, men den var för all del inte blodig.

Fantastiskt mör blev den i alla fall, men det kanske filé alltid blir? Idag åt vi dom sista skivorna som fortfarande smakade utmärkt trots en andra (försiktig) uppvärmning.

Droppfritt uthus
För nån vecka sen upptäckte vi att det var extrapris på tre meters takränna hos Puuilo och beslöt slå till. Uthuset har nämligen hittills haft två gamla rännor, en i plåt och en i plast, som bara räckte till för att skydda ingången till vedlidret.

Att skarva tre olika takrännor kräver sin man, men i måndags fixade Husse till det. Numera kan man alltså också gå in i boden utan att bli blöt i huvud/nacke. 🙂

Intressant föredrag
I måndags kväll anordnade hembygdsföreningen ett föredrag i Kärra café med rubriken Lokala fornfynd. Arkeolog Jan Fast, som hade avslutat en utgrävning i Ölmos två dagar innan, kunde upplysa oss om att bosättningen på vår ö började redan på stenåldern.

Totalt har man hittills hittat hela 597 fornfynd på ön, de flesta daterade från förhistorisk tid.

Busksågen har gått varm
Med ett par, tre års mellanrum kräver buskar­na längs husets västra långsida en ”tuktning”. Efter avslutat besök hos en god vän tog jag i tu med röjning sent på eftermiddagen i tisdags.

Som minnesgoda läsare vet, är jag lycklig ägare till en busksåg, så nu skulle jobbet klaras av på nolltid. Trodde jag… Men på grund av höjd ambitionsnivå (buskarnas framsida skulle också trimmas) blev jag bara klar med halva jobbet.

Nåväl, väder och vind medgav fortsatta ansträngningar igår. Dessutom kom Husse till min hjälp. Kanske mest beroende på att han tyckte att höjden var väldigt ojämn. 😀

Nu är buskarna i vilket fall avkortade och alla rishögar bortstädade. Ris­staketet som avgränsar komposten fick därmed en rejäl påfyllning.

Boken utgiven
Efter en rätt lång väntan fick jag så boken Iakttaget från byssan i min hand idag. På grund av leveransproblem kom böckerna inte fram på utsatt tid, men vi stod envist kvar och väntade tills dom var på plats.

Det kändes kul att ha varit med på ett hörn (i form av korrek­tur­läsare och språkgranskare). Efter en stunds köande fick jag mitt utlovade gratis exemplar, naturligtvis signerat av författaren. Jag fick för övrigt också en kram och ett hjärtligt tack för hjälpen. 🙂

23.8 – Veckan som gick och början på en ny

Bland annat röntgen, middagsbjudning, kaffe i bersån, besked, kåldolmar, tebesök, krigs­dag­böcker, svampskogen, gräsklippning, styrelsemöte, jubileum och marknadsföring har stått på agendan. Idag avfrostning och bildhantering.

Röntgen
Förra tisdagen infann jag mig på vårdcentralen i Kimito kl 9 för att få den ömmande tanden röntgad. Någon speciell tandröntgenapparat fanns inte, men väl en apparat som såg ut att kunna röntga hela huv’et.

”Ta bort alla smycken” löd första uppmaningen. Sen fick jag frågan: ”Har du löständer?” ”Nej, inte än så länge” svarade jag när jag väl hade kommit över min förvåning över frågan.

Efter det fick jag ställa mig i ”huvud­appa­raten” enligt noggranna anvisningar och anmodades stå alldeles stilla med av­slapp­nade axlar. ”Filmandet” gick på nolltid så jag var hemma på Udden igen en dryg halvtimme senare.

Middagsbjudning
På eftermiddagen var vi bjudna till Dahlby på middag tillsammans med ett annat par. För ungefär 60 år sen hade jag senast besökt huset då värdens föräldrar ännu levde. Både min fostermor och mor­mor var nämligen kusiner med värdens far så nästan varje sommar gjorde vi ett besök.

Varken hus eller omgivning framkallade några minnen som stämde överens med den minnesbild jag hade konstaterade jag. Men det var ju inte så viktigt.

Efter välkomstdrink på terrassen med utsikt över havet förflyttade vi oss till matbordet där vi försåg oss med var sin portion. Maten var jättegod så ”en del” tog påbackning. 😀

Vid det här laget börjar jag vänja mig vid långa besök. Eftermiddagskaffe kan t ex pågå i upp till fem timmar(!), vilket betyder att en middag kan innebära nästan det dubbla.

Den här middagen var därför ett lysande undantag, redan efter drygt fyra timmar tackade vi för oss och vände hemåt. ”Man ska gå innan fisken börjar lukta” brukade mormor säga.

Kaffe i bersån
På onsdagen medgav väderleken att våra besökare kunde dricka kaffe i bersån. Husses son med partner gjorde premiärbesök på Udden. Dom hade heller inte förstått att man är lika välkommen tomhänt… Med sig hade dom en hel kasse med presenter till både Mia och oss. Tack igen! 🙂

Besked
I torsdags företogs en tur till Salo för att skjutsa ”ungdomarna” till tåget och ett besök på Lidl. Medan vi stod vid kattmatshyllan ringde Kimito Telefon angående telefonkabeln.

Telia har ingen som helst avsikt att skarva kabeln var beskedet. Och även om vi själva skulle göra det kopplas signalen bort i deras central inom kort, så det där med fast bredband via telefonkabel är bara att glömma. Just så.

Då var beskedet från tandläkaren klart mer positivt. Röntgenbilderna på mina käkar avslöjade att alla tänder är friska. Möjligen kan den ömma tanden bero på en känslig tandhals. Så bra, då kan jag sluta oroa mig för löständer ett tag till.

Kåldolmar
Efter frissa-besöket på fredagen vankades kåldolmar på Udden. Med Husses nypotatis förstås. Det är minst ett par år sen jag lagade såna senast (och hade därför glömt hur tidsödande och pyssligt det är).

Husses dotter tackade ja till att dela måltiden med oss. Och ja, hon överlevde. 😉

Tebesök, krigsdagböcker, svampskogen
Efter avslutat tebesök på lördagen fick jag skjuts till Tallmo i Vik Husses nya åkdon. Stora Fården har bytt ägare. Krigsdagböckerna som Husse renskriver är en del i en kommande minnesutställning som hem­bygds­före­ningen anordnar med anledning av Finlands 100-års jubileum.

Efter lunch på söndag fick jag följa med till Husses svampställe. Jag bidrog med ynka fyra kantareller, resten hittade han. Måste bero på glasögonen? Eller så gömde svamparna sig för mig?

Gräsklippning, styrelsemöte, jubileum och marknadsföring
Den nya veckan inleddes med att Husse klippte gräset och att vi deltog på föreningens sty­relse­möte. Igår gratulerade vi va­ran­dra till 10-månaders samvaro innan Husse åkte till stan.

Efter det satte jag i gång med att mark­nads­föra föreningens kommande evenemang och diverse administration innan jag kopplade loss alla kontakter på grund av dom hotande åskmolnen. Lyckligtvis drev åskan åt annat håll.

Avfrostning och bildhantering
Det nyttigaste jag har åstadkommit idag är att frosta av frysen, uppdatera länkarna på bloggen och ladda upp bilder till webbalbumet. Övrigt som var planerat har blivit flyttat till i morgon. ”Mañana es otro día” säger dom i Spanien. 🙂

Utanför reviret

I torsdags var jag lååångt utanför reviret – en bra bit in på fastlandet. Färden gick till Salo och hemvägen via Sagu. Den enda bilden jag tog i Salo var den här.

Nu menar jag ingalunda att det saknas sevärdheter Stan har bl a en pampig kyrka och många gamla, vackra trähus. Men det var alltså kajan som fångade mitt intresse just den här dagen. 🙂

14.8 – Idel nöjen

Vi har bevistat Branten, väntat på åska och ätit kräftor. Idag har jag varit lat.

Bevistat Branten
I fredags eftermiddag var vi bjudna till Branten. Vår värdinna bjöd på födelsedagskaffe i efterskott.

Den som har åkt Brantvägen vet att man möts av många vackra vyer. Huset vi besökte låg bara ett stenkast från havsstranden så utsikten var som tagen ur en turistbroschyr för skärgården.

Det blev ett långt besök. Det hade redan hunnit mörkna innan vi åter­vände till Udden där Mia satt och väntade på oss.

Väntat på åska
På lördagen ufärdades varning för hård åska och riklig nederbörd. Det innebar att jag redan på mor­go­nen ringde dagens värdpar och bad om att få flytta besöket till dagen därpå.

Med tanke på hur Mia beter sig när det åskar och regnar, hade jag inte hjärta att lämna henne ensam. Dessutom vill jag gärna vara hemma när åskan går. Inte för att jag kan förhindra eventuella ner­slag men jag inbillar mig att jag har större chans att ingripa ifall det händer nåt.

Enligt prognosen skulle ovädret börja vid 15-tiden. Vid lunchtid  började molnen dra ihop sig och regnet falla, så jag kopplade loss alla kontakter utom de mest nödvändiga innan jag åkte till Tallmo på lördagsbastu.

Vi skyndade oss att basta så vi kunde vara tillbaka på Udden innan åskan nådde oss. Sen blev det mat och samdisk medan vi väntade. Och väntade. Det mullrade avlägset i öster några gånger, men mer än så blev det inte.

Inte ens efter 18, då nästa skede skulle ta vid. Det kändes urlöjligt att ha ställt in det avtalade besöket och laddat till tänderna alldeles i onödan.

Men ingen av oss var förstås besviken! Tvärtom var det en stor lättnad att slippa eländet. I huvud­stads­regionen hade man mätt upp 30 m/s i vindbyarna, flera tusen hushåll i landet var utan el och regn­mängden hade nått rekordnivåer. Usch och fy!

Ätit kräftor
På eftermiddagen igår tog vi nya tag och gav oss av till den omplanerade kräftskivan i norra änden av ön. Min f d klasskompis och hans sambo hade ordnat kräftor och kantareller, mums filibabba!

Efter välkomstdrinken placerade vi oss vid dukat bord och började raskt minska på kräftorna. Dom smakade utmärkt!

Som grädde på moset serverades kantarellstuvning som varmrätt och efter den kaffe och blåbärspaj, så magen stod i fyra hörn när vi äntligen var klara.

Det blev också en lång tillställning. Vi hade mångt och mycket att diskutera. Exakt vad minns jag inte riktigt…? Nä, skämt åsido, så många snapsar och konjaksglas var det inte frågan om. Tack igen för all traktering och trevligt sällskap!

Lat
Idag har jag varit kollega till Kronblom. Husse var tvungen att ge sig av tidigt för att hinna med allt han planerat, så efter en ovanligt tidig frukost åkte han till stan. Gissa om jag gick tillbaka och la mig…?

När jag äntligen masade mig upp, konstaterade jag att arbetslusten lyste med sin frånvaro. Alltså satte jag mig i bersån med en mugg kaffe och löste lördagskrysset i ÅU i stället. Mia gjorde mig sällskap.

Sen tog jag mig i kragen och plockade fram redskap och arbetshandskar, men kom på att jag var hungrig så jag värmde mat. Efter maten hade arbetsivern gett med sig.

Jag tog i stället filt och kudde och la mig i hammocken med en bok tills jag slumrade till. Då jag vaknade upptäckte jag till min stora förtjusning att arbetsdagen var slut. 😀

10.8 – Rätt och fel

Jag har hittat rätt mejlserver, kreerat, varit huslig och har fel på en tand.

Rätt mejlserver
Sen jag fick låna Husses trådlösa modem har jag kunnat läsa inkommande mejl, men inte skicka. Det hänger förstås i hop med att hans operatör har en egen utgående server och den hade jag inte en susning om vad den hette.

För att få hjälp ringde jag igår en person på Kimito Telefon. Han gav mig flera alternativ, men inget av dom fungerade. Han skulle kolla upp och återkomma lovade han.

I förhoppning om att hitta rätt googlade jag på ”SMTP+Elisa” och si, det hade Google koll på. Både serverns namn och portnummer framgick av Elisas anvisningar. Lätt som en plätt! Varför kom jag inte på det tidigare?

Via SMS fick jag senare på kvällen utlovad info från Kimito Telefon. Dess värre fungerade inte den anvisningen, den hade jag redan prövat.

Kreerat
I måndags var vi i väg och köpte ett presentkort till födelsedagsbarnet vi skulle uppvakta dagen därpå. Det visade sig att företaget inte hade några tryckta presentkort, vilket fick Husse att påpeka: ”Men det kan vi råda bot på!”.

Följaktligen frågade jag ägarinnan om hon ville att jag skulle skicka förslag och det ville hon, så igår och idag har jag kreerat. Ett tredje alternativ återstår att snickra till, men inspirationen har inte räckt till för det än så länge.

Föreningshistoriken som Husse har skrivit försågs idag med bilder. Än så länge har han inte sett dom, så det återstår att se om han godkänner dom?

Huslig
Igår drabbades jag av ett ”huslighetsanfall”. Det resulterade i att jag tvättade kläder och skurade badrumsmattan. Torkvädret var perfekt, sol och friska vindar.

Lustigt nog höll anfallet i sig i dag också. Jag började med att torka av badrumsgolvet och gjorde därefter en räd med damm­sugaren i dom andra rummen.

Fel på en tand
Sen flera veckor tillbaka ömmar en tand. Tandläkaren hittade ingen orsak när han undersökte den 4.7, men eftersom eländet fortsatte, ringde jag honom och meddelade att problemen inte har gått över.

Han föreslog då att tanden skulle röntgas och lovade skicka en remiss till vårdcentralen (han har ingen egen röntgenapparat), men eftersom röntgenavdelningen var stängd kunde det bli först efter den 7.8.

Glad i hågen ringde jag i måndags för att boka tid, men fick beskedet att röntgenpersonalen inte är på plats förrän den 15.8. Suck.

Nåväl, jag fick tid genast den 15 så förhoppningsvis har käken inte ruttnat bort före det.