22.6 – Veckans program

Vi har avverkat Öppet hus, födelsedagsfirande, kaffebjudning och samdisk, tebesök, gräsklippning och haft celebert besök i viken. Mia blev blåst på bytet.

Öppet hus
I söndags hade hembygdsföreningen Öppet hus i Dragegården kl 13-16. Tillfället bevistades av hela två personer, så vi får nog se till att locka med nåt annat än en öppen dörr i fortsättningen!

Det har vi förresten redan planerat. Den 16.7 blir det Tras­mat­tans dag och Slipningsdemonstration på gammaldags manér, så då hoppas vi förstås på stor publik.

Födelsedagsfirande
Efter att Dragegården hade stängt och Husse återvänt (jag var ledig), rodde vi över till Lingon­gran­nen. Hans sambo fyllde år och bjöd på födelsedagskaffe.

Det blev ett långt firande… Först efter 22 var vi färdigpratade och tillbaka på Udden med kakfyllda magar och kon­jaks­fuktade strupar.

Kaffebjudning och samdisk
På måndagen åkte Husse till stan en sväng och jag rustade mig i bikini. Vädret medgav lätt klädsel som omväxling, liksom fint torkväder till tvätten. Lustigt nog blev jag också inspirerad att klippa gräset ”på framsidan”. En s k ledig dag. 🙂

Dan därpå var vi bjudna på eftermiddagskaffe till en av Husses släktingar. Också den här gången färdades vi sjövägen trots ihållande vind, hotande regnmoln och begynnande regnstänk.

Nu blev visiten blev inte så lång, så vi hann till och med en samdisk före kvällsnyheterna på teve. Tänk att det plötsligt har blivit nästan roligt att diska!

Tebesök
Eftersom lördagen den här veckan sammanfaller med Midsommardagen, beslöts att Vik Husses tebesök skulle tidigareläggas till igår i stället. Han kom som vanligt laddad med bullpåsar vid lunchtid så vi fick prata vi bort ett par timmar.

Gräsklippning
Igår gjorde Husse gräsklippningsrekord tror jag. Han hann med både Tallmo, Dragegården och Udden, så nu är gräsmattan ner mot sjön också nyklippt till Midsommar. Som ”belöning” fick han halvsega älgbiffar med löksås till middag. 😀

Celebert besök i viken
I förmiddags fick Husse syn på celebra besökare i viken. Sju sångsvanar betade ivrigt bland vatten­växterna. Måltiden avverkades i rask takt, sen drog dom i maklig takt till andra nejder. Så många svanar på en gång har jag nog inte sett tidigare i vår vik (på bilden syns bara fyra av dom).

Mia blåst på bytet
Nån gång på eftermiddagen igår hade Mia letat rätt på snoken som bor i stranden. Hon hade placerat den bland lupinerna nedanför verandan då jag upptäckte henne.

Eftersom snoken liksom hör hemma på Udden och är helt oförarglig, hämtade jag en hink, lyfte över snoken och bar ner den till vattnet. Där simmade den elegant i väg. Det kändes bra. 🙂 Så den här gången blev Mia blåst på bytet.

Hoppas du får en varm och trevlig Midsommar!

28.1 – Bland mjuk‑ och hårdvara

Jackan är avhämtad, Husse har trampat på ett lik, vi har fått vedleverans, firat en födelsedag, ”samdiskat” och haft tebesök.

sidenJackan avhämtad
I början på 1970-talet köpte jag tre meter råsiden i en knallcerise färg. Tygbiten har följt med i alla flyttningar utan att jag har låtit sy nåt av den men i tisdags kunde jag äntligen ta på mig en färdig ”produkt”. Bättre sent än aldrig.

Det bidde en tunn jacka, egenhändigt designad i kinesiskt stil. Till min stora glädje lyckades jag över­föra min idé till den händiga ”verkställaren” på Lillrödjan så hon förstod hur jag tänkte mig resultatet. Riktigt fin blev den.

Husse har trampat på ett lik
Under natten till onsdag vaknade vi av att Mia fångade en mus i sovrummet. Jakten fortsatte en stund i köket, sen blev det tyst tills jägaren ”anmälde sig” nedanför sängen.

Vis av tidigare erfarenhet tände jag lampan. Precis som jag misstänkte, hängde en död mus mellan tänderna på henne. Hon blev tillsagd att låta bli att hoppa upp i sängen och lydde faktiskt. I stället började hon tugga i sig bytet och vi somnade om.

Exakt var hon hade lämnat resterna visade sig då Husse steg upp och trampade på dom i mörkret. Barfota förstås. Men han klarade den pärsen också, lika väl som att Mia nån timme senare kräktes på täcket i min sänghalva. Han är tuff vår Husse som tur är. 🙂

vedVedleverans
Igår förmiddag fick vi vedleverans. Husse har med jämna mellanrum beklagat sig över att veden minskar oroväckande och tog ett resolut beslut att beställa mer av en bekant. Fem kubik klabbad björkved tippades utanför vedlidret i en mycket prydlig hög.

Han föreslog att vi omgående skulle få in den under tak så jag bytte raskt – om än en smula ovilligt – ut morgonrocken mot arbetskläder och så satte vi i gång. Två timmar och en kvart senare var all ved inomhus och skräpet bortstädat. Bra jobbat eller hur?

Firat en födelsedag
Efter rengöring och klädbyte infann vi oss vid kaffetid hos f d grannen som firade sin födelsedag. En av mina trogna bloggläsare (tack för det!) var redan på plats och så småningom utökades skaran med fler gratulanter.

Samdiskat
För första gången i mitt liv ”samdiskade” jag efter middagen. Eller nåja, Husse diskade och jag sköljde och ställde in i torkskåpet. Klart mycket roligare än att göra jobbet ensam!

diskPå Udden råder numera nyordning. Jag har anammat Husses diskmetod, vilket innebär att man GENAST diskar bort efter förtäring. De’ ni! Det går alltså visst att lära gamla hundar sitta.

Tebesök
Förra veckans tebesök blev inställt på grund av annat program, men idag vid lunchtid ångade stora Fården in till parkeringen på välkänt manér. Halkrisken var akut men chauffören klarade sig oskadd.

Husse passade på att elda bastu under tiden, så vi filosoferade på tu man hand som vi brukar. Mycket väder blev det, plus en hel del annat av gemensamt intresse innan jag liftade till Tallbo försedd med badattiraljerna.

I morgon är vi bjudna på födelsedagskaffe i öns södra centrum, så dagsprogrammet är därmed spikat.

16.1 – Borta mer än vanligt

Jag har blivit överraskad, behandlad, haft tebesök, glaserat syltlök och besökt Åbo(!).

overraskadÖverraskad
I torsdags kväll var jag sysselsatt med att lägga undan julpynt i vardagsrummet till högljudda toner av musik. Jag tyckte jag hörde ett frasande ljud från köket men tänkte inte mer på det.

En kort stund senare knackade nån mig på axeln. Jag hoppade högt av pur förskräckelse och när jag vände mig om stod Husse framför mig med ett brett leende på läpparna.

Det var knappt jag trodde mina ögon. Då han åkte förra sön­dagen räknade han med att återkomma först i slutet av veckan, men nu stod han ju här, livs levande. Så glatt överraskad och varm i hjärtat har jag inte blivit på oändligt länge!

Behandlad
I fredags hade jag tid hos min ”jäsenkorjaaja” som enligt Institutet för språk och folkminnen översätts till svenska med muskel- och ledbehandlare eller muskel- och ledkorrigerare. Så nu vet vi det.

Husse gjorde mig gärna sällskap sa han och satte sig bakom ratten till ”stora kärran” när det var dags att åka. Jag hade således både sällskap och privatchaufför och fick dessutom åka ståndsmässigt.

Behandlingen var klar på ca en timme den här gången. Sen åkte vi hem igen försedda med diverse rökta produkter från Perniön saunapalvi som vi hann ta en tur till före behandlingen.

På hemvägen vek vi in till f d bonuspappan för att han skulle få en bit palvad (rökt) skinka. På grund av sjukhusvistelsen hade han inte fått det i julas talade han om vid vårt förra besök så nu skulle han få smörja kråset tyckte vi.

tekoppTebesök
I lördags hade Udden sedvanligt tebesök medan Husse värmde bastun i Tallmo. Samtalsämnena för dagen varierade stort som dom ofta brukar. Däremot saknades kanske djupet i viss mån, men sånt sätter vi oss över ibland.

När vi hade avslutat veckans palaver liftade jag med stora Fården till Tallmo, så det blev repris både på sällskap, privatchaufför och ståndsmässig åkning.

Glaserat syltlök
Efter bastun var det tänkt att vi skulle äta middag med glaserad syltlök som tillbehör. Anledningen var att vi blev serverade det på nyårsafton och blev förtjusta.

Det kommer jag aldrig att försöka mig på igen! Att hitta ett recept var ju inte svårt, men att få till rätten visade sig vara en knäckfråga – bokstavligen. När anrättningen ser­ve­ra­des stelnade den nämligen snabbt till en stenhård massa och om man lyckades få loss en syltlök smakade den vidbränt. Usch, vilken katastrof!

abo-slottBesökt Åbo
Ja, du läste helt rätt – igår lämnade jag faktiskt ön några timmar. En av Husses yngre släktingar firade sin konfirmation med kaffebjudning i Åbo.

Turen gick via Reso för att uträtta ett ärende och tack vare modern teknik tog vi oss därefter till rätt adress i rikets före detta huvudstad. Huset var redan välfyllt då vi anlände och kaffebordet stod dukat så det var bara att hugga in på alla go’saker.

Många ansikten var nya för mig, men flera hade jag träffat redan i julas så jag kände mig inte helt vilse i pannkakan. Att Husse dessutom höll sig tätt intill kändes tryggt.

Hur som helst innebar den långa resan att vi idag var så utmattade att vi huvud­sakligen tillbringade dagen till sängs. 😉

12.12 – Från julkort till avsked

Jag har skrivit julkort, haft tebesök och privatchaufför, provsmakat en ny rätt, tagit en soppromenad och är gräsänka igen.

julkortSkrivit julkort
I fredags tog jag mig i kragen och skrev jul­kor­ten som ska gå med snigelposten. Alla inrikeskort åkte efter det ner i den röda påsen som posten vill ha dom i och limmades igen. Då kom jag på att dom var ofrankerade. :-/

Lyckligtvis finns det nya påsar i butiken, så idag blev korten frankerade och postade. En liten bunt ligger kvar eftersom jag delar ut dom direkt i mottagarnas brevlådor. Res­te­ran­de julhälsningar skickas via mejl.

Tebesök
Som vi hade kommit överens om, dök Vik Husse upp efter lunch i lördags. Han har äntligen förstått att det räcker att ha med sig en bullpåse i stället för två. Det tackar vi för.

Efter inledande hälsningskram gick han fram till Mia som låg i korgstolen vid spisen, strök henne över huv’et och sa ”God morgon älskling”. Han hade läst sig till att den häls­nings­fra­sen är vanlig numera och tyckte att Mia skulle ha samma favörer som matte. Det ledde till ett av mina ljudliga skratt.

Resten av vårt samtal var inte lika muntert. Vi uppehöll oss en bra stund vid dödsfall och be­grav­ningsritualer. Väderanlayserna gav heller inte upphov till några glädjeutbrott, men jag tycker ändå att vi hade en gemytlig eftermiddag. 🙂

bilarPrivatchaufför
Igår hade jag privilegiet att ha privatchaufför. Husse tyckte det var onödigt att värma två bilar och åtog sig att skjutsa mig till dom två ställen som jag hade ärende. (Jag börjar misstänka att han inte törs åka med mig i Silverpilen?)

Första stället var julmarknaden i Dalsbruk. Där fanns mina förköpsexemplar av Västanfjärdsboken att hämta hade jag fått löfte om av byarådets rara sekreterare.

Nästa anhalt var före detta grannen som behövde lite assistans med datorn. ”Ring när du är klar så hämtar jag dig” sa Husse. Ca en halv timme senare ringde jag och så kom han susande. Sån service är jag heller inte van vid!

Provsmakat en ny rätt
Att man kan göra gravlax av morot var för mig full­ständigt obekant tills jag blev erbjuden att smaka på det i Tallmo, dit färden gick efter av­hämt­ningen. Husses systerdotter hade tillrett den.

Eftersom en av ingredienserna är ”rök på burk”, smakade den mer rökt än gravad var vi alla överens om, men smaken var faktiskt inte alls så tokig. Fast jag kommer nog att hålla mig till ”äkta vara” i fortsättningen. Gravad fisk är en av mina favoriter.

Sopstigen 2Soppromenad
Privatchauffören var i tjänst idag också – vi hade några ärenden att uträtta i kyrkbyn. Därefter var det dags för eftermiddagsfika (mina landsmän avskyr ordet fika!) följt av en soppromenad.

Vi kunde faktiskt ha tagit bil till soptunnan också kom vi fram till, men ansåg att vi behövde en nypa frisk luft mellan varven. Så dags hade temperaturen stigit till bara ett fåtal minusgrader så det kändes skönt att få sträcka på benen och inandas lite syre.

Gräsänka igen
Sen en dryg timme är jag gräsänka igen. Det kändes vemodigt att se baklyktorna försvinna längs by­vägen konstaterade jag… Jag har av allt att döma börjat vänja mig vid och trivas med att vara två. Men på onsdag ses vi igen, så det blir en kort frånvaro. 🙂

31.10 – Udden-Tallmo t/r och deltidssingel

Jag har haft veckobesök, intagit middag på annan ort, fått lära mig ett och annat och är deltidssingel igen.

fangelseVeckobesök
Vik Husse gjorde sitt sedvanliga besök på lördagen, komplett med tilltuggspåse. Dagens dis­kus­sions­äm­nen – förutom väder och vind – rörde sig bland annat om kriminella, incest-offer, sociopater och psykopater.

Hur och varför det ämnet dök upp har jag ingen aning om? Det kanske berodde på att sommartiden var till ända inom kort?

Middag på annan ort
Senare på eftermiddagen dök Ordinarie Husse upp som avtalat så samtalsämnena bytte karaktär.

Efter en sen frukost och nya samtalsämnen, intogs söndagsmiddagen på annan ort, vi åkte till Tallmo, Husses andra hem. Jag hade pratat mig varm för dill­stuvad potatis, vilket gjorde att jag fick äran att laga till den.

Till den serverades gravad regnbågsforell som jag också haft äran att förse med kryddor. Både fisk och ­stuv­nin­g fick godkänt så förhoppningsvis är Husse nu övertygad om att jag är bättre än mitt (egenskapade) rykte som kock. Fast jag vidhåller att texten på kyl­skåps­mag­ne­ten fortfarande håller streck: ”Jag kysser bättre än jag lagar mat.” 😀

Efter middagen åkte vi tillbaka till Udden för att hålla Mia sällskap. Husse har redan skämt bort henne med leverpastej så vi blev varmt välkomnade.

dammtussarFått lära mig ett och annat
Vår Husse är av samma kaliber som jag. Det innebär att det ofta finns två sätt att göra saker och ting på: Fel sätt och mitt sätt. Men lyckligtvis accepterar och respekterar vi båda två den andras ”rätta” sätt.

Därav följer att jag fått lära mig ett och annat de senaste dagarna. Till exempel torkar man inte damm med våt trasa för då krullar dammet bara ihop sig. Tydligen har jag en teknik som kompenserar den våta trasan eftersom det gick bra. 😀

Jag har också fått höra att jag är generös med svordomar och att jag ofta använder vissa ut­fyll­nads­ord. Bådadera är frånstötande tycker jag också så jag ska försöka skärpa mig.

Deltidssingel
Då den sena lunchen var uppäten idag var det dags att ta farväl igen och återgå till livet som del­tids­singel. Det blev väldans tomt och tyst så jag sysselsatte mig utomhus i stället.

sjoutsiktMedan jag planerade vad jag skulle ta itu med först, avnjöt jag en mugg kaffe på pallen vid ”pump­huset” och gottade mig åt efter­mid­dags­solen. Underhållningen utgjordes av tre svanar långt ute på sjön som uppen­barligen hade sin rengöringsdag av plaskandet att döma.

Målet var att kratta löv i syrenbuskarna så scillan slipper stångas med våta, halv­för­mult­nade löv i vår. Men som vanligt gjorde jag en massa annat först.

Jag tog ner tvättlinan och ställde in stolpen i vedlidret, stjälpte ut vattnet ur stora tunnan, flyttade sommarblommor till ”blom­kyrko­gården”, bar in mitt s k planteringsbord till boden, tog ut trapptrallen och ställde in allt som fanns på planteringsbordet i ”alustan”, dvs förvaringsutrymmet under huset. Sen började jag kratta.

Utevistelsen avslutades med att Mia kom hem från en byrunda misstänker jag eftersom hon var borta i drygt fyra timmar. Hon meddelade omgående att hon var vrålhungrig så vi gick in.

Just nu har hon kurat i hop sig i min famn trots att det är både trångt och obekvämt. En fyrbent heltidssambo är verkligen en värde­full till­gång. 🙂

8.10 – Sant och osant

Jag har haft besök, inte hyrt bil, skrivit insändare och gjort bort mig igen. Mia njuter av höstsolen.

Besök
Vid lunchtid i onsdags fick jag ett SMS med frågan hur min agenda såg ut för dagen? Jag svarade som det var, att jag förberedde övningar till kursen men att jag nog kunde behöva en kort paus.

carnevalkexEn halv timme senare dök ”den unge gentlemannen” upp och fick ett par muggar te med skorpor till. Ja, och så Carneval-kex som han hade med sig till min födelsedag. Dom har jag inte ätit på 50 år och visste inte ens att dom fortfarande fanns!

Innan han lämnade oss gick vi runt och beundrade hans nyinköpta bil. En riktig pärla till det priset tyckte jag. Han delade förstås min uppfattning. 🙂 Tack igen för besöket!

Inte hyrt bil
Häromdagen fick jag bensinfakturan för september men blev minst sagt konfunderad när jag såg att jag blivit debiterad för biluthyrning!? Dels har jag inte hyrt bil och dels är jag ganska säker på att St1 i Dalsbruk inte hyr ut bilar, men jag kan förstås ha fel.

Hur som helst har jag inte hyrt nån bil i det här landet. Inte någonsin vad jag kan minnas? Det låga beloppet på 40,32 € stämde inte heller. Jag ringde genast kundtjänsten som lovade ta reda på hur och av vad debiteringen kom sig. Jag har ju inte lånat ut mitt kort eller tappat det så det kan inte vara orsaken.

Skrivit insändare
Carina Holms Ledare i ÅU 5.10 med rubriken Kampen mot rören fick mig att slänga i väg ett mejl till henne och tacka för en utmärkt artikel. Carina hade nämligen tagit upp frågan om (tvångs)anslutning till kommunalt vatten och avlopp, respektive Kimitoöns Vattens skuld på ca 10 miljoner €.

auJag skrev också en kommentar och fick ett svarsmejl där hon skrev att om jag ville skriva en insändare så tog dom gärna in den. Först var jag tveksam men efter att ha grunnat ett tag, infann sig inspirationen i torsdags.

Antar den dyker upp i tisdagens tidning eftersom den inte var publicerad idag. På FB har den fått flera gillningar och kommentarer som går i samma stil som min insändare så jag är inte ensam om att tycka som jag gör.

Gjort bort mig igen
Efter gårdagens möte i hembygdsföreningen var jag inbjuden på middag. Värden var bekant, men matstället och kockandet var nytt.

Att ”några potatisar” i praktiken blir en tre-rätters middag var en överraskning. Det hade jag absolut inte väntat mig. Och eftersom jag hade satt i mig kaffe och en dubbel portion äppelpaj (vad tänkte jag på!?) i anslutning till mötet kan jag inte påstå att det kurrade i magen precis.

Till råga på allt gjorde jag bort mig ytterligare. Kocken undrade hur jag förhöll mig till kryddor och fick svaret: ”Det kan nästan aldrig bli för mycket.” Om jag hade varit lite fiffig hade jag uttryckt mig för­sik­ti­gare. Den här kocken tog mig på orden, vilket innebar att jag fick snudd på andnöd när jag smakade på varm­rätten. Man lär så länge man lever. 😀

Mia njuter av höstsolen
Precis som matte, njuter Mia av höstsolen. Fast dom senaste dagarna helst inomhus, vindarna har känts isande kalla så utevistelserna har blivit få och korta.

mia-pa-taket