teater

av

6.4 – Mig fattas inget, men …

… på Udden fattas en del. Det doftar gott i garderoben, jag har fått välgörande behandling, skrattat gott och tagit av rattmuffen.

På Udden fattas en del
Mest av allt fattas förvaringsutrymmen. I dom flesta hushåll finns det till exempel ett städskåp. Det har vi inte på Udden.

Dammsugaren får dela plats med kläder och skor i gar­de­ro­ben, sopborste och ‑skyffel hittar man i badrummet, dammtrasor och andra städprylar finns i ett skåp under diskbänken. Om man inte tillhör den ”ordinarie besättningen” i huset behöver man alltså en guide.

Väldoft i garderoben
Idag beslöt jag plocka undan en del vinterplagg och ‑prylar. Det fick till följd att flaskan med doftolja som stod på en hylla i garderoben drösade i golvet.

Eftersom det är trångt om saligheten, innebar det att dammsugaren och till­hörande borste också blev bestänkta med väldoften, förutom golvet förstås. Fast det är ju ingen nackdel att dammsugaren sprider väldoft när den används.

Ljuvliga dofter strömmar också från spisen i köket, för där ligger hushållspappret jag använde för att torka golvet. 😀

Välgörande behandling
Den som är stamgäst på bloggen vet att jag är stor anhängare av Kalevalainen jäsenkorjaus eller Kalevala ledkorrigering som den officiellt heter på svenska. I tisdags hade jag tid hos vår ”korrigerare” här på ön.

Trots två timmars behandling återstår en del att rätta till fick jag veta, så om tre veckor har jag en ny tid. Det är straffet för att jag har haft en längre paus. :-/

Skrattat gott
I torsdags kväll bänkade vi oss i Furulund för att se och höra Åbo Svenska Teaters pjäs Främlingen.

Trots att pjäsen skrevs redan på 1980-talet kändes handlingen aktuell. Alla skådespelare var övertygande, men han som spelade främlingen fick oss att skratta så tårarna rann. Hans mimik och agerande var obetalbara.

Pjäsen hade också en allvarlig underton – som främling/invandrare möts man ofta av misstänk­samhet och rasism. I pjäsen visade det sig så småningom att inte ens prästen var trogen det kristna grund­bud­skapet när allt kom omkring.

Tagit av rattmuffen
Igår fick Silverpilen sin årliga översyn och byte till sommardäck. Därmed var det också dags att koppla ur kupévärmaren och ta av rattmuffen. Nån mer vinter tror vi inte på!

av

3.2 – Aldrig tråkigt

Vi har haft tebesök, firat en ungdom, varit kulturella och bjudna på middag. Tydligen har jag en viss tävlingsinstinkt trots allt.

Tebesök
På torsdagen hedrade Vik Husse/Filosofen oss med ett tebesök. Utöver den traditionella bullpåsen förärades vi var sin ost och ett köttpålägg som han rekommenderade.

Ostarna kom sig av att jag vid förra besöket klagade över att Herrgårdsost inte finns att få tag på här på ön. Det visade sig att jag hade fel för ovanlighetens skull.

Den ena osten var en lagrad Herrgård och den andra en dito Prästost, speciellt avsedd för Husse. Vi provsmakade genast Herrgårdsosten och fann den vara till full belåtenhet.

Prästosten ligger än så länge på lut, men av erfarenhet vet jag att den också är god. Tack igen! 🙂

Firat en ungdom
Fredagsprogrammet bestod av klippning (för min del) och förtida bastu. Det gällde att vara pre­sen­ta­bel vid lördagens födelsedagsfirande.

Resan började före lunch igår och avslutades drygt nio timmar senare. Födelsedagsbarnet bor nämligen drygt 180 kilometer bort. Det innebar att jag var tvungen att lämna ön. Och Mia!

När vi kom fram satt många bekanta ansikten redan runt kaffebordet och fler anlände efter hand. Husses barnbarnsbarn tog uppståndelsen med ro. När man fyller ett år har man kanske inte riktigt koll på varför alla tanter och farbröder gullar lite extra med en.

Vi stannade bara en timme, det gällde att passa tiden på nästa ställe.

Varit kulturella
Eftersom vi befann oss i närheten av Fallåker hade vi beslutat att passa på att se Fallåker Ung­doms­före­nings pjäs: Prima Donnor. Vi var på plats i god tid, fick våra förbeställda biljetter och bänkade oss i salongen.

Pjäsen kan närmast beskrivas som en farsartad komedi. Många missförstånd och förvecklingar fick oss att skratta högt och hjärtligt.

Enligt Husse gjorde jag det till och med ett par gånger då ingen annan skrattade. Det stämmer nog. Min humor tycks tidvis avvika från andras.

Bjudna på middag
Dagens resa var betydligt kortare. El-Tigerns fru som bor här i byn hade bjudit oss på middag.

Hon serverade som vanligt jättegod mat med goda tillbehör, följd av kaffe och morotskaka. Jag tror jag åt så Husse nästan skämdes. När alla andra redan hade slutat äta gick jag en sista runda runt bordet och försåg mig. Smakar det bra så smakar det. 🙂

Tävlingsinstinkt
Jag brukar påstå att jag saknar tävlingsinstinkt, men Guru Shots har fått mig att ändra mig. Att tävla på lika villkor med fotografer från världens alla hörn har tänt lågan.

Om folk gillar och röstar på mina bilder måste det ju betyda att dom inte är så tokiga eller hur? Idag blev jag befodrad från ”Newbie” till ”Rookie” i tävlingen veckans nykomling och uppnådde titeln All Star. Sånt sporrar.

Får se hur det går i tävlingen kattporträtt? Just nu är jag på elitnivå och det återstår ytterligare fem dagar av tävlingen. Håll en tumme!