26.4 – Rotvälska och rappakalja

För snart nio år sen återvände jag till fosterlandet, men jag har fortfarande bott i Sverige längre än i Finland. Dom åren har satt sina spår när det gäller språket. Finlandssvenska och fennicismer känns inte längre hemtamt.

På ön har det givetvis också hänt en del med språket under dom här åren. Förutom att jag ofta hör finska, finns det tydligen en trend att vara internationell. På en skylt en bit från vägen kunde jag läsa ”4Sale” på en bil som uppenbarligen var till salu om man förstår engelska.

Senast jag besökte sopstationen i kyrkbyn hajade jag till. På en av soptunnorna för åter­vinnings­papper stod det nu också ”Recovered paper”. Då kan man fråga sig vem som har upptäckt eller tappat det? Återvinning på engelska är recycling. Det borde givetvis ha stått Paper for recycling.

En annan skylt som väckte uppseende passerar jag rätt ofta. ”Rooms to let” står det på den. På engelska finns två verb som används beroende på om man vill hyra eller hyra ut. Jag förstår hur skyltägaren tänkte, men dess värre är det fel.

Rooms for rent ska det förstås stå. Annars får man ju den uppfattningen att här finns det rum som jag kan hyra ut. Och så är det väl ändå inte?

TeckenspråkMen det finns gott om språkgrodor också på svenska. I ÅU den 21 april läste jag följande: ”Jag är rörd och glad över priset. Det är en fin bekännelse på arbetet för företagsamhet, säger…”

Om det här var ett direktcitat är journalisten oskyldig, men oavsett är ordet felanvänt. Man får erkännande för sina insatser. En bekännelse kan avse religiös tro (trosbekännelse) eller fås från en skyldig som erkänner sitt brott.

Att media syndar är extra illa kan jag tycka. De ska väl ändå vara föredöme i viss mån även om mediespråk tar sig vissa friheter? Men bl a ”bilstall”, ”på stugan” och ”Öppna dörrars dag” stör mig kolossalt.

Senast igår kväll hörde jag en kvinnlig journalist prata om ”illa beryktade vägar”. En klassisk tautologi. Beryktad (med dåligt rykte) är i sig ett negativt ord och behöver alltså ingen förstärkning.

Då och då får jag fortfarande höra att jag har en främmande betoning eller använder obekanta ord och uttryck. Min käpphäst är ordet pärm.

I Sverige är en pärm avsedd för hålslagna papper, har hård rygg och hårda pärmar(!). I en mapp, som i regel är gjord av plast eller papp, samlar man också papper, men den rymmer inte lika många och kan inne­hålla papper med eller utan hål.

I Finland är det precis tvärtom har jag förstått. Fast det hindrar mig ingalunda från att fortsätta an­vända ordet pärm eftersom ordet mapp i SAOL definieras som ”förva­ringsfodral av papp eller plast för handlingar”.

Rättstavning är också svårt. Nyligen kunde jag läsa ”sveda och verk”, också det i ÅU. Och i lördags disku­terade Vik Husse och jag när man skriver streck, respektive sträck. Det kan vara rätt lurigt ibland.

I Finland nöjer vi oss alltså inte med svengelska eller fingelska. Vi tillämpar gladeligen finsvengelska, alternativt svenfingelska. 🙂

27.6 – Tacksam och glad

Jag är innerligt tacksam, har gjort mig förtjänt av maten, sett svanfamiljen och njutit av vädret.

TackInnerligt tacksam
I förrgår blev det triss i tjänstvilliga herrar. Två av dem fick betalt, den tredje fick nöja sig med en kram.

Först på plats var sotaren. Han dök upp vid 11-snåret och lämnade Udden sex timmar senare så han gjorde sig absolut förtjänt av sin lön (se inlägg 25.6). På eftermiddagen kom ”Trollkarlen” på snabb­visit, men hann ändå instruera och hjälpa mig få i gång röjsågen. Som ersättning fick han en kram (i gengäld brukar jag hjälpa honom med datorn).

Sist ut var ”den unge gentle­man­nen” som kom med utlovad leverans. Han hade erbjudit sig att handla till mig när han var på kryssning så det skulle han förstås ha betalt för.

Jag är innerligt tacksam för att jag har så många välvilliga och hjälpsamma personer omkring mig, oavsett om jag får ersätta dom eller inte. 🙂

Förtjänt av maten
Förmiddagen igår försvann i ett huj utan att det märktes att jag hade uträttat nåt. Men halv åtta på kvällen syntes resultat – då var hela tomten nyklippt.

Jag tror bestämt det är första gången jag har klippt gräs i regn. Eller regn var väl att ta i, det föll några glesa droppar i en timme så jag blev inte ens våt.

Det blev en sen middag. Den tyckte jag verkligen att jag hade gjort mig förtjänt av.

SvanfamiljenSvanfamiljen
I morse blev jag jätteglad! Dels för att det såg ut att bli en solig dag som omväxling och dels för att jag såg svan­paret med tre ”barn” glida förbi bryggan när jag hämtade morgontidningen. Ungarna såg rätt stora ut så jag hoppas dom klarar sig undan alla faror också i fortsättningen.

Njutit av vädret
Med undantag för en regnskvätt har dagen varit solig och varmare än på länge. Faktiskt så varm att jag föredrog arbete i skuggan. Kroppen är ju inte riktigt van vid såna temperaturer. Som mest visade termometern 20 grader.

Men jag hann också njuta av kaffe och solsken i bersån. Mia gjorde förstås sällskap fast hon föredrog att hålla sig i skuggan.

24.6 – Ordning på torpet

Jag har eldat upp bordduken, städat i bokhyllan, putsat potatislandet, strider med strit och har blivit avbruten i arbetet. Mia doftar såpa och har haft besök.

Eld 2Eldat upp bordduken
I förrgår hade Udden kallt och regnigt plus att åskan hördes. Det kändes ruggigt inne också, så jag tände upp i köksspisen. Bland annat skräp passade jag på att elda upp bordduken, nu hade den gjort sitt tyckte jag.

Det är fördelen med pappersdukar. När dom blir smutsiga och fläckiga är det bara att bränna dom. Den här duken hade redan synliga bevis från flera middagar så nu ville jag inte använda den fler gånger.

Städat i bokhyllan
Det börjar dra i hop sig till loppis i Labbnäs så småningom. Eftersom bokhyllan är proppfull igen, beslöt jag plocka ut ett antal böcker som jag kan avstå ifrån. Det blev ett 20-tal. Vad som helst är ju bättre än att slänga dom på tippen.

Putsat potatislandet
Igår medgav väderleken utomhusarbete igen så jag tog i tu med åkervindan som hotar att överta potatislandet. Perfekt att rensa ogräs då marken är blöt efter regn.

StritStrid med strit
Striten har som vanligt ockuperat den unger­ska syrenen. 😦 Enligt en rapport från Sveriges Lant­bruks­uni­versi­tet som jag hittade på nätet tål dom inte såpvatten. Klart värt att pröva tyckte jag och blandade till en ca 5 %-ig såplösning.

Busken är dess värre så hög att jag inte nådde ända upp till toppen, men jag beslöt att först se resultatet innan jag plockade fram trädgårdsstegen.

Av allt att döma har dom strukit med så det får bli stegen och ny dusch snarast möjligt.

Avbruten i arbetet
I morse hade Mia och jag sovmorgon. Först strax efter nio började hon väckningsproceduren. Hon har listat ut att det lönar sig bäst att gosa med mig tills jag är ordentligt vaken. När jag väl säger dom förlösande orden: ”Ska vi stiga opp?” hoppar hon ner från sängen och går in i köket.

Gräsklippare 2Förmiddagen gick åt till datorunderhåll, men efter lunch kände jag för att klippa gräset. Jag hann bara klippa strandstigen och stranden innan jag blev avbruten av åskmuller och regndroppar. Det var ju vältajmat, då slapp jag klippa mer idag. 🙂

Den som eventuellt går förbi måste tro att jag har blivit helknäpp. Gräsklipparen står parkerad på trappan. Just då var det närmast för att få tak över den och sen dess har regnskurarna avlöst varandra så i värsta fall får den stå kvar där i natt.

Mia doftar såpa och har haft besök
Att Mia doftar såpa är förstås mattes fel. Igår när jag skulle mäta upp såpa råkade jag spilla några droppar på hennes päls.

Det var ju inte lönt att skölja med vatten, då hade det blivit ännu värre bedömde jag, så jag torkade av henne bäst jag kunde. Resten har hon rengjort själv förstås. Förhoppningsvis var mängden så liten att den inte har samma inverkan på henne som på bladlöss och strit!

Vid halv niosnåret igår kväll var hon fortfarande ute men syntes inte till när jag var ut på trappan för att hämta dunken med dricksvatten. Däremot såg jag ryggen på en vit katt med grå fläckar uppe vid Silverpilens parkeringsplats och frågade vad den gjorde här?

Den vände sig om men gjorde ingen min av att flytta på sig, så jag gick upp för att jaga i väg den. Då jag närmade mig hörde jag ilsket morrande och upptäckte att Mia låg nertryckt i gräset alldeles intill.

Mia gosarInkräktaren insåg att jag inte tänkte ge mig, så den lommade i väg nerför backen, tätt följd av Mia som givetvis nu tyckte att hon/vi hade övertaget. Den okända katten svängde av ner i diket och Mia stannade kvar vid vägkanten, men ville inte alls höra på mina förmaningar så jag lämnade dom åt sitt öde och beslöt att dom fick avgöra det där själva.

Ungefär en timme senare kom Mia in. Jag hade nästan förväntat mig att se spår efter slagsmål, men hittade lyckligtvis inga. Det kanske var en Frasse som bara ville hälsa på, även om han inte lät spe­ciellt vänlig? Eller så missförstod jag kanske, han ville bara imponera på den tjusiga damen? Jag har förstås frågat Mia men hon tiger som muren. 😀

22.6 – Smärtfritt firande

Jag har prövat en doubleshot, skämts lite, kokat tevatten, haft mårdhundsbesök och blivit bekransad.

DoubleshotPrövat en shot
Ordet shot associerar jag till nåt alkoholhaltigt. Det var antagligen därför blicken fastnade på en burk märkt ”doubleshot” på kaffehyllan i butiken i torsdags. 😀

Jag var förstås tvungen att syna burken närmare. Överst stod det Espresso + milk, i mitten Starbucks Doubleshot espresso och längst ner premium coffee drink plus Fairtrade-märket. Ingen sprit alltså, men absolut värd att prova tyckte jag.

Jag hällde upp halva burken i kaffemuggen och värmde den i mikron när jag kom hem. Be­skriv­ningen stämde nog, det smakade helt klart kaffe med mjölk. Och socker. Medan jag sörplade i mig drycken läste jag på baksidan av burken. Där fanns en anvisning: ”Enjoy cold, shake well”. Just så, nu hade jag ju gjort fel igen.

Jag tog en klunk kall vätska från burken och konstaterade att den också smakade kaffe med mjölk och socker. Alltså spelade temperaturen ingen roll. Att innehållet var producerat av Arla Foods i Danmark stämde inte med Starbucks-logon men vi lever ju i en licenstillverkad värld.

I Norge får man 1 kr pant för burken stod det också. Det kräver rätt många burkar innan jag kan finansiera den resan. Dessutom hade jag gärna avstått från sötman så det blir nog inga fler espresso­shots.

SpindelSkamligt
På eftermiddagen i fredags slog inspirationen plötsligt till. Just precis nu kände jag för att jag diska! När jag plockade upp diskarna från hon för att ordna till dom upptäckte jag en maffig spindel i botten på en kanna. Det tydde onekligen på att disken hade stått länge. Faktiskt skämdes jag lite. Men bara lite.

Tevatten
Halvvägs genom disken kom Vik Husse på tebesök som avtalat. Jag bad om ursäkt för att jag var oartig som diskade men insåg ganska snart att disken skulle ta en halv timme till i anspråk, så jag avbröt och kokade tevatten i stället. Jag hade ju hela midsommaraftonen på mig att diska klart. Framåt 20-snåret kunde jag förnöjt spegla mig i diskbänken.

Mårdhundsbesök
Strax före nio igår morse noterade jag en rörelse i ögonvrån när jag satt framför datorn. En mård­hund trampade makligt genom det höga gräset nedanför fönstret och stannade då och då för att söka ät­bart. Nu har dom tydligen glömt att det bor en häxa på Udden som jagar i väg dom.

Jag öppnade fönstret och ryade åt den att försvinna. Den tittade förvånat på mig innan den svängde av ner mot stranden i skydd bakom hallonsnår och duntrav. Jag bedömde att det kanske var en halv­vuxen individ. Årets valpar är ännu inte så stora.

Bekransad
Förmiddagen igår gick i planeringens tecken. Var och hur skulle jag duka till middagsgästerna och vad skulle jag ha på mig?

Helgdagen och gästerna till ära blev det finporslinet och i ”matsalen i södra salongen”. Att äta utomhus skulle ha krävt minst 10 plusgrader till så det var inte aktuellt. Tack vare inomhusvärmen kunde jag klä mig i kortbyxor och sidentopp.

MidsommarkransGästerna infann sig punktligt till apèritifen och försåg mig med en jättetjusig krans av blå och vita blommor förutom en mousserande riesling. Kransen har nu fått flytta till ytterdörrens insida för att hålla lite längre.

Det enda jag hade lovat bjuda på i traditionell midsommarmatväg var sill och potatis, vilket orsakade visst huvudbry förstod jag på samtalet när vi bestämde klockslag. Stackars gäster trodde att dom bara skulle få sill och potatis så jag förtydligade att det var förrätten.

Varmrätten bestod av ugnsstekt grillsida. Ingen midsommarmat precis men av åtgången att döma smakade den bra. Desserten blev däremot traditionsenlig – så klart ska man äta (helst inhemska) jordgubbar med vispgrädde!

Vi konstaterade att vinden hade mojnat och att solen värmde tillräckligt för att inta den i bersån. Det tyckte Mia var en utmärkt idé och höll oss sällskap. Troligen mest för att få smaka på vispgrädden.

Efter hand som solen dalade började det kännas kyligt så vi förflyttade oss tillbaka in för att få ”kaffe på maten” och en avec medan vi fortsatte att diskutera ditt och datt. Det var en riktigt trevlig efter­middag i riktigt trevligt sällskap! 🙂

19.6 – Kunder, affärer och Midsommar

Jag har fått svar angående skorporna, blivit tillfrågad om reklam, kommunicerat med ”hatbanken” och önskar trevlig Midsommar.

Svar från skorpleverantören
Den 5.6 mejlade jag till leverantören av speltskorpor att dom var slut i Kimito och undrade samtidigt om dom inte kunde leverera till Sale också? Redan två dagar senare fick jag ett vänligt och uttöm­man­de svar:
Tack för din e-post. Det är mycket trevligt att höra du tycker om våra speltskorpor. Vi är ledsna att det bara fanns en förpackning av skorpor på S- Market i Kimito.

Vi fick en ny beställning från S-Market Kimito idag. Distributören levererar varor på Kimito S-Market varannan vecka, vanligen på torsdagar. På torsdag 12.6. borde det alltså finnas mera skorpor på hyllan. Vi vet dock inte på vilken klockslag exakt.

Vi önskar också att Sale i Dalsbruk skulle ha våra skorpor i sin sortiment, men tyvärr har Sale ganska strikta instruktioner från affärskedjans centraladministration, om vad de kan ha på sina hyllor. Tills vidare har det inte varit möjligt för Sale att sälja våra skorpor. Det skulle dock vara trevligt om du frågade butiksföreståndaren, kanske det skulle hjälpa.

Visst var det vänligt och upplysande? Självfallet ska jag göra mitt bästa för att sprida produkten! 🙂

Reklam Tillfrågad om reklam
Den 5 maj fick jag en mejlförfrågan av en herre som ville göra reklam på min blogg. Eftersom bloggen.fi till all lycka är befriad från reklam, hänvisade jag till HSS Media som äger bloggportalen. Sen har jag inte hört nåt mer.

Det kändes ändå lite roligt att få frågan. Då ansåg han tydligen att min blogg var läsvärd eller hade tillräckligt många besökare för att det skulle vara intressant.

Den 15.6 översteg antalet besökare siffran 50.000 för övrigt. Det låter häftigt, men då ska man ta i beaktande att den innefattar tre och ett halvt års besök så egentligen är det inte så många per dag.

Kontakt med ”hatbanken”
I tisdags ringde jag skatteverket för att höra hur lång behandlingstiden är för bouppteckningar. ”Vi har för närvarande ett års behandlingstid” fick jag till svar av en snorkig och kort­huggen tjänste­kvinna. Jag hade god lust att tala om att jag är en av dom som betalar hennes lön, men höll tand för tunga för en gångs skull.

Jag vidarebefordrade beskedet till Swedbank i Jakobsberg och till kundombudsmannen (som är en kvinna) så dom inte tror att jag har glömt bort dom. 😦 Kundombudsmannen svarade nästan om­gående och ställde några frågor som hon fick svar på med vändande mejl.

MidsommarstångI Sverige skickar skatteverket tillbaka bouppteckningen när den är behandlad och det hade hon via finska ambas­saden(!) fått besked om att man också gör i Finland. Vilket alltså är fel! Det enda man får är en debetsedel med uträkning av eventuell arvsskatt har jag fått lära mig så det skrev jag till henne.

Hon erbjöd sig, hör och häpna, att kontakta finska skatte­verket om hon fick namn och telefon­nummer. Namn på nån tjänsteman hade jag inte och enda sättet att nå skatteverket är via växeln, så det numret fick hon. Sen har jag inte hört nåt mer. Men senast om ett år ska väl den här affären äntligen vara ur världen.

Trevlig Midsommar!
Växlande molnighet och 14 grader utlovas i den lokala väderprognosen till i morgon. Hoppas alla som ska vistas ute slipper frysa och bli blöta.

Ha en glad och trevlig Midsommar oavsett var du är och vad du gör! 🙂

18.6 – Livlig trafik

Udden har varit ovanligt välbesökt de senaste dagarna.

Söndag
Jag hade just hunnit gå in i badrummet i söndags för att göra morgontoalett då sommargrannen psykologen knackade på. Under hennes besök kvällen innan hade vi kommit överens om att jag skulle hjälpa henne sjösätta båten och nu var det dags.

FiradDen proceduren tog inte särskilt lång tid och avslutades med en grattiskram och en liten present med anledning av min namnsdag. Gulligt av henne att komma i håg den.

När hon hade rott i väg till Hästholmen gjorde jag ett nytt försök att tvätta mig och klä på mig. Jag hann bara halv­vägs innan nästa besökare dök upp. Jag har lovat vara blom­vakt till vår invandrare medan han är bortrest och här var han nu med sina krukväxter.

Det var fler som visste att jag hade namns­dag. Grisen/Tvillingen ringde, f d grannen tittade in och via SMS blev jag också gratulerad. Jag kände mig nästan lika uppvaktad som på en födelsedag. 🙂

Ett par timmar efter kaffetid bytte jag om till gå-bort-klädsel och hoppade i Silverpilen. Oxen/Tvillingen fyllde pensionär så det ville jag absolut uppmärksamma med en fysisk gratulation. Han bor visserligen på gångavstånd, men bil är enda sättet att låta Mia förstå att hon inte kan/får följa med.

Måndag
På förmiddagen i måndags kom Råttan/Väduren och hennes man. Han hade bestämt sig för att anta mitt erbjudande om lån av elsågen och jag kunde överlämna fastighetskartan som jag hade lovat skriva ut.

En halv timme senare dök sotaren upp. Jag blev lite chockad för jag väntade honom efter lunch, men nu var han här för att riva resten av den gamla skorstenen. Att bära tegelsten och murbruk över vinden och nerför vindstrappan avundades jag honom verkligen inte men det var gjort på knappt ett par timmar. Som ”belöning” fick han kaffe och smörgås.

SkorstensbörjanHan tyckte arbetet hade avlöpt smidigt och föreslog att han på samma gång kunde gjuta fast ett kortare syrafast rör som början på den nya (keramiska) skorstenen. Jag hade förstås inga invänd­ningar, det är ju han som är proffs, så han åkte i väg för att hämta röret.

Ett par timmar senare var han tillbaka och satte i gång att blanda murbruk. På det här sättet blir den nya skorstenen garanterat brandsäker förstod jag.

En stund efteråt kom Grisen/Tvillingen som avtalat och uppvaktade med en blomma med anledning av gårdagens namnsdag. Medan hennes son jobbade drack vi te och pratades vid. Vid femsnåret var han klar och tackade ja till kaffe och glass så vi fick sällskap vid bordet.

Slutjobbet görs efter midsommar och när plåtslagaren har gjort sitt är det färdigt att elda!

På kvällen kom fru grannen och gratulerade med en blombukett i tron att jag hade namnsdag. Upp­vakt­ningen var förstås lika välkommen i efterskott.

Tisdag-Onsdag
Igår hade lugnet lagt sig igen. Bortsett från en del adminstration och ett par telefonsamtal gjorde jag inte många knop. Den friska vinden, regnskurarna och det kyliga vädret höll mig mest inomhus.

Den här dagen har också varit lugn. Mat- och pakethämtning plus frissa har stått på agendan. Gräset behöver fortfarande klippas och diskbänken seglar som vanligt men jag föreställer mig att inspira­tio­nen kanske slår till när som helst. 😀

Mia i ask

14.6 – Ömsom vin, ömsom vatten

Jag har varit lite ledig och haft bråttom, varit med Mia på visit, haft ont i håret och jättebråttom, vunnit på lotteri och frusit.

Lite ledigt och bråttom
När jag gick och hämtade tidningen igår morse gottade jag mig åt tanken att få disponera dagen efter eget huvud och infall. Det blev inget långvarigt nöje. Efter lunch blev det bråttom igen. LMFs sek­re­te­ra­re behövde material per omgående så det var bara att sätta i gång och producera.

På visit med Mia
Klockan tre var jag inbjuden att bevista ”Utkiken”. Råttan/Väduren ringde på förmiddagen och tyckte att jag skulle spara lite plats i magen för en lättare måltid. Det gjorde jag förstås gärna. Hennes man är professionell matlagare så det ville jag ingalunda missa!

Brant backeStrax innan jag skulle gå kom en rejäl regnskur, så det fick bli stövlar och paraply. Mia satt på trappan när jag kom ut. Jag förklarade att jag skulle gå bort en stund och att hon kunde stanna hemma (med tanke på regnet).

Icke sa Nicke, hon skulle prompt följa med. Jag hämtade soppåsarna i vedlidret eftersom vi skulle gå förbi sop­tunnan. Regnet lättade ganska snart och inne i skogen kändes det inte lika blött så Mia tyckte vädret gick an trots allt.

Den branta backen som ledde till målet fick oss båda att flämta. Och sen när man tror att man är framme kommer det ytterligare ett krön. Pust. Det är den högst belägna punkten i byn (tror jag?) och kallas lämpligt nog Högbergarna.

Mia ville ogärna följa med in i huset trots att hon var välkommen. Hon föredrog att sitta ute i regnet och beklaga sig. Till slut bar jag in henne så hon fick torka och konstatera att det inte var nåt farligt ställe. Efter en stund slutade regnet och hon ville gå ut på upptäcktsfärd i stället.

Efter apéritifen serverades stekt getost med färska hallon och rostade solroskärnor. Det var jätte­mumsigt fast jag inte är nån vän av getost. I och med att osten var varm och halvsmält blev smaken påtagligt mildare. Hallonen och dom rostade fröna satt som pricken över iet.

För min del uppfyllde den rätten kriteriet på en lätt måltid, men efter vinsortsbytet vankades gravad forell och dillstuvad potatis. Jättegott! Dillstuvad potatis har jag inte ätit sen jag lämnade Sverige.

Efter maten fortsatte vi prata och dricka vin tills jag kände att det kanske var dags att tänka på refrängen. Så snart Mia hörde våra röster på terrassen dök hon upp. Jag blev alldeles chockad när jag såg att klockan var halv nio. Nästan sex timmar varade den visiten! Men tiden går som bekant fort när man har roligt.

Ont i håret och jättebråttom
I morse kände jag mig verkligen ”dagen efter” och hade lite ont i håret, men inget som hindrade mig från att fullfölja löftet om att tjänstgöra på sommarmarknaden. Den började tio och en halv timme innan SMSade LMFs sekreterare: ”Är du snäll och tar med dig inbetalningsavierna för medlems­avgiften?”.

Meningen var nämligen att både Daphnia och LMF skulle presentera sig på marknaden så det gällde att om möjligt värva medlemmar. Ojoj, nu blev det jättebråttom! Betalningsavin var klar i datorn men behöve skrivas ut och beskäras till rätt storlek. Jag blev tvungen att meddela Daphnias ordförande att jag skulle bli försenad.

Marknaden 2013Vunnit på lotteri och frusit
Tjugo minuter efter utsatt tid var jag på plats. Det regnade tack och lov inte, men den friska vinden låg på från havet och termometern visade ca 11 grader så det var inte ett dugg skönt att stå stilla.

För att stöda Kärrabuktens byaråd som var arrangör, köpte jag fyra lotter. Och fick faktiskt en vinst! En tygkasse innehållande ”Bröstdroppar”, ett pennset och en bomulls­mössa som gjorde reklam för Jaloviina. Inte alls illa. Fast mössan går nog till kläd­in­sam­lingen.

Lyckligtvis fanns det grillad korv och våfflor att köpa så vi kunde få nåt varmt i oss. Det fanns också soppa, men korven och våfflorna räckte för min del.

Dom flesta som stannade vid Daphnia-bordet var befintliga medlemmar, men också en och annan ny. Bland andra kunde vi hälsa den unga familjen som har flyttat in i före detta bokstugan välkomna till ön.

Antalet försäljare var klart mindre än i fjol och besökarantalet var inte mycket att hurra för det heller. LMF-representanterna drog redan efter nån timme, men ordföranden och jag härdade ut till tolv, sen packade vi också i hop med stelfrusna fingrar.