2.10 – Fullt/inget drag

Vi har fått nytt väder, mätt och tagit upp potatis. Jag har haft en ”hemmadag”, fått bot och solodiskat.

Nytt väder
Idag var det slut på stiltjen, höstens första storm har nått Udden. En kraftig sydostlig vind som får spis­luckorna att skallra, gardinerna att vaja och den avlagda parabolen att svänga. Enda fördelen är att det är fullt drag i spisen.

Mätt
I lördags hade Husse och jag en grannlaga uppgift. Vi behövde veta yttermåtten på Dragegården och loftboden, respektive storlek på fönstren inför kommande fasadputsning.

Utrustade med måttbandet för siktdjupsmätningen (max ca 29 m) och vattenstävan från brunnen fick vi till det på ett ungefär. Måtten noterades på baksidan av två kompresser som Husse råkade ha i bilen. 😀

Tagit upp potatis
Efter mätningen åkte vi upp till Tallmo. Jag fick i uppdrag att tända i bastun medan Husse började ta upp potatis. Det tog sin runda tid.

Under bastugrytan ville röken på inga villkor dra ut. Men till slut såg elden ut att ta sig och jag gjorde Husse sällskap i potatislandet. Efter bara ett halvt får började ryggen protestera, så jag tog mina ämbar och gick i strejk.

Under tiden hade elden slocknat under grytan. Inte ens Husse lyckades få fart på den, så vi gav upp och nöjde oss med varmvattnet från duschen i stället.

”Hemmadag”
Igår hade jag en ”hemmadag”. Jag tvättade, dammsög i vardagsrummet, pysslade med diverse annat  och avslutade med att steka strömmingsflundror till middag. Så gick den dagen.

Fått bot
Idag hade jag tid hos tandläkaren kl 10.30 i Kimito för att få den avbitna tanden fixad. Och redan igår började den onda tanden värka igen så det var ju lämpligt att jag hade tid hos ”käftis” just idag.

Tandläkaren kom fram till att det av allt att döma är en infektion under en tandkrona och skrev ut en tiodagars antibiotika-kur. ”Sen får vi se” konstaterade han. Efter det fyllde han igen ”kratern” i överkäken och bad mig höra av mig då medicinkuren var slut.

Solodiskat
När vi kom hem från norra änden av ön var klockan redan lunch, så vi delade på en halv grillad kyckling och avrundade med kaffe, respektive silverte. Efter det åkte Husse till Tallmo för att göra nytta där medan jag solodiskade och ägnade mig åt föreningsadministration.

Därmed var den här dagen också slut.

4.7 – Nytt och etablerat

Vi har haft besök, fått mat, varit på sjukbesök, ägnat oss åt sifferexercis och håller tiden, mina tänder sitter stadigt. Mia är gosnödig.

Besök
Förra torsdagen kom f d bonuspappan på ett välkommet överraskningsbesök. Just den dagen gick det an att sitta i bersån, så vi parkerade oss där med var sitt vattenglas. Husse tog en paus i vedklyvandet och gjorde oss sällskap.

Vid lunchtid i lördags ångade Stora Fården uppför backen. Som vanligt var chauffören försedd med bull­påse. Innehållet blev dessert efter en lätt lunch bestående av filbunke och smörgås.

Fått mat
På fredag kväll avnjöts en två rätters middag ”på lokal” i Dalsbruk. Husses moster och morbror gjorde oss sällskap. Efter middagen bjöd dom på kaffe och jordgubbstårta hemma hos sig så våra magar var minst sagt välfyllda när vi kom hem.

På lördagen bjöds vi på mat i Tallmo innan det var dags för bastu. Inte alls dumt att vara befriad från matlagning ett par dar. 🙂

På sjukbesök
I söndags blev jag tvungen att lämna ön några timmar – vi åkte till Halikko på sjukbesök. Varken Husse eller jag hade nån aning om var Halikko sjukhus låg, men det hade GPSen så det var inga problem.

På hemvägen passade vi på att äta på en mack, så jag slapp matlagning för tredje dagen i rad. Och så bunkrade vi ägg. Längs vägen finns nämligen ett ställe som säljer färska ägg – högst sju dagar gamla enligt anslaget.

Sifferexercis
Veckan inleddes med ett besök hos föreningens kassör. Tanken var att göra ett halvårsbokslut, men dess värre stämde inte vår modell för balansräkningen.

Vi beslöt att ”grotta” i siffrorna på var sitt håll för att kolla var felet låg. Sen satte vi oss vid kaffebordet utomhus och pratade en stund i stället. Att förena nytta med nöje är (nästan) aldrig fel.

Håller tiden
Kvällsrutinen på Udden är numera mer eller mindre fastställd. Husse ser gärna halv nio-nyheterna om han inte har nåt roligare för sig, men i regel blir det först kl 22. Så dags brukar jag också vara nöjd med att sätta mig framför teven.

Efter väderleksprognosen stänger vi burken och påbörjar kvällstoaletten. Det innebär att vi har hunnit inta horisontalläge före kl 23:23. Ofta visar termometern dessutom 23 så här års, så 23 har blivit nåt slags standardtid.

Nu när Husse är i ett av sina andra hem rubbas ordningen genast. Igår satt jag kvar framför teven till halv tolv, la mig och läste och tittade på klockan sista gången 23:58. Men 23 var ju förstås med på ett hörn ändå.

Mina tänder sitter stadigt
Idag lät jag besikta garnityret. Alla tänder satt stadigt, tandköttet var friskt och inga hål sa ”käftis”. Med tanke på att jag inte var på tandläkarbesök i fjol är jag synnerligen belåten med resultatet. 🙂

Mia är gosnödig
Då och då blir Mia gosnödig. Idag klämde hon ner sig mellan skrivbordet och min mage för att få lite ÖKB (Öm Kärleksfull Behandling).

 

11.11 – Från amalgam till böneflaggor

Igår var besök i ”stora” centrum av nöden, idag har jag frivilligt nöjt mig med det mindre och hängt upp mina böneflaggor.

Besök i stora centrum
Igår hade jag fått tid hos ”käftis” klockan 12 och infann mig i god tid. Jag hann bläddra igenom en hel National Geographic från 2010 och studera en gammal sjökarta på väggen innan det blev min tur.

Orsaken till besöket var att mina tänder håller på att förvittra. Det var kanske något överdrivet förres­ten, det rörde sig om två. Enligt tandläkaren rör amalgamet på sig när det eroderar, vilket i mitt fall innebar att det hade lossnat bitar från tandväggarna runt lagningen. Men det fixade den vänliga tand­doktorn lätt som en plätt.

MålarbokNästa besökspunkt var banken, det var dags att avsluta mammas konto. Därefter en kort promenad till FPA för att få en stämpel på ett levnadsintyg och så till Pappers­boden. Där blev jag längre än planerat. Dels för att jag ville ta en titt på konstutställningen och dels för att jag hittade en jätterolig bok: Målarbok för vuxna. Klart roligare än korsord.

På inköpslistan stod bland annat oljekritor, men efter att ha konsulterat delägarinnan blev det vatten­fasta färg­pennor i stället. En bra rekommendation har jag redan konstaterat. Det övriga på listan fanns också, så jag gick glad och nöjd därifrån.

Sista anhalten var S-Market. Bland det första jag fick syn på var en konstig frukt. Pitahaya stod det på en etikett. En sån har jag aldrig sett tidigare tror jag, än mindre smakat på. För att få reda på mer om den, bläddrade jag i informationspärmen som står lägligt intill fruktdisken. Den bara måste jag smaka på bestämde jag.

DrakfruktAtt den också kallas drakfrukt har jag läst mig till idag. Det förklarar naturligtvis varför jag drogs till den – så klart en Drake äter drakfrukt! 😀 Fast än så länge har jag inte smakat på den, bara avbildat den.

Besök i lilla centrum
Idag klockan 14 hade jag bokat tid hos Dalsbruks biltvätt. Det är ett år sen Silverpilen senast fick ett bad så det behövdes verkligen. På sina ställen hade algerna redan invaderat den.

Medan jag väntade tog jag en promenad till Ekocenter. Det öppnade redan i våras, men det här var mitt första besök. Det fiffiga konceptet påminner om Z-Rondellen i Östersund som fick ta hand om en stor del av det jag inte tog med mig i flytten.  Gammalt blir nästan som nytt när dom händiga hän­der­na har fått göra sitt.

Efter avslutad biltvätt gjorde jag några uppköp innan jag slutligen landade hos Trollkarlen för att få kaffe och en pratstund innan jag åkte hemåt i den skinande rena Silverpilen.

Böneflaggor
Med gårdagens post fick jag böneflaggorna jag hade beställt och efter hemkomsten hängde jag upp dom vid trappan. Mia var som vanligt behjälplig. 🙂

Inte så mycket av religiösa skäl – även om jag anser att buddhismen står mig närmast – utan mest för att visa min solidaritet med ett ockuperat land som vi ytterst sällan hör talas om, nämligen Tibet.

BöneflaggorDet finns förstås flera länder och områden som lider under Kinas förtryck, men av nån an­led­ning klappar mitt hjärta speciellt varmt för Tibet. Kanske för att jag har läst så mycket om landet och dess folk och följer med vad som händer via ett par sidor på FB.

Inte för att flaggorna gör nån som helst skillnad, men det känns ändå bra på nåt sätt. Om jag bara kunde, skulle jag ovillkorligen beordra kineserna att ge sig av ögonaböj och låta ett fredligt folk ha sin kultur i fred.

3.12 – Positivt

Jag har fått julkort, gillar ylletvätt, har blivit räddad och haft min sista arbetsdag.

JulkortJulkort
Igår fick jag julkort. Tio stycken närmare bestämt. Jag nappade nämligen på Ifolors erbjudande om julkort med egen bild till stöd för Röda Korset. Dom blev precis så bra som jag förväntade mig så det känns roligt.

Att erbjudandet inte fanns på deras svenskspråkiga sida påtalade jag genast när jag upptäckte det. Svaret jag fick var att det här är nytt för i år och att om det blir populärt dyker det upp också på den svenska sidan. Jaha, det var ju också en ursäkt. Då får man hoppas det blir en succé.

Gillar ylletvätt
Den som konstruerade ylletvättsprogrammet till tvättmaskinen är värd en eloge! Att tvätta (hel)­ylle­tröjor för hand är jättetradigt. Nu är det ingen konst längre, tack för det vem du än är! Mina tröjor är nästan som nya igen. Och torkningen gick alldeles utmärkt som framgick av gårdagens inlägg. 🙂

TandläkareRäddad
I söndags åt jag som vanligt en skorpa till kvällsteet. Plötsligt kände jag nåt vasst mot tungan och insåg att en bit av en fyllning hade följt med ner i magen.

Min favorittandläkare har stängt på måndagar, så jag ringde igår och hade turen att få komma redan idag halv tolv. Utmärkt service även om det var enda tiden han hade innan han skulle resa bort. Han kunde lika gärna ha sagt att jag fick komma efter jul.

Efter tjugo minuter hade han fixat en ny fyllning så nu slipper jag skavsår på tungan, åtminstone av det skälet.

Sista arbetsdagen för i år
Först igår förmiddag fick jag klart för mig att jag hade arbetsdag idag. Och om inte det hade blivit en avbokning hade jag fortfarande inte vetat om det… Kurssekreteraren hade nämligen glömt att med­dela mig. Sånt händer och fötter, slutet gott allting gott.

Tack vare avbokningen fick min andra rara deltagare lite mer tid än stipulerat och innan vi skildes överräckte hon en ”självständighetspresent”. Vi var rörande eniga om att vi har all anledning att vara tacksamma för att vi får fira självständighetsdagen.

Tack vare henne och min ryska bekant har jag nu fått lite bättre kläm på Windows 8.1, men jag kan inte påstå att jag är vän med den än. Men det finns ju bra studiematerial tack och lov. Vilket påminner mig om att jag ska beställa ett sånt till henne. 🙂

12.3 – Ett himla kuskas och sågas

Måndagen och tisdagen gick mest åt till förflyttning hit och dit. Idag har jag premiärsågat.

Kyrkogården
Första hålltiden i måndags var kl 10. Då hade jag träff på kyrkogården med min trevliga be­grav­nings­entreprenör och en mycket charmerande ung man. Mötet gällde val av minnesplatta till mamma och renovering av den befintliga gravstenen. Senast till Mors dag skulle min beställning vara verkställd lovade ”stenkillen”.

FotvårdFotvård och tandläkare
Ett par timmar senare var det dags för avfärd till Kimito. Fotvård kl 13 och tandläkare kl 14. Det är första gången jag nånsin fått fotvård. Och jag är helt hundra på att om jag inte hade fått ett pre­sent­kort av Grisen/Tvillingen i födel­se­dags­pre­sent hade det inte blivit nu heller.

Tidvis var det rena tortyren när den unga damen gjorde sitt bästa för att bryta av fötterna på mig. Mina senor var väldigt spända sa hon och böjde lite till trots mitt vrålande. Fotbad och massage var förstås skönt så jag kanske vågar mig på en repris nån gång när jag har glömt smärtan.

Tandläkarbesöket var kort och effektivt. Det gällde ju ”bara” att fästa kronan på sin gamla plats. Jag bad också om att få övrigt garnityr kollat så jag slipper nytt besök om ett par månader då jag normalt brukar ha ”årsöversyn”.

Veterinärbesök
I tisdags kl 7:30 hade vi tid hos veterinären. Mias hysteriska slickande i bakändan och tidvisa kanande på rumpan behövde kollas tyckte jag, det här var inget normalt beteende för henne. Jag misstänkte analsäckarna, men dom kändes normalstora och hon reagerade inte när jag kände på dom så det måste vara nåt annat.

För att säkerställa att det inte berodde på mask fick hon en Axilur-kur eftersom det var dags, men dom symtomen brukar ju vara annorlunda så det uteslöt jag också.

Mias mageVeterinären klämde på nedre delen av magen, kollade rumpan och analsäckarna men kunde inte hitta nån anledning till slickandet hon heller. Kroppstemperaturen låg lite över det normala, men det hän­förde hon till stressen över bilåkandet.

Antagligen beror slickandet bara på att hon har svårt att komma åt för att magen är i vägen föreslog jag, men veterinären var så finkänslig så hon inte kommenterade det även om hon troligen delade min uppfattning. Mia väger nämligen ett par kilo för mycket efter vintern.

Jag passade samtidigt på att be om vaccinationen för kattflunsa, annars hade vi behövt åka igen i slutet av maj. I fortsättningen räcker det att hon får den i samband med kattpestvaccinationen vart tredje år sa veterinären under tiden hon tog betalt. Så bra, då är det våren 2017 nästa gång, förutsatt att vi inte behöver åka dit för nåt annat före det.

Mia reagerade ovanligt kraftigt på vaccineringen och kände sig jättedålig såg jag, men tack och lov gick reaktionen över innan jag var tvungen att lämna henne för nästa ärende. Hon fick stanna inne och ta igen sig under tiden.

Gurk- och glasavhämtning
Jag hann gott och väl med en andra frukost innan det var dags att byta om och åka tillbaka till Kimito. Klockan ett hade jag kommit överens om att träffa ”stadsborna” som vänligt nog hade med sig cock­tail­glas och saltgurkor till mig.

Glasen var jättesöta hann jag konstatera innan vi gick in och fick oss en pizza. Nån betalning kom inte på fråga fick jag besked om och till råga på allt fick jag inte ens bjuda på pizza, f d klasskompisens sambo envisades med att betala. Men vid lägligt tillfälle ska jag nog se till att göra rätt för mig har jag bestämt.

Saltgurkan är nu vederbörligen provsmakad och befunnen helt i klass med den som jag tidigare köpte i lösvikt hos Kompis. Mängden jag fick (1,125 kg) lär räcka ett bra tag.

Premiärsågat
Det fina vädret och antalet plusgrader lockade till utearbete och inspirerade till premiärsågning med nya elmotorsågen. Idag skulle lönnen ner.

AvverkningDet var ett nöje att såga. 🙂  Lönnen var mycket grovare än jag mindes och fällskäret blev inte alls som jag tänkt mig, men i övrigt fungerade allt finfint. Att lönnen föll åt motsatt håll än vad jag hade planerat gjorde inget, huvud­sa­ken att jag inte blev under den.

Jag gjorde bort mig ett par gånger och fick trixa en del för att få loss kedjan, men nu har jag (för­hopp­ningsvis) lärt mig att undvika såna tabbar i fortsättningen. Hur jag hade lyckats skava bort ytan på elledningen är en gåta? Jag som tyckte att jag var jättenoga med att ha elsladden ur vägen hela tiden?

Efter fyra timmar inklusive ett par korta pauser är mer än halva lönnen kvistad och kapad och små­veden inforslad i vedlidret. Dom grövsta kubbarna måste jag förstås klyva, så jag får höra mig för om det är nån som är villig att stå till tjänst med vedklyv? Egnahemsföreningen har en man kan hyra, men det verkar lite löjligt att hyra en bara för ett halvdussin kubbar.

Jag kanske klarar mig med min stora klyvyxa förresten? Det vore ju intressant att testa! Risken är väl att jag inte orkar lyfta kubbarna så jag får ordentliga ”hugg”, men det återstår att se. Jag är ju ganska kraftigt byggd även om jag är lite kort i rocken. 😀

27.8 – Enkla nöjen

Natten har varit orolig, det har skett små mirakel, tanden är reparerad, jag förbereder våren och är kultur-analfabet.

Orolig natt
Vid ett-tiden i natt vaknade jag av att Mia var orolig. Hon hörde en störtskur på taket. Uppenbarligen förknippar hon ljudet med det våldsamma åskvädret. Innan jag hann vakna till ordentligt hade hon redan satt sig vid dörren, jamade med förtvivlan i rösten och ville gå ut. Det är tydligen farligt att vara inne. När jag tog henne i famn och försökte lugna henne kände jag hur hon darrade stackar’n.

Till all lycka lugnade sig regnet i samma veva som jag hade lagt henne bredvid mig i sängen så hon accepterade att ligga kvar. Strax innan jag somnade kände jag att hon flyttade sig men hörde att hon fortsatte spinna så då visste jag att hon kände sig lugn.

Nästa väckning kom frampå morgonkvisten. Åskan mullrade. Lustigt nog reagerade Mia inte på det ljudet, men jag vaknade omedelbart i vanlig ordning. Efter ännu ett muller hörde jag inget mer och somnade om efter en stund.

Små mirakel
Vanligtvis har den gamla, magra rosen nedanför syren­ber­sån en blomma i juli. Jag var säker på att den inte skulle blomma i år men härom dagen såg jag att den hade en knopp och igår hade den slagit ut, en månad för sent. Men det gör inget, den är lika vacker för det. 🙂

Sommaren 2010 stod hortensian i full blom den 26 juli, i fjol blommade den inte alls men har nu knoppar. Också den en månad försenad. Eller ett år och en månad om man så vill. Hoppas bara att värmen håller i sig ett tag så dom hinner slå ut.

 

Tandläkarbesök
Idag hade jag tid hos tandläkaren igen för att laga tanden som jag åt upp en bit av. Det fixade han på tio minuter.

Jag talade om för honom att det är en himla tur att han finns och skojade med honom om att vi inte kan fortsätta träffas så här, det blir alldeles för dyrt. Han skrattade och höll med. Innan jag gick talade jag om att jag inte vill träffa honom mer i år och det var han också med på. Så då hoppas vi på det.

Vårförberedelser
Om drygt ett halvår är det ju vår igen. 😀 Färden gick därför vidare till Multasormi för att köpa busk­stöden jag skippade förra gången men kom på att nog var bra att ha trots allt.

Om det inte hade börjat ösregna hade jag klarat mig med dom. Jag hade chansat på att inte behöva ta med mig paraplyet från bilen och hade ingen lust att bli våt så jag irrade omkring bland hyllorna tills regnet upphörde. Det innebar att jag dessutom hade tre påsar blomlökar med mig till kassan.

Röda tulpaner, pärlhyacint och en gul kejsarkrona fick följa med hem för att utöka sortimentet av vårblommor. Det var inget dyrt nöje för all del, ca 20 € för 31 blomlökar.

Kultur-analfabet
Det slog mig härom dagen att jag nog är analfabet när det gäller kultur. Mina teaterbesök inskränker sig till ett enda på fem år, på opera eller balett har jag aldrig varit i hela mitt liv och alla festivaler, ut­ställ­nin­gar och konserter som går av stapeln titt som tätt här på ön lockar mig inte.

Det enda jag har intresserat mig för är enstaka fotoutställningar, men jag har också missat många. Därav följer att nöjeskontot är så gott som orört. Alltså kan jag med gott samvete köpa fler blom­lökar om jag vill. 😀

13.6 – Smärtfritt

Dagen började mjukt, övergick i lätt nervositet som följdes av avspänd samvaro och avslutades med sedvanlig klorofyllbehandling. Lokal temperaturstatistik.

Mjukstart
Tio i sju släppte jag ut Mia och gick tillbaka och la mig. Det låg dimma över sjön och solen var osynlig. En halv timme senare ville hon in igen så jag beslöt lite motvilligt att över­ge min sköna säng och blev glatt överraskad av det strålande solskenet.

Efter frukost blev det en fotorunda som inkluderade intrång på granntomten. Hos mig är det så lum­migt så snart är jag tvungen att gå ner på bryggan för att se sjön. Hos sommargrannen kunde jag obehindrat se den spegelblanka vattenytan.

Vid grannens brygga skrämde jag slag på två knipungar (tror jag). Dom höll till nedanför bryggänden så jag såg dom inte förrän dom simmade i väg i full panik. Jag bad ödmjukt om ursäkt men då var det ju redan för sent.

70 bilder senare var jag framme vid postlådan och hämtade tidningen, läste den i lugn och ro på dasset och klädde så småningom på mig. Jag hade en tid att passa.

Lätt nervositet
Jag är inte speciellt förtjust i att gå till tandläkaren även om han är både vänlig och charmerande. Eller rättare sagt går jag gärna till tandläkaren bara jag slipper lagningar och alla verktyg i munnen. Ljudet av ett av herr grannens verktyg påminde mig om att det var dags för den årliga besiktningen om jag så ville eller inte.

Idag såg jag nästan fram mot besöket, om än med en viss bävan. En bit av en tand lossnade helt plötsligt igår när jag åt en smörgås. Tanden är lagad och rotfylld så det var ingen katastrof och gjorde inte ont, men frågan var hur den kunde åtgärdas? Och hur många hål han skulle hitta?

På några minuter var den trasiga tanden fixad, givetvis helt smärtfritt. Sen vidtog undersökningen. Överkäken såg bra ut, tänderna var rena och fina sa han. Underkäken fick samma omdöme plus kommentaren: ”du har inte ens tandsten, det märks att du sköter dina tänder”. Hurraaa, vilken lättnad!

Avspänd samvaro
Efter tandläkarbesöket hade jag en ”dejt” på Lalla Vinde med klasskompisen. Vi bestämde oss båda för att belasta espressomaskinen och tog var sin portion med snabba kolhydrater.

Det var skönt att sitta ute i solen och trevligt att prata bort en timme. Samtalet rörde sig mest kring jordnära ting som väder, modern matkultur – eller snarare bristen på den – lokalt brödsortiment och kvalitén på öns matbutiker.

Tyvärr föll espresson mig inte i smaken. Undrar vilken kaffesort dom använder till den? Jag dricker faktiskt hellre min självbryggda java.

Klorofyllbehandling
Mia skuttade nyvaken fram ur den så kallade blomsterrabatten efter att jag hade lockat på henne och nått trappan. När hon hade fått mat frågade jag henne vad jag skulle hitta på resten av dan, men hon höll diplomatiskt tand för tunga.

Jag kände egentligen för att städa verandan men kom fram till att det kräver nästan en hel dag så jag rev bort ogräs runt rosen- och ribesbuskarna i stället. Då jag kom till busken närmast vedlidret kom jag på att jag nog skulle bära in ved, det var tomt i vedlådan.

Klorofyllbehandlingen av händer och fötter fortsatte tills jag tyckte det började kännas onödigt kyligt. När ska vi få ljumma vindar och varm luft?

Lokal temperaturstatistik
Morgon-/förmiddagstemperaturer uppmätta på Udden den 13.6 och vindstyrkan subjektivt bedömd:

2008: 17,3°, svag vind
2009: 20,0°, vindstilla
2010: 10,8°, vindstilla kl 9.00
2011: 16,4°, svag vind kl 9.10
2012: 11,3°, vindstilla kl 7.30

2010 ligger alltså närmast årets temperatur, övriga år har det varit varmare. Då vill jag att det ska bli ett ”övrigt år” omgående! 😀