årsmöte

av

Vad göra (när man inte har nåt att göra)?

I brist på sysselsättning kan man fördriva tiden med mer eller mindre meningsfulla aktiviteter. I måndags hade jag träff med väglagets verksamhetsgranskare. Det var förstås meningsfullt och ett trevligt av­brott i den stillsamma vardagen.

Hemvägen gick över isen. Inte värst lyckat eftersom den tunna isskorpan på ytvattnet inte höll att gå på. Men mina Icebugs klarade vätan. 😊

I går fördrev vi eftermiddagen med att stämma av fastighetsnumren i väglagets vägenhetsförteckning mot Lantmäteriets karta med dito. Också menings­fullt i sig, fast det är knappast nån som har intresse av våra an­sträng­ningar.

Dock hittade vi igen en fastighet som inte finns med i väglagets förteckning. När vi senast kollade kartan med fastighetsgränser och ‑nummer upptäckte Husse en som inte var upptagen i förteckningen. Som tur framgick ägarens namn vid väglagets senaste styrelsemöte.

Men den här fastighetsägarens namn är en gåta, åtminstone än så länge. Varken Lantmäteriet eller Skatte­verket lämnar ut såna uppgifter, inte ens till väglag har jag lärt mig, så jag får fråga ”mina gubbar” i väglaget.

I dag tog jag itu med förberedelserna för hembygdsföreningens årsmöte. Ute i god tid kan man med fog påstå – mötet går av stapeln först den 30.3! Nu är i alla fall alla årsmöteshandlingar klara förutom verksamhetsgranskarens berättelse. Första dagarna i mars ska jag överlämna bokslutet för granskning.

Inte ens tidning och post har vi kunnat fördriva tiden med. Tidningen fanns inte i postlådan vare sig i går eller i dag. När jag ringde och klagade i går, fick jag besked om att tidningen skulle komma dagen därpå, dvs i dag, men tji fick vi. Nytt samtal och nytt löfte.

Post har vi inte heller fått dom senaste dagarna. Vi misstänker starkt att det beror på att byvägen är så hal så den är bojkottad.

Jag ringde därför väglagets ordförande och bad honom stöta på vår ”vägmästare” om behovet av sand­ning. Husse (som har fyrhjulsdrift) var i väg till Tallmo en sväng och rapporterade att vägen nu är sandad delvis.

Det går för all del utmärkt att läsa nyheterna digitalt eller slå på radion eller teven, men då prasslar det inte eller doftar trycksvärta. Så mycket post får jag inte nuförtiden så den saknar jag inte lika mycket. I bästa fall får vi både tidning och post i morgon. 😊

av

14.7 – Nytta, nöjen och nattjakt

Jag testar ett nytt program, årsmöte och protokoll är avklarat, liksom sommarkalaset. Mia har jagat inomhus.

Testar ett nytt program
Ibland lockas jag till att klicka på reklaminslag på FB. Videon var så intressant att jag beslöt titta närmare på programmet man gjorde reklam för: inPixio Photoclip 9.

Det slutade med att jag laddade ner och installerade det. Programmet är uppdelat i tre arbets­mo­ment: Photo Editor, Photo Eraser och Photo Cutter. De engelska namnen till trots är programmet på svenska, vilket var en glad överraskning.

Än så länge har jag bara som hastigast prövat bildredigeraren och retuscheraren. Bildredigeraren (Photo Editor) innehåller inga överraskningar, funktionerna är de samma som i andra redige­rings­program, men retuscheraren (Photo Eraser) blev jag dödsimpad av!

Med hjälp av en pensel markeras området som ska försvinna från bilden och vips är det borta. Det markerade området ersätts alltså av/simulerar omkringliggande pixlar vad jag förstår. Jättekäckt! Det går för all del att göra också i vissa andra bildbehandlingsprogram, men förfaringssättet är inte lika enkelt.

Årsmöte och protokoll avklarat
I onsdags kväll hölls väglagets årsmöte. Förutom styrelsen och två funktionärer deltog två (2!) väg­delägare. Inte ens kontrollmätningen av vägsträckorna lockade fler. Mötet klarades av på 50 minuter, sen fick vi kaffe och bulle. ”Det är ju därför vi är här” skojade ordföranden.

Jag renskrev protokollet direkt när jag kom hem och mejlade det till ordföranden för granskning. I fredags kom han med några smärre ändringar. Bland annat tyckte han att beslutsmässig lät främ­mande, på finlandssvenska använder man beslutsför. Båda är godkända i SAOL, så det uppstod ingen polemik.

Så snart båda protokolljusterarna har godkänt protokollet läggs det till påseende. Enligt § 62 i lagen om enskilda vägar ”ska protokollet jämte bilagor hållas framlagda för vägdelägarna senast fjorton dagar efter stämmans slut”.

Sommarkalaset avklarat
Igår hade vi anmält oss till sommarkalas i norra änden av ön. Värdinnan firade sin 70-årsdag i efterskott och kallade det därför sommarkalas.

Det blev en lång tillställning med mycket mat och många gäster. De flesta obekanta för min del, men jag satt ju bredvid Husse och hade ett välbekant par på andra sidan bordet så det gick ingen nöd på mig. 🙂

Mia har jagat inomhus
I natt vaknade jag av att Mia uppenbarligen var i jakttagen i köket. Ljudet upphörde snart och jag somnade om. Det hände en gång till men jag bedömde att hon klarade skivan utan min hjälp så jag somnade om på nytt.

Men sen vaknade jag av att hon kom in i sovrummet och jamade så där som hon brukar när hon har nåt i munnen. När jag tittade ner på golvet såg jag att hon satt vid sängkanten och hade nåt långt som hängde ur munnen.

Yrvaken som jag var trodde jag först att det var en mussvans, men längd och tjocklek stämde inte. När hon släppte taget om sitt byte såg jag att det var en orm!

Jag skyndade mig att tända lampan och väckte därmed Husse. Vad för slags orm var det frågan om? Lyckligtvis visade det sig vara en snok så jag kunde lugnt stiga ner ur sängen.

Jag letade rätt på vattenskopan, puttade ner ormen i den och bar ut ”ekipaget” till rhodo­den­dron­bus­ken bredvid trappan. Mia fick stanna inne, annars hade hon förstås fortsatt jakten.

Hur det kom sig att ormen befann sig inne i huset vet bara Mia. Husses teori är att hon bar in den medan vi var borta, men tappade intresset då den spelade död. Men den kunde lika gärna ha tagit sig in på egen hand via Mias ingång tyckte jag.

Huvudsaken är ju att slutet blev lyckligt. Snoken återfick sin frihet, Mia belönades med godis och Husse och matte kunde fortsätta sova. 🙂

av

24.6 – Avklarat och traditioner

Kallelserna är skickade, första doppet är avklarat, liksom midsommarfirandet. Det råder delade meningar om traditioner.

Kallelserna skickade
Väglagets årsmöte närmar sig. Idag postade jag kallelserna, både dom som går med snigelposten och dom som skickas via mejl.

Av våra nästan 70 fastighetsägare räknar vi med att högst ett tjugotal deltar. ”Så länge vägen är i bra skick behöver man inte närvara” tyckte en av vägdelägarna för några år sen.

Första doppet avklarat
Sommarens första simtag togs den 20.6. Vattentermometern visade ca 21° så det kändes riktigt skönt när jag väl hade kommit i. Några fler har det inte blivit än så länge, men det blir väl hoppas jag.

Midsommarfirande
I vanlig ordning firades midsommaraftonen i Tallmo tillsammans med Husses närmaste släktingar och deras respektive. Totalt blev vi drygt ett dussin personer runt matfaten.

Menyn var som vanligt diger. Kockarna hade verkligen mycket att stå i med. Antalet rätter översteg antalet matgäster tror jag bestämt.

Traditioner
Det råder delade meningar om traditioner, både bland mina bloggkolleger och de jag pratat med om saken. Av allt att döma gillar man traditioner eller så inte.

För min del är traditioner inte alls viktiga. Möjligen för att jag inte har haft några sen mina foster­föräld­rar dog? Högtider och deras firande har förlorat sin betydelse för länge sen.

”Traditioner kan ju förändras” sa Husse när vi diskuterade frågan. Det har han förstås rätt i. Fast frågan är hur lång tid det tar för en tradition att uppstå?

På visitfinland.com beskrivs de traditioner som upprätthålls i Finland. De överensstämmer väl med de flestas familjetraditioner även om detaljerna kan variera, men det finns säkert många andra.

Huvudsaken är ju att man respekterar varandras val. Oavsett om man vill eller inte vill hålla på traditioner. 🙂

 

av

31.3 – Lugna veckan

Med undantag av ett födelsedagskalas, årsmöte, datorsupport och dans, respektive konsert, har veckan varit lugn. Jag retar mig på ”även” och tycker synd om vårblommorna.

Födelsedagskalas
Att gratulera nån via SMS innebär att risken, alt chansen för en inbjudan till firande är stor. I tisdags hände det igen.

Vi (som inte är nödbedda) tackade ja och anslöt oss till ett oväntat stort sällskap där vi pre­sen­te­ra­des som ”nya”. Husse protesterade genom att säga att vi nu inte är så värst nya längre. 😀

Värdinnan hade i vanlig ordning sett till att vi fick smörja kråset med både salt och sött. Och som vanligt lät jag mig frestas, också av jordgubbstårtan. Om det också gällde Husse har jag ingen koll på, för han satt i ”herr­av­delningen”.

Årsmöte
På torsdag kväll höll DUF (Dragsfjärds Ungdomsförening) sitt vårmöte i Furulund. I egenskap av medlem deltog jag, även om jag har hört Husse agera mötesordförande tidigare.

Datorsupport
På onsdagen löste jag ett inloggningsproblem på distans och i förrgår på plats några andra problem i ett kalkylprogram. Bra sätt att hålla hjärnan i gång.

Dans respektive konsert
Igår tillbringade Husse och jag största delen av tiden på var sitt ställe. Jag stannade hemma medan Husse uppvaktade två släktingar i Pargas på dagen och efter en gemensam middag var det dags att skiljas åt igen.

Husse åkte i väg till Furulund, där DUF anordnade dans med Barbados och en halv timme senare åkte jag till Kimito för att lyssna på Ilya Kruglovs pianokonsert. Till saken hör att jag inte är road av varken dans eller dansbandsmusik, annars hade jag säkert gjort Husse sällskap.

Jag är för all del inte kompetent att bedöma kvaliteten på klassisk musik, men i mina öron lät Ilya synnerligen skicklig. Eftersom han har blivit prisbelönad i pianotävlingar förutsätter jag att jag inte är ensam om att tycka så.

Musikvalet var också njutbart. Första delen av konserten bestod av Chopins musik och den senare av Rachmaninovs och Tjajkovskijs. Alla tre tillhör favoriterna. Dock var Tjajkovskis Årstiderna en ny bekantskap för min del.

Retar mig på ”även”
Men vad är det för fel på ”också” i skriven text? Den frågan har jag ställt mig en längre tid. Ordvalet ter sig uppstyltat och som ”byråkratsnack”.

”Det är en bokstav kortare” påpekade Husse när jag strök under alla även jag råkade hitta i en platsannons, men det är ett dåligt argument. Dess värre förekommer ordet också(!) i en mängd andra textsammanhang.

Om man i övrigt håller sig till ett ledigt och lättläst språk, sticker ordet ut på ett negativt sätt. Det gäller för övrigt också orden ”detta”, ”denna” och ”samt” tycker språkpolisen på Udden (som verkligen inte är felfri hon heller!).

Synd om vårblommorna
Idag var det synd om vårblommorna. Under ett par timmar vräkte det ner blötsnö som nästan begravde dom. Det tål dom lyckligtvis, men jag tyckte synd om dom ändå. 😥

av

7.3 – Here we go again

Vi har röjt vass, blåsippsbacken är borta, vi har haft ”ostbesök” och årsmöte, Silverpilen är besiktad och ett nytt uppdrag är påbörjat.

Röjt vass
Förra fredagen var vädret och isläget gynnsamt för vassröjning. Åtminstone trodde vi så, men det visade sig att det ideliga töandet och ”frysandet” hade skapat gropar i isen runt vasstråna.

Det innebar att våra snöverktyg inte lyckades kapa vasstråna lika effektivt som vanligt trots tappra försök, så när vi hade röjt en fläck gav vi upp. Bättre lycka en annan gång.

Blåsippsbacken borta
På väg in tillbaka tog jag mig en tur till min blåsippsbacke i förhoppning om att åtminstone få syn på några blad. Men icke sa Nicke. Trädavverkningen för ett par år sen och fjolsommarens torka verkar definitivt ha tagit kål på alla plantor.

Hur det såg ut i fjol våras minns jag inte, men troligen var det lika illa redan då. Det är fullt förståe­ligt. Tidigare hade dom lagom sol och skugga under de höga rönnarna, men nu är skuggan borta så dom har fått för mycket sol. Det är i alla fall min teori.

Ostbesök
Lördagen tillbringades med kollegerna i Skrivlör­dags­gruppen och på söndagen hade vi ”ostbesök”. Vik Husse/Filosofen hade ”hört av Mia” att prästosten som Husse gillar var slut och kom med en ny bit. Ja, och så kaffebröd förstås. Det missar han aldrig. Tack igen!

Årsmöte
På måndag eftermiddag hölls hembygdsföreningens årsmöte i Kärrabuktens byaråds lokal som vanligt. Än så länge ligger Dragegården nämligen i vinteride.

Mötet lockade tyvärr bara ett fåtal medlemmar jämfört med i fjol, men det är inget att göra åt. En anledning var förstås att mötet hölls dagtid.

Silverpilen besiktad
På tisdag förmiddag sågs Silverpilen lämna Udden, tätt följd av Husses Honda. Båda bilar fortsatte norrut med besiktningskontoret i Kimito som mål.

Husse förklarade att han följde med så jag skulle slippa ta bussen hem. Va! Har ni hört nåt så oförskämt? Han fick minsann åka hem också i ensamt majestät. Silverpilen befanns vara vid god vigör, precis som jag antog. 🙂

Nytt uppdrag påbörjat
På vägen hem stack jag mig in hos damen som har anlitat mig som korrekturläsare för att få manu­skriptet. Hon bjöd på kaffe, så vi satt och skvallrade över kopparna en stund innan jag åkte hemåt.

Hon räknade med att granskningen skulle ta ”en eftermiddag” sa hon. Efter 3,5 timmars läsning har jag hunnit till sidan 16 av 76, så det lär bli betydligt mer än en eftermiddag. Och på söndag ska jag vara klar!

Idag hade jag annat program som var inbokat sen tidigare, så den här dagen blev inget gjort. Jag tror bestämt jag blir tvungen att begära mer tid. I annat fall måste jag sänka ambitionsnivån, vilket inte alls känns bra. Resten av veckan är hur som helst intecknad.

av

20.6 – Från marknad till tassont

Marknaden är förbi, komposthögen blomstrar, vi har slagit vass och samlat ”sjögräs”. Jag har konfererat och supportat. Mia har ont i en tass.

Marknaden förbi
I lördags stod hembygdsföreningens ”personal” beredd att sälja kaffe/te/saft med munkar strax före 10. Kärrabuktens byaråds tradi­tio­nella marknad i Kärra gick av stapeln kl 10-13.

En av våra medlemmar var vänlig nog att grädda 70 munkar till försäljning. Dom tog slut redan före stängning, så det var tur att vi hade reservbullar. En lyckad marknad för vår del!

Komposthögen blomstrar
Vid det här laget är det mesta av gräset på tomten torrt och brunt. Det har inte regnat på 2½ månad bort­sett från några få droppar. Men igår fick vi äntligen 9 mm regn så en del växter piggnade till.

Komposthögen lider också delvis av torkan, men tack vare ”slaskvattnet” som töms där är den ändå frodig jämfört med andra om­rå­den. Just nu blommar digitalis, prästkragar, malva och förgätmigej förutom vallört och nattljus.

Tydligen har frön från bortslängd vallört och nattljus grott, för dom har jag då inte planterat där.

Slagit vass och ”sjögräs”
Efter siktdjupsmätningen i söndags beslöt vi slå dom nya vasskotten som stack upp över vattenytan för att förhindra ytterligare tillväxt. Vi upptäckte också stora sjok av ”sjögräs” som vi fångade in med fiskhåven och tog i land.

Tidigare har axslingan dominerat i vår grunda vik, men efter ”invasionen” 2015 har hornsärven tillkommit. Ju mer näring det finns i sjön, desto rikligare växtlighet.

Fördelen med vattenväxterna är förstås att de renar vattnet, men nackdelen är att sjöbotten vimlar av växter, vilket gör det knepigt att ro och simma. Varje avbruten växtdel blir dessutom en ny planta så det gäller verkligen att ro försiktigt!

Konfererat
På måndagen kom väglagets ordförande efter lunch som avtalat. Vi behövde kolla föredragningslistan och andra dokument inför årsmötet.

Igår gick kallelserna i väg. I mycket god tid! Årsmötet är först den 11.7. Men lagen säger ju inget om att man inte får kalla till möte tidigare än stipulerat.

Supportat
Eftermiddagen gick i datorsupportens tecken. Den nya Windows-versionen (1803) ställde till det för en användare. Han hade också en del andra problem han behövde hjälp med. Men nu ska allting funka hoppas jag.

Mia har ont i en tass
Igår morse kom Mia in i rasande fart och beklagade sig högljutt. Jag trodde hon ogillade det begyn­nande regnet, men det var värre än så. På eftermiddagen upptäckte vi att hon haltade svårt och höll upp ena framtassen när hon satt.

En försiktig undersökning avslöjade att hon hade ett sår i stora trampdynan. Idag upptäckte jag ett till i samma trampdyna.

För att lindra smärtan gav jag henne värkmedicin, men i morgon ska veterinären undersöka henne. Idag hade han ingen tid att erbjuda, så vi får ge oss till tåls till dess.

av

6.3 – Besiktning, länkar och annat

Silverpilen är besiktad och servad, vi har ”länkat” på isen och öppnat ett sidokontor. Skrivlördag, kaffevisit och årsmöte är avverkade. Mia är hushållsintresserad.

Silverpilen besiktad
Den 28.2 kl 11 hade jag tid för besiktning av Silverpilen. Enda anmärkningen var ett skyddsgummi som var trasigt.

13.00 hade jag bokat tid för att åtgärda läckan. Samtidigt skulle skyddsgummit bytas ut. Idag fick jag besked om att bilen är klar att hämta, så i morgon blir jag av med halva pensionen. Men det kan det vara värt om läckaget upphör.

Länkat på isen
Både onsdag, torsdag och fredag förra veckan tog vi en tur ut på isen. Dagarna var kalla men soliga, så det gick an att vara ute bara man var varmt klädd.

För att inte missa eventuella bildmotiv hade jag med mig kameran. Och mycket riktigt, flera fina motiv dök upp. Mars-bilderna är redan uppe i 39 st.

Sidokontor
Udden har numera en ”branch office” på östra sidan av köket. Där sitter Husse och jobbar med sina föreningsärenden medan jag håller till på västra sidan som tidigare. Trevligt med en ”kollega” på nära håll.

Skrivlördag
På lördagen inföll nästsista träffen i Skrivlördag!. Hemläxan kommenterades och vi fick som vanligt flera skrivövningar. Sista övningen för dagen var en haiku. Definitivt inte min favorit, men jag lyckades få till en på den utsatta tiden.

Kaffevisit
På söndagen var vi bjudna på eftermiddagskaffe till väglagets ordförande. Visiten kombinerades med en halv länk och ett väglagsärende och blev mycket längre än planerat. Det hade redan hunnit mörkna innan vi tackade för oss och gick hemåt i sakta mak.

Årsmöte
Igår var det dags för hembygdsföreningens årsmöte som hölls i Kärra café. Det heter det fortfarande trots att kaféverksamheten har upphört för länge sen. Kärrabuktens byaråd som disponerar lokalen är vänliga nog att låna ut den vid behov.

Styrelsen inräknad bevistades mötet av 13 personer, vilket vi var glada för. Om ingen av med­lem­mar­na deltog, skulle vi ju inte kunna beviljas ansvarsfrihet.

Mia är hushållsintresserad

av

11.7 – Bland hålltider och sjögräs

Jag är (nästan) aldrig hemma, har verkställt ett uppdrag, träffat Trasmattsgruppen, assisterat Husse, fått fint i hamnarna, förberett ett årsmöte och välkomnar regnet.

Nästan aldrig hemma
Förra veckan var obehagligt hektisk. Av veckans sju dagar var bara en utan förpliktelser och håll­tider. Jag som är van vid att få disponera minst ett par ”tomma dagar” per vecka kände mig ihålig som en schweizerost i slutet av veckan.

Lyckligtvis fick jag en återhämtnings‑ och uppladdningsdag på söndag. Den njöt jag av i fulla drag. Det vackra vädret bidrog ytterligare till välmåendet. Men tyvärr blir den här veckan likadan – enda dagen utan program är fredag. Och den behöver jag för materialframställning till söndagen. Suck.

Verkställt ett uppdrag
Väglagets ordförande ringde i början på förra veckan och gav mig i uppdrag att värva en ordinarie verksamhetsgranskare i stället för en av de tidigare som inte ställer upp för omval. Efter en stunds resonerande kom vi fram till en lämplig kandidat.

Jag kontaktade henne på stående fot och hade turen att få ett positivt svar, så det uppdraget var snabbt verkställt. Ibland har man tur.

Träffat Trasmattsgruppen
Förra torsdagen träffades Trasmattsgruppen i Dragegården för en sista avstämning inför Trasmattans dag och Slipningsdemonstrationen som båda går av stapeln nu på söndag. Vi kom fram till att vi har koll på läget och är för­beredda till tänderna. Förmodligen är det nåt viktigt vi har glömt?

Assisterat Husse
Efter frissa-besöket i fredags beslöt vi ta i tu med sikthindren på vägen upp till Udden. Att det råkade vara en av dom varmaste dagarna just då avskräckte oss inte. Husse röjde och jag fraktade kvistar på pirran, så risstaketet vid komposten fick ett välkommet tillskott och jag fick välbehövlig motion.

Fint i hamnarna
Lördagen tillbringades med att befria ”hamnarna” från vass och området utanför bryggan från s k sjögräs. Husses ambitioner överskred mina med råge så det blev finare än vanligt både i ”gäst­hamnen” och den ordinarie.

Och den som undrar var vi gjorde av allt växtmaterial kan jag lugna genom att tala om att det vederbörligen är hopsamlat och ligger uppe på land. 🙂

Förberett ett årsmöte
Tillsammans med väglagets ordförande har jag idag lagt sista handen vid förberedelserna för väg­lagets årsmöte på lördag. Vi gick igenom föredragningslistan i detalj, kom överens om vem som är föredragande för de olika punkterna och vilka handlingar som ska finnas till påseende.

Handlingarna är nu utskrivna  och sorterade enligt föredragningslistan så det känns lugnt.

Välkomnar regnet
Dagen inleddes med mulet väder som övergick i regn. Det var synnerligen välkommet! Många växter hade redan börjat sloka och gräset var brunbränt på många ställen.

Det kunde gott fortsätta regna hela natten, men enligt MI blir det tyvärr inte så. Först på torsdag utlovas ett tillskott. Hoppas den prognosen håller.

av

26.6 – Måndagsbetraktelser

Vi har blivit furstligt trakterade, årsmöteskallelsen är klar, ett projekt är inställt och sommarskorna framplockade. I morgon besöker vi fästingbussen igen.

Furstligt trakterade
Jag har varit befriad från matlagning… Hela midsommarhelgen blev vi trakterade med mat i Tallmo. Husses dotter och hennes kusin såg till att alla tio runt matbordet blev mätta och belåtna.

Jag har ingen koll på hur många rätter som serve­rades, men urvalet var sannerligen digert! Det mesta av kockarnas mid­som­mar­fi­ran­de bestod alltså i att laga mat och diska. Definitivt inget jag avundades dom!

Årsmöteskallelsen klar
Dagens viktigaste programpunkt var att fixa kallelserna till väglagets årsmöte. 28 fastighetsägare får sin kallelse med snigelposten, resterande 36 har fått den via mejl. Återstår att se hur många som känner sig manade att delta?

Inställt projekt
Projekt Köksspjäll är nerlagt och hålet vi tog upp i maj är igenfyllt. För ett tag sen kom vi nämligen fram till att det skulle kräva en proffsinsats att få till spjället. Den kostar högst antagligen minst lika mycket som den värme som försvinner upp i skorstenen, så Husse fyllde igen hålet med murbruk.

Idag slipade han den murade fläcken och inom kort ska den spacklas och målas. Att bara måla över den godkände han inte, så det får bli målning av spishörnan också.

Sommarskorna framplockade
Medan Husse klöv ved plockade jag fram banankartongen med sommarskor. Nån gång i år ska det väl bli sommarvärme? Hittills har man tyvärr inte behövt dom mer än ett fåtal gånger.

Sommarkläderna ligger än så länge kvar under sängen, respektive hänger kvar på vinden. Om man ska lita på dom närmaste tio dagarnas väderprognos finns det ingen orsak att ta fram dom heller. Möjligen blir det sommarvärme enstaka dagar, i övrigt svalt, för att inte säga kyligt.

Besök i fästingbussen
I morgon blir det ett besök i fästingbussen igen för att få den andra TBE-vaccinationen. Den tredje ska tas om 5-12 månader och ger tre års skydd enligt broschyren. Att det ändå händer att man drabbas av TBE står det givetvis inget om.

Det var ju himla dumt av mig att googla på biverkningar. Bland sökresultaten dök den här artikeln upp: Fästingvaccinet kan ge dig Parkinsons, somnolens och hjärninflammation – sprutan farligare än TBE. 😦

av

19.2 – Från stämpling till strandlinje

Vi har ”stämplat”, sett träden falla, bevistat årsmöte, ätit köttsoppa och besökt f d bonuspappan. Mia är förundrad.

”Stämplat”
I onsdags tyckte Husse det var dags att bestämma vilka träd som skulle stå kvar i stranden. I vanliga fall stämplar man dom som ska avverkas, i det här fallet blev det tvärtom. Bara ett fåtal träd fick ett ill­grönt snöre runt stammen.

bjorken-o-alenI ”båthamnen” uppstod diskussion. Husse ville ha kvar den vackra björken, jag ville hellre behålla den gamla alen. I lördags föreslog Vik Husse en kompromiss: Fäll båda träden. Få se hur det blir?

Sett träden falla
Efter lunch i torsdags dök den vidtalade trädfällaren upp. Han hade hunnit sätta i gång arbetet innan vi ens upptäckte att han var på plats. Dom taniga björkarna som växte på sockelruinerna till bastun var redan fällda.

Han fortsatte i rask takt och i fredags kunde vi redan njuta av den oskymda utsikten över sjön (se inlägg 17.2). En snabb och effektiv kille med andra ord. 🙂

Bevistat årsmöte
På torsdag kväll hölls hembygdsföreningens årsmöte i Kärra café. Mötet samlade ett drygt dussin deltagare och den avgående ordföranden tackade för alla år hon haft förtroendet att fungera som föreningens ordförande. Förutom en del ommöbleringar i styrelsen, fick vi en ny ledamot, vilket vi är tacksamma för.

Ätit köttsoppa
Undrar när jag kokade köttsoppa senast? I fredags blev det hur som helst av. Vi tyckte trädfällaren gott kunde få lunch på Udden så han slapp åka hem. Bortsett från att potatisen inte var helt mjuk gick den ju an.

kottsoppaDet visade sig att den hela kryddpepparn var nästan slut så jag tog till svartpeppar i stället. Resultatet blev att buljongen såg ut ungefär som innehållet i slaskfatet. :-/

Besökt f d bonuspappan
Det var ju ett tag sen vi senast hälsade på f d bonuspappan så vi bestämde oss för ett besök i efter­middags. När vi kom fram fick vi också hälsa på skyddslingen och fru grannen som hade hunnit före oss. Det märktes att han blev glad över besöket och gjorde ett betydligt piggare intryck än vid vår senaste visit.

Efter pratstund och eftermiddagskaffe med tilltugg tackade vi för oss och tog den långa vägen hem för att få röra på oss lite mer. På ditvägen tog vi nämligen genvägen genom skogen.

Mia är förundrad
För att föreviga strandröjningen gick jag och Mia ner till stranden vid solnedgången i torsdags. Eftersom träden riskerade falla över båtarna drogs dom ut på isen. Det tyckte Mia var en perfekt utkikspunkt för att studera den nya strandlinjen.

mia-ar-forundrad