31.10 – Udden-Tallmo t/r och deltidssingel

Jag har haft veckobesök, intagit middag på annan ort, fått lära mig ett och annat och är deltidssingel igen.

fangelseVeckobesök
Vik Husse gjorde sitt sedvanliga besök på lördagen, komplett med tilltuggspåse. Dagens dis­kus­sions­äm­nen – förutom väder och vind – rörde sig bland annat om kriminella, incest-offer, sociopater och psykopater.

Hur och varför det ämnet dök upp har jag ingen aning om? Det kanske berodde på att sommartiden var till ända inom kort?

Middag på annan ort
Senare på eftermiddagen dök Ordinarie Husse upp som avtalat så samtalsämnena bytte karaktär.

Efter en sen frukost och nya samtalsämnen, intogs söndagsmiddagen på annan ort, vi åkte till Tallmo, Husses andra hem. Jag hade pratat mig varm för dill­stuvad potatis, vilket gjorde att jag fick äran att laga till den.

Till den serverades gravad regnbågsforell som jag också haft äran att förse med kryddor. Både fisk och ­stuv­nin­g fick godkänt så förhoppningsvis är Husse nu övertygad om att jag är bättre än mitt (egenskapade) rykte som kock. Fast jag vidhåller att texten på kyl­skåps­mag­ne­ten fortfarande håller streck: ”Jag kysser bättre än jag lagar mat.” 😀

Efter middagen åkte vi tillbaka till Udden för att hålla Mia sällskap. Husse har redan skämt bort henne med leverpastej så vi blev varmt välkomnade.

dammtussarFått lära mig ett och annat
Vår Husse är av samma kaliber som jag. Det innebär att det ofta finns två sätt att göra saker och ting på: Fel sätt och mitt sätt. Men lyckligtvis accepterar och respekterar vi båda två den andras ”rätta” sätt.

Därav följer att jag fått lära mig ett och annat de senaste dagarna. Till exempel torkar man inte damm med våt trasa för då krullar dammet bara ihop sig. Tydligen har jag en teknik som kompenserar den våta trasan eftersom det gick bra. 😀

Jag har också fått höra att jag är generös med svordomar och att jag ofta använder vissa ut­fyll­nads­ord. Bådadera är frånstötande tycker jag också så jag ska försöka skärpa mig.

Deltidssingel
Då den sena lunchen var uppäten idag var det dags att ta farväl igen och återgå till livet som del­tids­singel. Det blev väldans tomt och tyst så jag sysselsatte mig utomhus i stället.

sjoutsiktMedan jag planerade vad jag skulle ta itu med först, avnjöt jag en mugg kaffe på pallen vid ”pump­huset” och gottade mig åt efter­mid­dags­solen. Underhållningen utgjordes av tre svanar långt ute på sjön som uppen­barligen hade sin rengöringsdag av plaskandet att döma.

Målet var att kratta löv i syrenbuskarna så scillan slipper stångas med våta, halv­för­mult­nade löv i vår. Men som vanligt gjorde jag en massa annat först.

Jag tog ner tvättlinan och ställde in stolpen i vedlidret, stjälpte ut vattnet ur stora tunnan, flyttade sommarblommor till ”blom­kyrko­gården”, bar in mitt s k planteringsbord till boden, tog ut trapptrallen och ställde in allt som fanns på planteringsbordet i ”alustan”, dvs förvaringsutrymmet under huset. Sen började jag kratta.

Utevistelsen avslutades med att Mia kom hem från en byrunda misstänker jag eftersom hon var borta i drygt fyra timmar. Hon meddelade omgående att hon var vrålhungrig så vi gick in.

Just nu har hon kurat i hop sig i min famn trots att det är både trångt och obekvämt. En fyrbent heltidssambo är verkligen en värde­full till­gång. 🙂

18.4 – Färsk fisk, uppdrag och en svanstipp

Jag har ätit nyfångad fisk, uträttat ”hembygdsuppdrag” och sett en svanstipp. Mia uppskattar vårstädningen.

Nyfångad fisk
I lördags förmiddag kom han igen, den rara fiskar’n från byn. Med sig hade han två dagsfärska sikfiléer och några strömmingar till Mia.

SikHan bad om ursäkt för filéerna, dom var inte så proffsigt fileade tyckte han. Jag såg då inga fel på dom och tröstade honom med att han ska vara glad över att inte ha sett mina.

I söndags mumsade jag på siken och Mia fick en färsk strömming. Lyxigt att få nyfångad fisk till middag tyckte vi båda. 🙂 Tusen tack igen!

Hembygdsuppdrag
Gårdagens väder passade mig utmärkt. Dimma och regn var som gjort för att verkställa uppdragen jag fick på hembygdsföreningens möte.

Protokoll, utdrag, infoblad, medlemsbrev och anmälan till PRS (Patent- och registerstyrelsen), respektive Hembygdsförbundet. Dessutom två annonsutkast som ska presenteras på nästa möte. Det blev nästan en åtta-timmarsdag innan jag var klar och hade fått godkännande från kor­rek­tur­lä­sarna.

InfobladIdag fortsatte uppdragen. Eftersom proto­koll­jus­te­rarna var på väg att lämna orten inom kort, var det bråttom att få underskrifter på protokoll och utdrag. Strax före ett åkte jag därför till för­sam­lings­hemmet för att träffa den ena. Hon skulle nämligen delta i pensionärsföreningens månadsmöte som hölls där.

Därefter till den andra protokolljusteraren som efter underskriften bjöd på husesyn och så vidare till ordföranden. Nu återstod bara kassören. Hon behövde protokollsutdraget för att kunna uträtta före­ningens bankärenden.

Eftersom jag var före i tidtabellen hade kassören inte hunnit hem, men jag blev vänligt välkomnad av gårdsvakten, en strävhårig tax. Han kände igen mig efter lite snusande och släppte in mig på tomten. Den hade jag god tid att ”inspektera” tills ägarna dök upp.

Sett en svanstipp
I förmiddags såg jag alldeles tydligt en svanstipp som snabbt försvann in i en öppning i golvlisten i verandan när jag öppnade dörren. Mia såg den också, men kunde förstås inte göra så mycket annat än snusa där den försvann.

Det var omöjligt att avgöra om det var en mussvans eller nåt annat. Jag fick för mig att det kanske kunde vara änden på en orm? Men dom bor väl inte under husgolv? Jag har visserligen bara stött på ett par ormbon tidigare, men båda låg utomhus i stenrösen. Nåväl, svanstippen kanske får sin förklaring så småningom.

Mia gillar vårstädningen
Så snart jag hade avslutat krattandet längs grannens häck intog Mia en plats på den frilagda remsan. Hon såg definitivt ut att uppskatta min städning. 🙂

Mia solar

7.12 – Pengar, vin, mat och språk

Jag får snart lön, har serverat avslaget vin, blivit bjuden på middag och åtagit mig att vara språktränare.

Pengar 2 (jpg)Snart lön
Gårdagens regnväder passade mig utmärkt. På så sätt fick jag i väg en faktura och kurs­dag­boken in­klu­sive reseräkning. För att säkert få lön fyllde jag också i en löneblankett, även om arbetstiden fram­går av kursdagboken.

Hur mycket jag får i lön har jag däremot ingen aning om? Jag vet inte ens hur stor/liten tim­er­sätt­nin­gen är, men det ger sig så småningom. Om jag tycker jag får för dålig lön lär det ändå inte löna sig att klaga. 😀

Avslaget vin
Igår eftermiddag kom skyddslingen på besök. Med sig hade han en flaska jag hade beställt. Faktiskt inte drickbart, utan chilisås. Uppdraget han hade fått var att inhandla sötsur sås med vitlök i en asiatisk affär ”nånstans i kvarteren runt busstationen” enligt beskrivningen jag hade fått. Det visade sig vara ett omöjligt uppdrag. Det blev chilisås med vitlök från en Mellanöstern-butik i stället. Den går säkert lika bra.

Eftersom han redan hade druckit kaffe och vi båda var bjudna på middag lite senare fick han nöja sig med ”bubbelvatten” utan bubbel. Att tro att kolsyran i ett mousserande vin som man öppnat för tre månader(!) sen skulle hålla sig när flaskan var igenkorkad var ju väl optimistiskt insåg jag, men efter att ha provsmakat bedömde jag att innehållet var fullt drickbart fortfarande. Visste man inte om att det hade varit mousserande skulle man inte ha märkt nåt. Skyddslingen var hänsynsfull nog att instämma så vi kunde skåla själv­ständig­hets­dagen till ära.

Middag 2Bjuden på middag
Igår förmiddags ringde fru grannen och bjöd in till mid­dag. Hon visste inte riktigt vad det skulle bli för mat men jag var välkommen som jag var (dvs ingen festklädsel tolkade jag det som) och fick absolut inte ha med mig nåt.

Jag tackade givetvis ja utan tvekan. Än så länge har jag inte blivit bjuden på nåt oätbart. Paltbröd var jag helt säker på att slippa. 😉

I och med att jag hade tillgång till ett par extra händer tvingade jag skyddslingen att bära dom tyngsta soppåsarna så vi tog den längre vägen förbi sop­tunnan. Värdparet välkomnade oss i hallen och efter några minuter blev vi ombedda att sätta oss till bords.

Fisk med pasta, sallad och bladspenat fick vi kasta oss över. Jättegott! Lustigt att mat som nån annan har tillrett alltid smakar godare än ens egen? Som dessert serverades plättar med sylt och grädde. Det hade skyddslingen uttryckligen beställt. Bra val tycker jag. 🙂

Språktränare
Efter lunch idag knallade jag över till grannen igen. Igår glömde jag nämligen ta med mig boken ”Ett universum ur ingenting” (Lawrence M Krauss) som jag hade lovat låna ut till herr junior.

Jag blev uppmanad att ”sess ner”, ett uttryck som härstammade från ”fammo” (eller mommo?) upplyste fru grannen. Innan jag steg upp igen hade herr grannen värvat mig som juniors coach i finska. Bra förslag, då kan vi lära varandra tyckte jag.

I morgon har junior prov i finska så juniors pappa bestämde att drillningen skulle börja redan idag. Klockan fyra närmare bestämt. Några minuter efter fyra knackade junior på och nu har vi böjt ett antal verb med alla personliga pronomina, både i presens och imperfekt under en timme. Hoppas det går bra för honom i morgon!

Tills vi ses nästa gång behöver jag ta reda på om verbet kukkia verkligen blir likadant i imperfekt som i presens? Blir Jag blommar (Minä kukin) verkligen Minä kukin också i imperfekt? Att använda per­sonligt pronomen till just det verbet är förstås lite konstruerat, men rent grammatikaliskt är det ju möjligt. Nån som kan/vill hjälpa mig med det?

20.7 – Tur och otur

Syrenerna har fått mjöd, jag har fått fiskmiddag och blivit arg. Dagens dukning i bersån blev inställd.

Mjöd till syrenerna
För ett par dar sen hittade jag en påbörjad mjödflaska i verandaskafferiet. Den köpte jag givetvis till 1 maj så den borde ha varit urdrucken för länge sen, men det var den alltså inte. Nu skulle den inte vara kvar längre bestämde jag.

Innan jag hällde ut innehållet provdrack jag ett tredjedels glas. Det smakade inte gott nu heller, så jag gav det till syrenerna i stället. Undrar vad dom tyckte om det? 😀

KockFiskmiddag
Igår eftermiddag kom kocken med huvudingredienserna till dagens måltid som överenskommet. Fisk­middagen skulle bestå av stekta flundrafiléer med bearnaisesås, en ny kombination för min del så det såg jag fram mot.

Rätten smakade alldeles utmärkt! Såsen passade bra till och som pricken över i garnerades filéerna med räkor så det blev en filé Oscar på fisk i stället för kalv. Roligt med kockar som kockar efter eget huvud.

Arg
Idag började behovet av att elda i ”krematoriet” göra sig påmint. Tidvis kunde jag känna en obehaglig odör från spisen. Först eldade jag papper i sotluckan som vanligt för att kolla draget. Det verkade ju lovande så jag tände i spisen. Men då blev det tvärstopp, röken vällde in och brandvarnaren gick i gång. Järnspikar. 😦

Första tanken var skorstenshatten. Så klart var det därför det rök in! Grr. Varför gick jag med på att skaffa en sån? Eller så kanske jag hade ett getingbo i skorstenen jag också som Nemos matte berättat om?

Så småningom kvävdes elden och röken avtog. Efter en stund beslöt jag elda i sotluckan på nytt, skam den som ger sig. Det varma vädret kanske hade förorsakat ett ”stopp”?

Den här gången blev det klart bättre fyr så jag vågade tända i spisen igen. Äntligen brann det som det skulle! Skorstenshatten får alltså vara kvar trots allt.

Inställd bersådukning
Grisen/Tvillingen hade aviserat sin ankomst till ”sen eftermiddag” idag. När tvätten var upphängd tyckte jag att jag hade gott om tid att lägga mig och läsa i hammocken. Termometern visade 27 grader så värmen låg klart över min arbetstemperatur.

BersånJag hann bara läsa några sidor innan de första mullren hördes. Åskmolnen syntes i öster så jag hoppades dom skulle hålla sig där, men sån tur hade jag inte.

När vinden ökade och mullren närmade sig fann jag det bäst att ta ner tvätten. Snart skulle det börja regna. Dom första dropparna föll redan då jag plockade ner sista plagget. Men var höll Mia hus?

Jag lockade på henne ett par gånger utan resultat. När åskan började dra vidare och regnet hade pågått en stund kom hon äntligen, alldeles blöt i pälsen och beklagade sig ljudligt. Det övergick genast i belåtet spinnande när jag torkade av henne och hon fick beröm för att hon kom hem.

Temperaturen föll till 18,4 grader efter regnet och allt var blött. Att duka i bersån var alltså inte att tänka på den här gången.

Så snart åskan hade upphört kom Grisen/Tvillingen. Hon hade SMSat att hon väntade tills den slutade. Det meddelandet hade jag missat, men räknat ut ändå. Det är självskrivet att man om möjligt är hemma när det åskar.

Dukning under tak gick ju bra det också och hindrade oss ingalunda från att ventilera både gammalt och nytt. 🙂

30.4 – Mat och annat nyttigt

Jag har kombinerat mat och datorsupport, fått en huvudlektion (igen), flyttat skottkärran, kokat soppa och är inte klar med påsken. Mia har namnsdag.

SikMat och datorsupport
I söndags blev jag förärad mörtsardiner som tack för hjälpen med datorhanteringen. Jag har tidigare ätit motsvarande i tomatsås, men den här gången valde jag inlagda i olja. Smakar också utmärkt!

Jag hade dessutom turen att vara bjuden på fiskmiddag. Med mörtburken fortsatte jag vidare till middagsstället. Där vankades nyfångad, stekt sik med diverse tillbehör. Jättegott! På bilden ses dock rökt sik, men fiskaren var den samma.

I utbyte hade jag lovat installera en skrivare, men slapp väldigt lindrigt undan för den var redan installerad. Jag behövde bara välja den som standardskrivare. Ibland har man tur på flera sätt. 🙂

SpårtyperHuvudlektion
I måndags ryckte händige släktingen ut. Han hade läst om min tappade skruv och ville bistå. Då han fick syn på skruven jag hade använt i stället höll han en liten monolog om skruvtyper. Nästa utläggning gjorde han när han fick syn på dom andra skruvhuvudena… Jag hade (givetvis) använt fel sorts mejsel.

På det följde en (repris)lektion i spårtyper och klarläggande av vilket slags bit som hörde till vad. Jag erkände utan omsvep att jag använt fel mejsel för att jag var för lat för att leta rätt på rätt sort. Skruv­dra­ga­rens batteri behagade nämligen inte vara med på slutet så jag tog till en vanlig stjärn­mejsel. Gissa om jag fick bannor! I  fortsättningen ska jag kanske låta bli att tala om när jag skruvar nåt? 😀

Skottkärran flyttad
Igår flyttade jag äntligen skottkärran tillbaka in i boden efter att jag hade fraktat bort dom sista löv­högarna. Drygt en vecka har den stått parkerad på nästan samma ställe. Fast då syns det ju att jag åtminstone har tänkt göra nåt. 😉

Att räfsa och kratta längs grannens häck känns egentligen onödigt, men det är enda sättet att hålla koll på häck­skottens framfart. Och tack vare sorkarna var det ställvis väldigt lättkrattat, tack för det.

Kålsoppa m korvSoppa
Idag har jag uppfunnit en ny soppa. Eftersom jag gillar både kål och korv blev det kålsoppa med korv. Mest för att jag hade kål över och gott om korv. Man tager vad man haver. Med tillsats av sopprötter, kryddor och kalvfond blev det en riktigt god soppa.

Hur jag ska orka äta upp fem liter soppa är en annan fråga? Det blev nämligen en full femliters kastrull när jag hade lagt i alla ingredienser! Men med lite tur får jag oväntade matgäster och plats i frysen med några portioner.

Inte klar med påsken
Från ägg och memma till mjöd och struvor. På Udden är vi inte klara med påsken än – minst en portion memma återstår. Men jag kanske kan uppfinna en ny kombination här också? Vad sägs om memma och mjöd?

Mias namnsdag
Förutom att det är valborgsmässoafton har Mia namnsdag idag. Eftersom vi inte är mycket för att fira på Udden så har vi inte firat det heller. Möjligen kan hon få ett par bitar mörtsardin ikväll.

Mia, namnsdagsbarn

16.8 – Delikatesser, framsteg och förändringar

Jag har fått en delikat middag, svar på vattenproverna, planterat lavendel, badat och är nyfrissad.

Delikat middag
Igår eftermiddag var jag bjuden på middag. Värden/kocken är visserligen välbekant men jag har aldrig tidigare ätit hans mat. Halv tre skulle jag infinna mig.

14.27 parkerade jag utanför huset, blev välkomnad på trappan och kunde känna härliga matdofter från köket. Bordet stod dukat så det var bara att sätta sig. Vilken lyxig tillvaro jag lever i ibland fast vi inte har det så fett på Udden. 😉

Middagen bestod av rökt sik direkt från rökugnen, potatis, grönsaker och en alldeles himmelsk sås. Ett glas österrikiskt vitt vin passade utmärkt till. Gissa om det var gott! Tror bestämt jag stoppade i mig en halv sik.

När det var dags för hemfärd några timmar senare blev jag försedd med en ”doggy bag”. Att först bli bjuden på mat och sen få med sig ett par måltider hem är ju inte så vanligt, men jag tackade förstås ja och tog gärna emot dom.

VattenorganismerSvar på vattenproverna
Idag fick jag rapport på vattenproverna från Firma Zwerver, en av mina kunder, som gjorde analysen. Det var glädjande läsning. I provet från viken fanns det minst med alger trots mina farhågor, i dom övriga tre proven fanns det mera, men alla förekomster utom en tydde på vatten med få närings­ämnen.

Förekomsten av blågröna alger var liten och bara ett litet fåtal arter som var giftiga. Den typ av blågröna alger som hittades mest av, tillhör arter som är harmlösa och som inte orsakar algblomning. Grönalger var den andra stora gruppen, men bara en art som trivs i näringsrikt vatten, Tetrastrum komarekii.

Burken med gröna ”geléklumpar” som jag också hittade längst in i viken visade sig innehålla Ophrydium versatile tillhörande släktet(?) Ciliata, ett helt ofarligt litet djur (0,2-0,6 mm) som lever i symbios med grönalger. Så nu har jag blivit en hel del klokare igen.

Lavendelplantering
Mina små lavendelplantor har väntat på växtplats ett bra tag. Jag sådde fröna redan i maj och ställde in dom i kylskåpet i sex veckor enligt anvisningarna. Det var inte många frön som hade vaknat till liv efter den tiden, men under sommaren har dom vuxit till sig och har nu väldoftande blad. Om ex­pe­ri­mentet lyckas ska dom blomma nästa år.

Bad
Att klä sig i svarta shorts och stå med rumpan vänd mot solen innebar att jag var svettig när jag hade planterat klart och kände för ett dopp. Men oj vad fort jag blev kall! Vattentermometern visade 20,5 grader så det var nära min smärtgräns. Jag är full av beundran för alla som fortsätter bada tills isen lägger, brrr.

Mitt nya jag?

Mitt nya jag?

Nyfrissad
En klar förbättring på huvudfronten företogs efter badet. Jag åkte till frissan strax före tre för att bli av med en massa onödig kalufs.

Sista gången jag har chansen att klippa mig hos samma frissa är den 20.9 så jag bokade tid för ”trimning” då. Från och med den 1.10 (tror jag det var?) är det en yngre upplaga som tar över salongen.

Det ska bli spännande att se hur hon får till det. Jag kanske får ett helt nytt utseende? 😀

29.6 – Grå och fridfull lördag

Jag har fått en trevlig kommentar, fotograferat, häckat framför datorn, diskat(!) och lagat mat.

Trevlig kommentar
Jag blir alltid lika glad när nån tycker det är roligt att läsa min blogg. Idag fick jag följande kommen­tar: ”Har följt din blogg ett tag, gillar dina vardagliga skriverier om Mias upptåg och vad som i övrigt händer på Udden. Tack för en trevlig blogg.

Om man ska hårddra är mina skriverier inte riktigt rumsrena rent tekniskt. Ett blogginlägg ska handla om ett och samma ämne, inte vara en dagbok. Men det struntar jag fortfarande i. Jag är ju inte rums­ren i alla andra avseenden heller. 😀

Fotorunda
I morse tog Mia och jag en runda runt tomten, jag med kameran i högsta hugg. Regndropparna låg kvar efter nattens regn och inspirerade till nya bildalster. (Klicka på Bildspel eller på en bild för att se den i större storlek.)

Mia i famnHäckat framför datorn
Efter fotorundan satte jag mig vid datorn (fortfarande i morgonrock) för att redigera bilderna och överföra dom senaste till månadens, respektive Mias webbalbum. Det blev också ett webbalbum av ”kusinens” besök i byn och en påbörjad presentation som jag ska skicka till henne.

Mia kom in under tiden och tyckte jag gott kunde gosa med henne i stället. Hon satte sig först på skrivbordet och strök sig mot mig, men flyttade efter en stund ner i min famn där hon rullade i hop sig och somnade. Att hålla om henne med en hand och hantera tangentbordet med den andra är inte så praktiskt så jag tog en paus och fotade henne i stället.

Disk- och matdags
Jag lyfte försiktigt över Mia i korgstolen, tvättade mig och klädde på mig innan jag tog i tu med disken. Av besticken att döma kunde man tro att ett dussin personer hade ätit och druckit. Suck.

BestickNär jag hade diskat nästan klart insåg jag att det skulle bli ny disk när jag hade ätit middag, så jag sparade disk­vattnet och lagade maten. Kokt abborre (se gårdagens inlägg) med äggsås förstås. Nån nypotatis blev det inte, jag hade ingen lust att hacka upp potatis i blöt jord.

Det smakade lika bra med gammal potatis och fisken var förstås delikat. Kocken hade lyckats salta den precis lagom igår innan den åkte in i kylskåpet. Jättemumsigt.

För att hedra måltiden åt jag vid köksbordet och njöt av varje tugga. Det går ju inte att slafsa i sig fisk i den takt jag brukar ha om man vill slippa benen.

Sen var det så klart färdigt att diska igen, men det gick snabbt och elegant tack vare mitt förutseende. Tyvärr åt jag inte desserten direkt efter maten så nu ligger det en skål och en sked i diskhon igen. Det är därför jag tycker så illa om att diska – jobbet blir ju aldrig klart i mer än några minuter. Nåväl, det finns mycket annat som är värre. 🙂