byvandring

av

11.11 – Fulltecknat

Vi har haft tebesök och firat Svenska dagen, väglagets styrelse har haft möte, vi har deltagit i byvandring och smörjt kråset. Jag har fått pensionärsarmar.

Tebesök och Svenska dagen
Veckan inleddes med tebesök. Vik Husse/Filosofen kom i vanlig ordning laddad med brödpåse som vi försåg oss av efter inledande smörgåsar.

På tisdagen tog jag mig friheten att överlåta kvällens förberedelser till styrelsekolllegerna eftersom jag behövde förbereda onsdagens och torsdagens kurser. Men en timme före ”avspark” samlades vi som kunde i församlingshemmets kök för att brygga kaffe och bulla upp.

Uppslutningen var inte lika stor som i fjol, men vi var ändå nöjda med kvällens firande. Enda missen var att ingen av oss hade tänkt på att köpa blommor till festtalaren och dom som underhöll oss med musik och sång. Men ”även solen har fläckar” som bekant.

Styrelsemöte i väglaget
Eftersom jag slutade kursen först kl 17 på torsdagen, hade vi flyttat mötet till kl 18. När jag kom hem några minuter före utsatt tid, stod första mötesdeltagaren redan och väntade.

Övriga dök upp snart därefter, men fick roa sig en stund på egen hand medan jag fixade kaffe och dukade upp tilltugg. Förutom ordförandens medhavda ambrosiatårta och kex, fick herrarna förse sig av Husses nybakade semlor (fullkornsbullar).

Tack vare den ganska korta agendan var mötet avklarat på en dryg timme. Nästa möte blir först i vår om inget oförutsett inträffar.

Byvandring
Kl 11 på fredagen var det samling i Furulund för dom som ville delta i dagens byvandring. Ölmos och Hammarsboda stod i tur.

I Ölmos hade vi en utmärkt guide som kunde berätta allt om alla husen och deras ägare, både gamla och nya. Han var en veritabel uppslagsbok.

Hammarsboda presenterades av en dam i gruppen som bor här. Det gjorde hon med den äran. Att det finns tre bronsåldersgravar där hade jag ingen aning om förrän hon tog oss med till platsen.

Smörjt kråset
Som alla(?) vet, är det Fars dag idag. Eller Farsdag? Jag har tidigare ondgjort mig över hop­skriv­ningen av Mors dag (se inlägg 16.5.2017) och blev lika upprörd i år när jag såg samma elände för Fars dag i annonser och reklamblad.

Men det var inte det jag tänkte skriva om, utan om Fars dags-buffén i Labbnäs som vi bänkade oss till i efter­middags. I år hade bordsnumren utökats med placeringskort. Dock stod det ingalunda ”Matte och Husse” på det förstås, utan efternamnet på den som bokade bordet.

Buffén dignade av diverse rätter som vanligt. Allt från sallader och sill till kallskuret, varmrätter och desserter. I en och en halv timme smörjde vi kråset, sen sa magen defintivt stopp. Vid såna här tillfällen borde man ha en extra mage.

Pensionärsarmar
I torsdags beslöt jag klä mig lite finare eftersom det var sista kurstillfället. I garderoben hittade jag en (ur)gammal blus som jag fortfarande gillar skarpt.

Men hör och häpna, ärmarna hade blivit för korta! Jag har inget minne av att dom var korta då jag köpte blusen, så antingen har dom krympt i tvätten eller så har mina armar blivit längre. Jag lutar åt det senare.

Pensionärsarmar har man ju hört talas om. Nu verkar det alltså som om jag också har blivit begåvad med såna! 😀

av

21.10 – Äntligen söndag!

Veckan har varit fulltecknad, men nu är det äntligen söndag. 🙂

Onsdag
I kalendern stod ”Lustläsarna” kl 14, men jag avbokade till förmån för den planerade Oktoberfesten i Tallmo kl 15.

Husse skalade potatisen klar på Udden, sen packade vi ner allt som behövdes och åkte till Tallmo för att för­be­re­da. De inbjudna gästerna skulle bjudas på en lätt förrätt, följd av grisfötter och potatismos plus diverse tillbehör.

I stället för des­sert serverade vi kaffe/te med mockarutor (tack Nanne!), sockerskorpor och den tidigare nämnda rulltårtan (se inlägg 16.10). Med vispgrädde och ett cocktailkörsbär på blev den betydligt aptitligare än när Husse skar upp den. Fast smaken var det ju faktiskt inget fel på.

Gästerna troppade av vid sju-snåret, förhoppningsvis mätta och belåtna. En dryg halvtimme senare hade vi städat undan och åkte tillbaka till Udden, mätta och belåtna vi också.

Torsdag
Dagen började med en sorglig nyhet. Jag fick meddelande om att en av mina bästa vänner ligger på intensiven efter ytterligare en hjärninfarkt. Varför drabbas goda människor av sånt?

Eftersom det var kursdag hindrades jag från att tänka mer på det. Den här gången följde Husse med som sällskap och ”assistent”. Vädret var nämligen inte lämpat för att cirkla ved som han annars hade tänkt.

Fredag
Strax före 11 infann vi oss i Furulund där dagens deltagare i byvandringen redan hade börjat samlas. Dagens rutt gick till Kärra by.

Att byns centrum ursprungligen låg så långt bort från kyrkan hade jag inte haft en aning om! Inte heller att det hade funnits så många gårdar. Det var intressant att höra både de nya och de gamla husens ägarhistoria.

Innan jag hade tid hos frissan hann vi förse oss med kaffe och te med smörgås i Tallmo och efter besöket hos frissan bar det av hem igen. Den här dagen hann vi hem före solnedgången. Husse föreslog att vi skulle lägga ut nät innan det blev mörkt, så det gjorde vi före middagen.

Lördag
Vid sju-tiden på morgonen frågade Husse om jag ville följa med och vittja. Det ville jag inte så jag tackade nej och somnade snabbt om.

En timme senare vaknade jag av att det gick i dörren. När jag steg upp förstod jag att Husse hade fått en tung fångst – badrumsvågen stod nämligen på diskbänken med spår av blod och fiskfjäll.

Av den maffiga gäddan på åtta kilo återstod mindre än hälften då den var rensad och filead, men det räcker ju till middagsmat för flera dar. En god fångst!

För att ha god tid på oss, beslöt vi värma bastun i Tallmo redan mitt på dan. Under tiden den blev varm roade vi oss med att lösa de två senaste lördagskryssen i ÅU.

Efter bastun åkte vi tillbaka till Udden igen, där förberedelserna för kvällens fiskmiddag ”på lokal” tog vid så små­ningom. Faktiskt var jag omklädd och klar en hel timme för tidigt!

Klockan sex sammanstrålade vi med goda vänner utanför Holmbergs Four C och satte oss sen vid det reserverade bordet. Middagen var ett av helgens Äta ute-evenemang som ordnades överallt på ön. För vår del kändes fiskrätterna mest lockande, därför föll valet på Holmbergs.

Strax före nio var vi proppmätta tillbaka på Udden. Resten av kvällen tillbringades framför teven i Mias sällskap. En väldigt lagom avslutning på dagen och veckan.

av

9.10 – Snärjigt

Vi har varit på byvandring och haft en lugn lördag-söndag. Innevarande vecka är dock fulltecknad. Mia har det bra hon.

På byvandring
På förslag av deltagarna i Fredagskafé som arrangeras av Dragsfjärds ungdomsförening (DUF), företar vi byvandringar i närområdet. Förra gången besökte vi Husses hemtrakter och i fredags stod ”min by” på tur.

För att skona deltagarna från alltför långa promenader åker vi mesta­dels bil, men stannar och går ur vid behov. I fredags blev det många stopp. Om vår by och tidigare ägare till våra gamla hus finns ju en hel del att berätta! Förhoppningsvis var deltagarna nöjda och belåtna med besöket.

Lugn lördag-söndag
Lördag är ju som bekant bastudag. Under tiden den blev varm ordnade vi om i bastulidret så det blev bättre plats och lättare att hitta grejerna om förvaras där. Vid hemkomsten var det mid­dags­dags och efter det ljöd (förstås) Vega-dans på radion medan vi löste veckans korsord i ÅU.

Söndagen förlöpte lika lugnt, fast utan musik. Husse lämnade Udden en stund men jag höll ställ­ningarna och njöt av att få tillbringa en hel dag hemma utan måsten.

Fulltecknad vecka
Veckans första dag gick åt till att fixa avier för vägavgifterna. Jag förberedde redan i början av september, men sen dess hade det blivit en del ändringar i databasen så först vid middagstid (ca 18) var jag klar med kuverthögarna.

Den här dagen inleddes med att marknadsföra hembygdsföreningens föredrag den 15.10, därefter hälsade jag på en god vän som utlovat och hämtade de sista anmälningarna till Kodklubben som börjar i morgon kväll. Men före det ska vi träffa kantorn i Dragsfjärds kapellförsamling för att planera programmet för Svenska dagen den 6.11.

På torsdag börjar min kurs i Västanfjärd och på fredag är vi bjudna på middag. Lördag eftermiddag tillbringar vi på Åbo svenska teater med konsertberättelsen Karelen, Karelen där Husses svägerska medverkar.

På söndagen har jag ritat ett stort kryss i väggkalendern. Då får det bli en hemma‑ och vilodag förutsatt att jag överlever veckan. Nästa vecka blir förresten också rätt hektisk, så en dags vila är absolut av nöden med tanke på min dåliga förmåga att hantera stimulans.

Men jag ska inte klaga. Tids nog får jag förmodligen tillbringa mer tid hemma än jag har lust med då orken har tagit slut för gott.

Mia har det bra hon
Om man är katt har man inga förpliktelser eller tider att passa. Man äter när man är hungrig och sover när man är trött. 🙂