28.11 – Det mesta ordnar sig

Natten blev lugn, jag har fått diagnos, årets sista möte är genomfört och Silverpilen har blivit felsökt. Husse har kockat och blivit blöt och använt muskelkraft.

Lugn natt
Natten till måndag blev lugn trots allt (se inlägg 25.11). Det var först på morgonkvisten den gömda musen vågade sig fram. Den blev så gott som omedelbart fångad och uppäten. Därmed var drama­tiken avslutad för den här gången.

Diagnos
I söndags var mina krämpor klart decimerade, det var bara lilltårna som ömmade. Men som planerat bokade jag tid för besök på HVC i måndags. Och kan du tänka dig – jag fick tid redan samma dag! 🙂

En ung (mycket ung!) man med bruna ögon tog emot och frågade vad som fattades mig. Jag berättade kort om de senaste dagarnas ”lidande”, sen bad han att få titta på mina händer och fötter, kollade hjärta och lungor och konstaterade därefter att jag hade råkat ut för ett enterovirus.

Ha! Det var ju det jag trodde hela tiden!

Och precis som jag redan hade läst mig till, finns det inget botemedel, infektionen går över av sig själv sa han. Dock kan blåsorna smitta ända tills dom försvinner, så det gäller att ta hänsyn till sin omgiv­ning. Därför påminde jag doktorn om att rengöra händerna efter att han hade tagit mig i hand då besöket avslutades. Det fram­kallade ett brett leende.

Årets sista möte
På eftermiddagen samlades hembygdsföreningens styrelse och kassör till årets sista möte. Det hölls hemma hos vår äldsta ledamot som hade bullat upp med många go’saker, så inledningen blev ovanligt lång. Mötet i sig var avklarat på en dryg timme.

Silverpilen är felsökt
Idag lämnade jag in Silverpilen hos killarna på macken för att få reda på var vattnet tar sig in (se inlägg 21.11). Efter en halv timme fick jag besked.

Packningen runt säkringsboxen lider antingen av hög ålder eller så har en mus knaprat på den. Det senare verkar troligt med tanke på att jag redan i samband med en besiktning för nåt år sen fick reda på att jag hade ett matförråd under motorhuven.

Nästa vecka ska dom sätta in en ny packning så mössen får nåt färskt att tugga på. 😀

Husse har kockat och blivit blöt
Igår tillredde Husse dagens middag. Den bestod av soppa på trattkantarell, uppiffad med blåmögelost. Ingen dum kombination trots att jag inte gillar blåmögel.

Efter maten gick han ut med slaskhinken. När han kom in tillbaka var han genomblöt på ena sidan av kroppen och blodet rann från ett finger… Han hade halkat och ramlat på stigen till komposten och skrapat utsidan av handen mot en av stenarna som ligger runt blomlandet.

Voj, voj. 😦 Lyckligtvis gjorde han sig inte illa i övrigt och tog det hela med en klackspark.

Muskelkraft
Just precis idag då det nyss hade börjat regna igen, beslöt vi dra upp båten för vintern. Efter lite diskussion om lämpligaste platsen fick jag min vilja igenom, så nu ligger den där den alltid brukar ligga. Tack för det snälla Husse!

Husse stod för det mesta av muskelkraften, men det är ju ett känt faktum att män har större muskel­massa än kvinnor så jag har inte särskilt dåligt samvete på den punkten. Vi kvinnor är ju starkare på andra sätt. 😉

25.3 – Veckorapport

Vi har haft en rätt jäktig vecka.

Måndag
I måndags gjorde Husse mera ved och snickrade vidare på en kalkylmodell till kassören innan vi infann oss till hem­bygds­före­nin­gens extra ordinarie årsmöte som gick av stapeln kl 18:00. Vi hade bara en punkt på föredragningslistan, så mötet var överstökat på fem minuter. Men efter det skulle protokollet förstås skrivas och lämnas vidare till protokollgranskarna.

Tisdag
Efter lunch hade vi avtalat möte med föreningens kassör för att presentera ett digitalt alternativ till den manuella bokföringen. Det visade sig dess värre att Libre Office Calc inte kunde hantera Excels formatering på rätt sätt, men hon fick i alla fall en uppfattning om hur hon går till väga. Sen drack vi kaffe och pratade om helt andra saker.

Onsdag
Enda dagen utan hålltider. Husse fortsatte med vedhanteringen innan vi åkte i väg för att uträtta en del ärenden och proviantera i Kimito eftersom vi ändå hade ärende dit. Efter det tog vi det lugnt och avslutade dagen med att dricka skumvin i sängen för att fira vår 5-månaders samvaro.

Torsdag
Igen en mötesdag. Den här gången med styrelsen för väglaget, så Husse var befriad. Jag skrev genast protokoll, dels för att inte glömma det och dels för att förhindra att nåt annat kom emellan.

Fredag
Igår eftermiddag var vi bjudna till Husses vänner i Dalsbruk. Det blev en lång visit. Värdinnan nöjde sig nämligen inte med ett dignande kaffebord utan serverade också en varm måltid innan vi äntligen pallrade oss i väg hem.

Lördag
I förmiddags kom herr grannen junior som avtalat för att köra upp blivande köksved som Husse fixat. På ett par timmar hade flera högar förflyttats till Silverpilens parkeringsplats, men det återstår en hel del så junior lovade komma igen nästa lördag.

På eftermiddagen var det dags för sedvanlig bastu. Mina vistelser i hettan har förlängts successivt så snart kan jag kalla mig bastubadare på allvar.

Söndag
I morgon har jag avtalat tid med väglagets verksamhetsgranskare, men om det vill sig väl hinner jag också kratta bort gräs och löv runt scillan som står i knopp vid södra hus­ga­veln. Vädret ska visst bli behag­ligt har väderspåarna lovat. 🙂 Och så är det dags för den onödiga klockomställningen igen då vi ”får” en hel timme till.

Och så är det dags för en ny vecka som inleds med nya hålltider. Tänk att det kan vara så jäktigt att vara pensionär!?

19.3 – Från slaskfat till ödlor

Slaskfatet är uppgraderat, jag har fått ett modellerbjudande och strandröjningen är avslutad. Husse har varit i arbetstagen och fått plättar. Mia har hittat ödlor.

Slaskfatet uppgraderat
För ett bra tag sen undrade Husse varför jag inte använder ett slaskämbar i stället för det fulla fatet som jag balanserar med när det ska tömmas? Det var ju en himla bra fråga som jag inte hade nåt svar på. Att jag inte har tänkt på det tidigare, jag som är så fiffig (ibland)?

Sen dess har det spygröna slaskfatet uppgraderats till ett marinblått ämbar och töm­nin­gen har under­lättats betydligt. Dessutom rymmer det mer än fatet så det har blivit glesare mellan tömningarna.

Modellerbjudande
I onsdags blev jag hejdad utanför Räpylä i Dalsbruk av en man som undrade vad jag har för mig lördagen den 25.3? ”Då har jag besök” svarade jag och frågade vad det gällde.

Mannens fru skulle ordna en modevisning den dagen och behövde modeller. Jag skulle passa bra för uppdraget tyckte han. Egot sträckte förtjust på sig, men förnuftet segrade så jag avböjde hövligt(!) men bestämt. ”Kom om du kan på lördag kl 10” tyckte mannen.

Strandröjningen avslutad
Igår hördes ljudet av en motorsåg på tomten igen. Nu hade turen kommit till dom gamla syre­ner­na som har kamouflerat dasset och komposthögen. Mina grannar på udden mittemot har således full koll på när jag sitter på dass i fortsättningen. 😀

Idag avhämtades grävmaskinen som f n har fullgjort sitt uppdrag. Resten blir längre fram i vår. Därmed är den hett efterlängtade strand­röj­ningen avslutad och dom gamla syre­ner­na har fått chansen att skjuta nya skott. På min in­rådan kapades dom nämligen inte längs med fotknölarna utan har kvar en del av stammen.

Husse i arbetstagen
I fredags eftermiddag återvände Husse till Udden och blev förstås varmt välkomnad av båda sina damer. Dagen till ära var huset nystädat, så han kände inte riktigt igen sig först men vande sig snart. 😀

Både igår och idag har han klätt sig i arbetskläder, greppat ”vesurin” (lövhackan) och gett sig av till slänten på husets västra sida. Bland allt ris efter röjningen ligger också kvistar som är grova nog att använda till ved som vi vill ta rätt på.

Fått plättar
Både Husse och jag gillar plättar. Vem gör inte det förresten? Med mig i flytten hade jag en plätt­panna men jag var osäker på var den höll till när vi pratade om plättar.

Medan Husse var ute och jobbade letade jag rätt på den. Den låg (helt logiskt) på samma ställe som gjutjärnsgrytan och stekpannorna så det var fort gjort. När han kom in frågade jag om han ville ha plättar till dessert efter dagens middag? Det ville han. Jag också.

Söndagsmiddagen avslutades alltså med plättar stekta på köksspisen och givetvis serverade med sylt, respektive strösocker och vispad grädde till. Mums. Förra gången jag stekte plättar var nån gång på 90-talet tror jag, men dom gamla takterna sitter tydligen i fortfarande. 🙂

Mia har hittat ödlor
Av allt att döma har ödlorna vaknat. I torsdags kom Mia in i verandan med den första ödlan jag har sett i år. Ett par timmar senare kom hon in med en till.

Dess värre var deras öde beseglat. Båda hamnade i hennes mage utan pardon.
(Bilden är från sommaren 2012)

Befordran II

namn

Idag tyckte jag det var hög tid för Husse att få nästa befordran. Egen handduksplats har han haft ett bra tag, men inte namnförsedd. Det fick han idag. 🙂

12.12 – Från julkort till avsked

Jag har skrivit julkort, haft tebesök och privatchaufför, provsmakat en ny rätt, tagit en soppromenad och är gräsänka igen.

julkortSkrivit julkort
I fredags tog jag mig i kragen och skrev jul­kor­ten som ska gå med snigelposten. Alla inrikeskort åkte efter det ner i den röda påsen som posten vill ha dom i och limmades igen. Då kom jag på att dom var ofrankerade. :-/

Lyckligtvis finns det nya påsar i butiken, så idag blev korten frankerade och postade. En liten bunt ligger kvar eftersom jag delar ut dom direkt i mottagarnas brevlådor. Res­te­ran­de julhälsningar skickas via mejl.

Tebesök
Som vi hade kommit överens om, dök Vik Husse upp efter lunch i lördags. Han har äntligen förstått att det räcker att ha med sig en bullpåse i stället för två. Det tackar vi för.

Efter inledande hälsningskram gick han fram till Mia som låg i korgstolen vid spisen, strök henne över huv’et och sa ”God morgon älskling”. Han hade läst sig till att den häls­nings­fra­sen är vanlig numera och tyckte att Mia skulle ha samma favörer som matte. Det ledde till ett av mina ljudliga skratt.

Resten av vårt samtal var inte lika muntert. Vi uppehöll oss en bra stund vid dödsfall och be­grav­ningsritualer. Väderanlayserna gav heller inte upphov till några glädjeutbrott, men jag tycker ändå att vi hade en gemytlig eftermiddag. 🙂

bilarPrivatchaufför
Igår hade jag privilegiet att ha privatchaufför. Husse tyckte det var onödigt att värma två bilar och åtog sig att skjutsa mig till dom två ställen som jag hade ärende. (Jag börjar misstänka att han inte törs åka med mig i Silverpilen?)

Första stället var julmarknaden i Dalsbruk. Där fanns mina förköpsexemplar av Västanfjärdsboken att hämta hade jag fått löfte om av byarådets rara sekreterare.

Nästa anhalt var före detta grannen som behövde lite assistans med datorn. ”Ring när du är klar så hämtar jag dig” sa Husse. Ca en halv timme senare ringde jag och så kom han susande. Sån service är jag heller inte van vid!

Provsmakat en ny rätt
Att man kan göra gravlax av morot var för mig full­ständigt obekant tills jag blev erbjuden att smaka på det i Tallmo, dit färden gick efter av­hämt­ningen. Husses systerdotter hade tillrett den.

Eftersom en av ingredienserna är ”rök på burk”, smakade den mer rökt än gravad var vi alla överens om, men smaken var faktiskt inte alls så tokig. Fast jag kommer nog att hålla mig till ”äkta vara” i fortsättningen. Gravad fisk är en av mina favoriter.

Sopstigen 2Soppromenad
Privatchauffören var i tjänst idag också – vi hade några ärenden att uträtta i kyrkbyn. Därefter var det dags för eftermiddagsfika (mina landsmän avskyr ordet fika!) följt av en soppromenad.

Vi kunde faktiskt ha tagit bil till soptunnan också kom vi fram till, men ansåg att vi behövde en nypa frisk luft mellan varven. Så dags hade temperaturen stigit till bara ett fåtal minusgrader så det kändes skönt att få sträcka på benen och inandas lite syre.

Gräsänka igen
Sen en dryg timme är jag gräsänka igen. Det kändes vemodigt att se baklyktorna försvinna längs by­vägen konstaterade jag… Jag har av allt att döma börjat vänja mig vid och trivas med att vara två. Men på onsdag ses vi igen, så det blir en kort frånvaro. 🙂

9.12 – Lyxtillvaro och problemlösning

Jag bor nästan som på hotell, vi har letat efter pudersocker och löst sängproblem. Mia har funnit sig.

hotellNästan som på hotell
Morgnarna på Udden har blivit alltmer hotellika på sistone. Eld i köksspisen, vatten, ved och morgon­tidningen inburen samt ”God morgon älskling” som första tilltal. Sån’t är jag minsann inte bortskämd med!

Faktiskt kan jag inte påminna mig om att jag nånsin blivit kallad älskling på morgonkvisten? I regel har ingen vågat tilltala mig före frukost… Men Husse är en modig man. Fast i går morse möttes jag av  ”Å, fröken F har stigit upp” och ett brett leende i stället. Det är inte illa det heller. 🙂

Letat efter pudersocker
På Husses egenhändigt bakade julstjärnor ska det vara pudersocker. Eftersom jul­stjär­nor­na befann sig på Udden just då, frågade han om jag hade pudersocker. Det var jag väldigt osäker på, så jag företog genast en inventering av översta hyllan i skafferiet.

Oj, vad mycket livsmedel jag hittade som jag hade glömt att jag hade! Flera av dom kraftigt föråld­rade givetvis. I en påse mannagryn från 2012 låg en död insekt så jag tömde ut innehållet på kom­posthögen. Därifrån försvann det på ett par dar, så det var säkert många som blev mätta.

Till slut hittade jag en burk längst in ett hörn som var försedd med målartejp och texten Pudersocker. Perfekt! Som bonus blev det både bättre plats och bättre ordning på hyllan.

Att det senare visade sig att Husse hade två förpackningar pudersocker i sitt skåp i Tallmo (där jul­stjärnorna skulle bjudas besökarna) är ju en helt annan femma. Så om du är i behov av puder­socker är det bara att höra av sig. 😀

sovrumLöst sängproblem
I måndags löste vi sängproblem. I Uddens lilla sovrum tronar en dubbel­säng som har varit placerad med ena långsidan mot en fönstervägg, vilket har inneburit att det alltid är knöligt att bädda och komma åt att putsa fönstret.

Dessutom konstaterade vi att man stör den som sover i sängen intill om man behöver gå upp nattetid. Det beslöt vi ändra på.

Efter diverse baxande och omflyttande av prylar fick vi till en smal gång så nu är alla problem lösta. Fast av nån konstig anledning är den ena sängen ändå tom rätt ofta. 😉

Besök
Vi har haft en del besök under veckan. På Udden har vi sett skyddslingen och gjort vårt bästa för att underhålla El-Tigerns fru. I Tallmo avåts julstjärnorna tillsammans med Husses goda vänner i tors­dags. Med pudersocker givetvis!

Våra besök har begränsat sig till Holmbergs café och julbordet i Labbnäs. I båda fallen var avsikten att fylla magen, vilket lyckades med gott resultat.

mias-sovplatsMia har funnit sig
Ännu för några dar sen tillbringade Mia nätterna i en fåtölj i vardagsrummet. Antingen av hänsyn eller för att hon var sur över att Husse har lagt beslag på ”hennes” säng?

Det stadiet är nu passerat. Hon har helt funnit sig i att Husse är en del av vår tillvaro och låter nådigt honom servera frukost och godbitar i fall matte inte syns till.

Hon har också gjort sitt bästa för att övertyga honom om att man bör få nåt gott från köksbordet när man sitter och tittar på honom med bedjande ögon. Men si den strategin har matte redan varnat för, så Husse låter sig inte bevekas. 😀