18.2 – Från kulregn till ökad dosering

Udden har fått ”kulregn”, jag har tråkat ut kursdeltagarna, blivit imponerad, fått en bonus, delat med mig, saknar skruvtving och behöver öka doseringen.

KulregnKulregn
I morse var det normalgrått igen. De senaste två dagarnas solsken var ett minne blott. Men lite kul väder var det ett tag: Det dråsade ner små vita kulor en kort stund. 🙂

Tråkat ut kursdeltagarna
Igår kväll hade vi hunnit fram till avsnittet ”18 Dolda/mindre kända funktioner i Windows 10”. Dom enda som tyckte det var intressant var herrarna i församlingen och jag. Damerna i gruppen höll på att somna såg det ut som. Jag kan gott förstå dom. Det är inte alla som tycker det är intressant att grotta i specialfunktioner, i synnerhet som man kanske aldrig kommer att använda dom.

Därför har jag idag planerat om innehållet för återstående kurstillfällen och skickat dom ovanliga funktionerna som en bilaga i stället. Då kan man läsa om/när man tycker det är av intresse.

Blivit imponerad
Hos Adlibris finns tre studiematerial för Windows 10 på svenska. Den tredje boken fick jag idag med posten och blev lite motvilligt imponerad. Till skillnad från Docendos material som är uppbyggt med praktiska övningar, är det här en komplett uppslagsbok över funktionerna. Den har stora och tydliga bilder som visar hur man går till väga.

Windows 10 helt enkelt heter boken och kan som sagt köpas hos Adlibris, men säkert också på andra ställen. Den rekom­menderar jag varmt! Att den kostar hälften så mycket som Docendos böcker är ju heller ingen nackdel.

Fått en bonus
Det lönar sig att vara stamkund! Idag hämtade jag (gårdagens) mat hos Kerstin och fick en bonus i form av en portion vispgröt. Hemlagad vispgröt är rysligt gott. 🙂

Delat med mig
På Udden intas frukosten alltid ”på kontoret”, dvs framför datorn. Till höger sitter fröken Mia oftast och försöker hypnotisera pålägget att flyga in i hennes mun.

DillköttIdag blev det också middag vid datorn. Med till­hö­rande kisse förstås. Hon är så van att få smakbitar så hon är övertygad om att det är kutym vid det här laget, men hon fick nöja sig med att slicka rester från tallriken. Sen gick hon och la sig.

Efter en stund blev jag sugen på glass och fiskade upp den sista Mars-glassen från frysen. Hur i fridens namn hon kunde veta att jag åt glass vet jag inte, men antagligen kände hon igen prasslet från omslaget?

Vips satt hon bredvid mig och puttade på mig med tassen för att få smaka. Glass och yoghurt måste jag smygäta medan hon ute för att få ha dom för mig själv. Fast jag delar förstås gärna med mig.

Saknar skruvtving
Trälimmet har redan gett upp på den ena toffeln. Idag köpte jag ”superlim” i stället. ”Tryck ihop i 1 minut” stod det på förpackningen så jag lät vänster hand fungera som skruvtving medan jag gjorde annat med den högra. Men ett par riktiga skruvtvingar skulle inte vara dumt att ha. Det ska jag notera på in­köps­listan.

Behöver öka doseringen
Det går självfallet bra att dricka kaffe ur glas, men det var inte riktigt meningen… Jag var fokuserad på nåt helt annat då jag hällde upp eftermiddagskaffet och upptäckte till min stora överraskning att jag hade hällt det i mitt vattenglas.

Det var ju tur att glaset var tomt, annars hade jag fått magert kaffe. Tror bestämt jag behöver öka doseringen av B12 och Omega 3. 😉

4.2 – Vad glad man blir…

… av romantik, bekanta ansikten, oväntat besök, mängdrabatt, en glad hälsning och omtanke.

AmorRomantik
Igår fick jag höra talas om en spirande romans av en dam som har en bra bit kvar till min mogna ålder. Hon berättade att hon har fått en (mycket) äldre beundrare som uppvaktar henne flitigt. Visst är det lite gulligt att man har ”gnistan” kvar ännu på äldre dar?

Bekanta ansikten
Igår kväll klockan 18 såg jag många bekanta ansikten runt bordet. Av de nio kursdeltagarna var det bara två jag inte kände sen tidigare. De flesta har gått flera av mina kurser så det kändes tryggt och hemtamt att vidarebefordra nya kunskaper.

Oväntat besök
Efter lunch idag fick jag oväntat besök. Min före detta ”bonuspappa” tittade in en stund. I vår by be­höver man inte ringa och boka tid. Om man inte råkar vara hemma återkommer besökaren en annan dag.

Så var fallet idag. Bonuspappan hade tänkt hälsa på i förrgår, men då var jag var inte hemma. Roligt att se honom pigg och kry.

Mängdrabatt
I förmiddags beställde jag 10 fiskburgare hos Holmbergs Café och lovade hämta dom vid 14-tiden. För att inte vara oartig mot bonuspappan lät jag mig bli försenad med en halv timme.

MunkKassen stod färdigpackad då jag kom och jag var beredd att betala. Då frågade delägarinnan om det var nåt mer? Det hade jag inte haft en tanke på, men när hon nu frågade så… Då det gäller ätbart är jag ju inte så svårövertalad.

Två croissanter och en dagsfärsk syltmunk fick hon också stoppa ner. Där­med för­kla­ra­de jag mig nöjd och halade fram plånboken.

När hon slagit in beloppen sa hon helt oväntat: ”Munken får du på köpet som mängd­ra­batt.” Tänk att så lite kan göra en så glad. 🙂

En glad hälsning
Nästa glädjeskutt inträffade i ”stora korsningen” i byn då jag kom hem tillbaka. Längst upp på krönet möttes jag av en glatt leende bybo som höjde handen till hälsning då han såg mig. Att bli hälsad med ett stort leende fick mig också att le resten av  vägen hem.

Omtanke
Medan jag plockade ut mina kassar ur Silverpilen kom väglagets ordförande gående nerför skogs­stigen så vi bytte några ord. Innan han gick vidare undrade han om jag är tvungen att värma disk‑­ och tvättvatten?

OmtankeSenast vi sågs höll jag nämligen på att fylla på en dunk med dricksvatten från brunnen ute på gården så han trodde förstås att det var min enda vattenkälla. Jag förklarade att allt vatten utom dricks­vatt­net kommer från sjön sen början på 1960-talet och att jag har en varmvattenberedare som rymmer 20 liter.

”Så bra” tyckte han. Han hade funderat på hur jag klarade mig. Sånt är väl hjärtevärmande? 🙂

21.1 – På’t igen

Gårdagens problem slutade bättre än väntat, jag har fått frukost på säng, träffat en före detta kurs­del­ta­ga­re, lånat ut mina händer och intygar att björkved förtjänar sitt goda rykte.

WordBättre än väntat
Innan jag gav upp igår lyckades jag hitta ett exemplar av januari månads inlägg trots allt. Det sista inlägget saknades visserligen som väntat, men dom övriga fanns kvar.

Felet jag gjorde var att döpa om den automatiskt sparade kopian i stället för att först spara den och sen döpa om den. Man lär som bekant av sina misstag (i bästa fall).

Frukost på säng
I morse klockan fyra väckte Mia mig med långdragna långt-neri-halsen halvkurrande jamanden. Efter­som jag hörde att det inte rörde sig om ”nu måste du släppa ut mig bums” brydde jag mig inte om att svara. Men så lätt skulle jag inte komma undan tyckte hon.

Jag kände att hon hoppade upp i fotändan och sträckte ner ena handen för att stryka henne över pälsen, det brukar vara populärt. Dess värre var hon så långt i från så jag bara fick tag i hennes varma, mjuka tass upptäckte jag. Men den satt inte fast i benet?!!! Under en bråkdels sekund försökte jag föreställa mig vad som hade hänt med hennes tass, sen insåg jag vad det var jag kelade med.

Mia m frukostJag släppte omedelbart taget och tände sänglampan. Mycket riktigt, hon hade serverat mig frukost på säng i form av en nydödad liten skogsmus. Därav värmen jag hade känt. Hon satt och tittade upp­for­drande på mig och väntade sig förstås beröm men den här gången talade jag bara om vad jag tyckte om döda möss i sängen. ”Otack­sam­ma matte” kan jag föreställa mig att hon tänkte.

Eftersom jag inte tänkte äta den erbjudna frukosten steg jag upp, tog med mig muskadavret och släppte ner det på köksgolvet. Mia var beredd – medan jag hade tvättade händerna hörde jag välbekanta krasande ljud.

Kursdeltagare
Idag var det dags för terminens första PC-/Användarstöd. Jag kände mycket väl igen namnet på min deltagare och hade fått veta att det var en före detta kursdeltagare, men jag hade ingen klar bild av utseendet. Strax före klockan ett fick jag ett ansikte till namnet och visste genast vem jag skulle träffa.

Den här mannen är ett föredöme när det gäller att läsa vad som står på skärmen. Om alla gjorde som han skulle många problem aldrig uppstå!

Lånat ut mina händer
Efter arbetsgruppsmötet i söndags frågade Daphnias ordförande om hon fick fotografera mina händer. Jag blev så perplex så jag inte ens kom mig för att fråga varför.

Att jag gillar mina händer är förståeligt – vad skulle jag göra utan dom? – men att se dom som foto­motiv har aldrig slagit mig in. Om man med vackra händer menar smala med långa fingrar så upp­fyller dom absolut inte kravet. Jag råkar ha en mer robust modell, typ skogshuggarhänder i storlek 8.

Mina händerMen visst fick hon fotografera dom om hon så ville. Och visst fick hon också lov att lägga ut en bild på sin FB-sida. Hon påpekade att hon inte tänkte tala om vems händer det var. Det fick mig att skratta – alla som känner mig lär känna igen både händer och ringar misstänker jag, men det kan jag bjuda på. Jag är ju glad i mina ”krattor”.

Välförtjänt rykte
Jag kan intyga att björkveden förtjänar sitt goda rykte ifall det är nån som tvivlar? Nu är det slut på björkhalvorna så jag har övergått till kvistved.

Skillnaden märktes med en gång, kakelugnen är inte längre ljummen 12 timmar senare trots större mängd ved. Möjligen kan det lyckas med dubbla mängden men det har jag ännu inte prövat. Tur att det inte är så kallt och att jag också har andra värmekällor.

14.1 – Monster och annat tjafs

Nattlig dramatik, nio anmälda, brev från skatteverket och frustrerande rutiner. Mia chillar.

Nattlig dramatik
Dom enda ljud som hörs inomhus på Udden är väggklockan som tickar, respektive kyl och frys som surrar när kompressorn är i gång. I övrigt är det behagligt tyst, i synnerhet nattetid. Utom natten mellan söndag och måndag!

MonsterMia och jag hade nyss lagt oss, jag låg och läste som jag brukar. Plötsligt uppfattade jag ett nytt, okänt ljud som definitivt kom utifrån. Ju mer jag lyssnade, desto säkrare blev jag på att något/någon var i färd med att forcera luckan, dvs en gammal skärbräda i plast, som stänger Mias ingång.

Jag hade ingen som helst lust att bli konfronterad med vad-det-nu-var, i stället tände jag lyset i badrummet för att eventuellt skrämma bort ”monstret”. Det verkade fungera, ljudet upphörde.

Men när jag hade lagt mig hörde jag ljudet igen. Mia brydde sig inte alls, vilket jag tog som ett gott tecken. Då rörde det sig knappast om ett djur trots allt.

Jag drog upp rullgardinen för att kolla om jag kunde se nåt utanför och kom nästan genast på vad som orsakade ljudet. En frusen rhododendronknopp ”gnagade” mot fönstret på grund av blåsten. Skönt att ha fått en förklaring. Och bara för att jag visste var ljudet kom ifrån, hörde jag det inte längre. 🙂

Nio anmälda
Av öns styrelseledamöter i ca 150 föreningsstyrelser är det nio som tycker att dom kan ha nåt att lära sig. Jag antar det är som vanligt – dom som verkligen borde gå kurs tycker att dom redan är fullärda. Nä, usch, det var elakt. Fast det brukar de facto oftast stämma har jag märkt. Och det är klart, varför ska man gå kurs om man redan vet och kan allt?

Brev från skatteverket
I samband med att jag fick tillbaka på skatten jag betalat i Sverige slog det mig att mamma kanske också är berättigad. Jag skrev till skatteverket och talade om att hennes bankkonto inte längre finns och att den eventuella överskjutande skatten kan sättas in på mitt konto i stället.

Skatteverkets logoMen så enkelt gick det ju förstås inte. Skatteverket får på inga villkor betala ut till nån annans konto fick jag besked om, vilket är fullt förståeligt. Men jag kunde begära en omföring till mitt skattekonto och därfter begära utbetalning därifrån, så då gjorde jag givetvis det.

Det enda som behövdes då var en kopia på bouppteckningen efter mamma. Den skickade jag ju redan i juni i samband med bråket med Swedbank, så jag hoppas Lena kan hitta Dnr 430 365116-14/711. Lyckligtvis sker dialogen via mejl så jag slipper skriva och skicka brev. Svenska myndigheter är klart mer positivt inställda till mejl än vad deras tjuriga finska kolleger är.

Frustrerande rutiner
Igår blev jag less på min morgonrutin. Tio över tre var jag klar att borsta tänderna och klä på mig. Det får det bli ändring på har jag bestämt.

Felet är att jag efter frukosten kommer på en massa saker jag behöver göra och så försvinner tiden. Det kan vara allt från att skotta snö och besvara mejl till att designa en annons eller arkivera gamla räkningar.

Alltså: Från och med idag sker morgontoalett och påklädning genast när jag druckit sista skvätten kaffe! Undrar hur länge jag håller den disciplinen?

Mia chillar
När matte försvinner kan man fläka ut sig som man vill. 🙂

Mia chillar

24.9 – Värme, kyla och bekanta

Jag är innerligt tacksam, har frostat av frysen, haft tebesök och bekanta elever.

Eld i kakelugnenInnerligt tacksam
Jag är sååå glad och tacksam över nya skorstenen och kakelugnen. Tack snälla moster för att du inte rev den och ersatte den med nån nymodighet! Under en period på 80-talet satt det visserligen en olje­brännar­insats i den men lyckligtvis skrotades den så småningom. Enligt sotaren var det oljeeldningen som hade frätt skor­stenen, fast det upplyste förstås ingen om när det begav sig.

I förrgår kväll eldade jag en storbrasa och på eftermiddagen igår var kakelugnen fortfarande ljum­men. Effektivare än så kan en eldstad  knappast vara? I kväll blir det en repris för att driva ut fukten och skapa behaglig värme. Faktiskt känns också köket varmare tack vare kakelugnen.

Frostat av frysen
Gårdagens låga temperatur och kalla vindar var som gjorda för att frosta av frysen. Det var på tiden, lagret av rimfrost längst upp var hotande tjockt och skulle inom kort ha gjort att dörren inte längre höll tätt.

Det hör väl till att man samtidigt sorterar och inventerar innehållet men det struntade jag i. Jag ”tråma’” tillbaka fryslådorna som dom var. Det får bli en annan gång när jag känner för det.

Jag börjar undra om orsaken till rimfrosten beror på att tätningen till frysdörren inte fungerar som den ska? Karmen på frysen är nämligen fuktig längst upp. Kan vikten av kylskåpet som står ovanpå inverka eller beror det på att tätningslisten är bristfällig? Jag kanske borde placera frysen längst upp i stället? Eventuella tips mottas med tacksamhet!

Tebesök
Igår kväll ringde Nemos matte, eller rättare sagt Siris matte eftersom Nemo är i katthimlen. Hon undrade om jag var hemma och det passade med besök? Det gjorde det så klart, det var länge sen vi träffades eftersom hon har tillbringat en stor del av sommaren i Lappland.

Med sig hade hon två mysiga presenter som jag blev jätteglad över. Dels en härlig långhalsduk med lappländskt motiv och dels ett vindspel bestående av renskällor i varierande storlek. Halsduken passar perfekt till nya höstkappan och vindspel kan man aldrig få för många av om man är funtad som jag. 😀

Över te och skorpor ventilerade vi den gångna sommaren och en del av hennes framtidsplaner. Vi kom också överens om att hon ”ärver” min fårskinnsfäll som jag släpade med mig från Jämtland men aldrig använder. Så bra, då slipper jag våndas över den.

Technology del IBekanta elever
Dagens elever var båda bekanta sen tidigare. Först ut var en av damerna som har deltagit i Rosala-kurserna, därefter en dam som gick en kurs för mig 2008 kom vi fram till.

Enda problemet jag inte kunde åtgärda var fel­med­de­lan­det från det mobila modemet. Jag är som sagt ingen hårdvaruspecialist eller tekniker så jag rådde damen att kontakta inköpsstället, alternativt bred­bands­leve­ran­tö­ren. Vi kom fram till att felet eventuellt kan bero på att modemet är låst till den dator det först installerades på men givetvis kan det finnas en annan orsak.

Den första damen var nöjd med sin bokade timme och trodde att hon nu skulle klara sig på egen hand, den andra damen återkommer. Hennes svärson övertygade henne nämligen om att välja Windows 8 till sin nya dator och det gör henne frustrerad minst sagt. Jag förstår henne innerligt väl! Tur att Windows 9 är på gång så jag slipper åttan om och när jag ”byter upp mig”!

(Klicka på bilden för att se den i större storlek)

22.9 – Förbi

Värmeböljan och ljudet av röster är förbi, jag vann ingen bil, har fått en ”felaktig” elev och väntar på rapport. Mias klåda har lugnat sig.

HöststädningVärmeböljan förbi
Det varma vädret har fått kaprifolen att blomma en andra gång och dessutom sätta nya knoppar, blåbärsriset står i blom på sina håll och mina lejongap blommar också på nytt. Men nu är det slut på det roliga.

Igår hade Udden ännu 17 grader varmt trots att solen för det mesta skymdes av molnen. Perfekt väder för att inleda höststädningen! Såpnejlikorna närmast trappan fick finna sig i att bli nerskurna och för­passa­de till sophögen, hammocken är tömd på ”inredning” och blomlandet utanför sovrummet är ansat och delvis modifierat.

Det var bra planering, idag är det kallt och blött och verkligen lämpligt väder för fisksoppa. Bara 8 grader, blåsigare än på länge och det regnar. Väderkontoret har tydligen upptäckt att höst­dag­jäm­ningen är i morgon. 😀

Tyst och lugnt
Eftersom det för det mesta är knäpptyst på Udden, var ljudet av röster under helgen nästan störande tidvis. Sommargrannen hade av allt att döma bjudit in ett gäng herrar som tack vare det fina vädret ofta höll till ute på terrrassen så jag kunde följa deras samtal när jag var ute.

Igår eftermiddag blev det lugnt och stilla. De fyra bilarna avlägsnade sig en efter en och allt blev nor­malt igen. När jag påstår att jag är ljudallergiker ligger det faktiskt en viss sanning i det, jag före­drar tystnad omkring mig. Jag förstår mycket väl varför eremiterna söker sig till obebodda trakter.

Ingen bil
Det hade ju suttit fint med en ny bil nu när Silverpilen är lite skrynklig, men sån tur hade jag inte. Röda Korsets lotteri resulterade bara i ett vykortsset. Fast det var ju förstås bättre än inget. 🙂

CVFel elev
Personalen på Vuxeninstitutet har varit på konferens under dagen så alla samtal har besvarats av damen i växeln. På efter­mid­da­gen ringde hon upp och meddelade att jag har en ny kursdeltagare som vill lära sig skriva CV.

Jag upplyste henne genast om att det inte ingår i PC-/Användarstöd, bara frågor angående dator- och programhantering och tillade att jag för all del kan lära ut hur man författar en CV men att jag inte har tillgång till kursledarens mall/förlaga och inte vet hur dom ska se ut i det här landet. Stackar’n, hon blev nästan förtvivlad över misstaget men lovade rätta till det i morgon.

Som sagt, den enda som inte kan göra fel är den som ingenting gör. 😀

Väntar på rapport
Den 4.9 företogs sedimentundersökningen av sjön som Daphnia beställt. Idag fick vi besked om att rapporten lämnas inom loppet av den här månaden. Det ska bli oerhört intressant att läsa den!

Om det (mot förmodan) visar sig att syret räcker till under så extrema värmeförhållanden som i somras, är det ett klart tecken på att sjöns hälsotillstånd har förbättrats. Inget kunde göra mig/oss gladare!

Mia 2010Mias klåda
Mias klåda har äntligen minskat påtagligt tack och lov. Om det beror på corisonsprutan, årstiden eller nåt annat vet jag inte, huvud­sa­ken är att hon slipper besvären. Dom kala fläckarna på ryggen har således minskat i omfång och hon kastar sig inte längre ner för att klia sig hysteriskt i tid och otid.

Veterinärens antagande kanske var rätt? Att klådan berodde på nån typ av allergi. I så fall får jag facit fram i mars nästa år, det var då hon fick dom första symtomen.

19.9 – Ömsom vin, ömsom vatten

Jag har fått min första pension, träffat mina kursdeltagare, tömt regnmätaren och blivit satt i arbete.

Min första pension
Med posten i tisdags låg ett utbetalningsbesked från Pensionsmyndigheten. Igår fanns min första ”riktiga” pension på kontot.

PPMLite högtidligt kändes det allt. Och på nåt sätt oförtjänt, jag har ju inte gjort ett dyft för att få betalt känns det som. Fast när jag tänker efter har jag nog slitit en hel del under dom gångna åren!

Beloppet var faktiskt några hundralappar (svenska) högre än jag hade räknat med. Jag utgick i från att jag betalar särskild inkomstskatt (25 %) på summan av den allmänna pensionen och premie­pensionen, men tydligen är det inte så. Givetvis kan jag ringa och fråga hur skatteuträk­ningen sker, men det bryr jag mig inte om, jag är helt övertygad om att myndigheten kan räkna rätt.

Kursdeltagare
Ett halvdussin kursdeltagare infann sig i Rum Andersson i Villa Lande igår eftermiddag. Ett av ansiktena var bekant sen tidigare, vi har träffats på ett informationstillfälle om Facebook kom jag ihåg.

Datorerfarenheterna varierar stort i gruppen – en dam köpte sin dator för sex veckor sen och ett par andra har haft dator i flera år. Hur som helst var alla överens om att dom befann sig på rätt kurs. Av dom uppskattande kommentarerna att döma kommer dom gärna att dyka upp resterande fyra veckor också. Det kändes gott att höra. 🙂

LönnRegnmätaren tömd
I morse tömde jag regnmätaren, vilket påminner mig om att jag borde tömma båten också… Den innehöll två dagars regn som uppgick till 14 mm, så växtligheten har äntligen fått lite fukt.

Dess värre innebär det inte att grönskan ökar, utom möjligen på gräset, i övrigt antar växter och träd höst­färger på löpande band. Kronan på sommargrannens stora lönn lyser i en kaskad av färger som kontrast till lärkträdet och tallen som omger den.

Hittills har temperaturen legat runt 15 grader dagtid och bara ett fåtal grader lägre nattetid så än så länge har det räckt med sporadiska brasor i köks­spi­sen för att hålla värmen inomhus. Vindstyrkan har tärt på plusgraderna tidvis.

Satt i arbete
Idag satte händige släktingen mig i arbete. Tur att han hade med sig en dunk äppelmust som ”smörj­medel” annars hade jag kanske grymtat. Nä, förresten det hade jag inte, han har fortfarande många stjärnor till godo.

Jag började med att fråga om han råkade ha en hyvel med sig? Han undrade förstås vad jag skulle ha den till så jag förklarade mitt problem. På grund av fukten i verandan (som är ouppvärmd) har lådan i telefonbänken svällt så den inte går att stänga.

Det fixar du enklast med grovt sandpapper menade han. ”Ta nr 60 och så gnider du 25 gånger av och an.” Jag räknade för all del inte hur många varv jag slipade, men det närmade sig snarare 225 än 25.

Efter två timmars arbete går lådan att stänga, men löper som den ska gör den inte. Å andra sidan har den aldrig gjort det, troligen på grund av ett konstruktionsfel, så jag är ändå nöjd med tipset. Och stormförtjust i äppelmusten, överlägset godaste jag smakat hittills i år!

Windows 7Jag hade bara hunnit dammsuga bort slipdammet (jag slipade också ena lådhållaren) och få i mig lite mat så ringde min ryska bekant och satte mig i arbete hon också. Jag lovade undersöka om hon kan byta från Windows 8 till Windows 7 med gällande garanti och om inte, vad ett byte i så fall skulle kosta?

I en nätbutik som jag kollade kostar Windows 7 Home Premium 118,90 € inkl moms, vilket jag miss­tänker att hon får punga ut med. Jag skulle bli storligen förvånad om ett operativsystemsbyte ingår i garantin, den brukar i regel bara gälla hårdvaran. Inom 24 timmar utlovades svar på mina frågor enligt mejlbekräftelsen.