16.5 – Genomfört och avklarat

Städtalkon är genomförd, potatisen satt, Mors dags-buffén avnjuten, tomten och stranden städad, premiär­doppet avklarat och ”allting” blommar. Mia har pippi på ormar.

Städtalkon genomförd
På onsdag förra veckan hade hembygdsföreningen städtalko i och på Dragegården. Förutom styrelsen deltog fyra medlemmar så vi var nio personer totalt. Tur med vädret hade vi också.

Med så många händer gick arbetet snabbt och smidigt. Vi avslutade med välförtjänt kaffe/te och smör­gås innan styrelsemötet vidtog.

Potatisen satt
Dagen därpå var ju helgdag, så dagen till ära satte vi vinterpotatisen. Det gjordes i strålande sol och värme som framkallade svettdroppar.

Mors dags-buffé
I söndags skulle alla mammor firas. I egenskap av ”kattmamma” hade jag turen att bli bjuden på Mors dags-buffé. I Labbnäs förstås, var annars? 🙂

Tomten och stranden städad
I måndags blev det helt oväntat högsommarväder med dito temperatur. +25° visade termometern som mest för att igår eftermiddag stiga till +31°.

Eftersom sån värme överstiger min optimala arbets­tem­pe­ratur nöjde jag mig med att plocka nerfallna kvistar från eken. En annan anledning var min ondra rygg sen ett par dar tillbaka. För att skona den tog jag till en lotterivinst(!), en sån där långskaftad kniptång som man plockar upp saker med. Den funkade utmärkt också för det här ändamålet!

Idag har vi städat stranden, eller rättare sagt vattnet intill. En mängd torra vasstrån hade drivit ihop till små högar som vi beslöt ta rätt på för att förhindra dom från att multna och förbruka vattnets syre. Än så länge ligger högarna strax ovanför vattenlinjen, men så småningom ska dom flyttas längre upp på land.

Premiärdoppet avklarat
Tack vare högsommarvärmen har vattentemperaturen stigit i snabb takt. Efter vatten‑/strand­städningen beslutade jag mig för att ta ett premiärdopp. Husse lovade lyfta på hatten om jag vågade mig i sa han. 😀

Och si, det gjorde jag. Vattentermometern visade redan 19°. ”Jamen det är ju vid ytan det” påpekade han. Han hade förstås helt rätt. Så snart jag kom lite längre ut stelnade blodet nästan i ådrorna, så jag simmade ögonaböj tillbaka till bryggan.

”Allting blommar”
Hettan har gjort att växtligheten formligen exploderat och att många växter slagit ut i full blom. Allt från vitsippa till gullviva, maskros, kabb(e)leka, plommonträd, lönn och hägg blommar samtidigt, bara för att nämna några. Det är knappt man hinner med att notera.

Mia har pippi på ormar
Igår morse hördes det att Mia hade ett viktigt meddelande när hon återkom efter morgon­rundan. Efter meddelandet släppte hon försiktigt ner ormen som hängde mellan käkarna.

Ormen krullade ihop sig och låg alldeles stilla medan vi försökte avgöra om det var en huggorm eller en snok. Längden och den bruna färgen tydde på snok, liksom pupillerna, men den hade inga gula ”öron” som vattensnokarna brukar ha.

Vi bestämde att det var en snok som lämpligen skulle föras ner till sjön för att slippa fler angrepp. Lotterivinsten kom till användning igen när jag flyttade över ormen till ett ämbar. I stranden släppte jag ut ormen i vattenskvalpet vid strandkanten. Dagens välgärning. 🙂

Idag på förmiddagen kom hon in med en ny, brun orm. En s k kopparorm den här gången. Efter min räddningsaktion letade hon ganska snart rätt på den igen och bar den till trappan.

Där låg den då Husse kom tillbaka från ett ärende så han räddade den i sin tur. På kvällskvisten hade hon letat rätt på den på nytt, så han fick en ny chans. Förhoppningsvis har hon nu givit upp och låter den vara!

3.4 – Nya tag

Vintern har återvänt och dagarna bara försvinner. Mia har gått i ide igen.

Vintern har återvänt
I förrgår fick prognosmakarna nästan helrätt – snöfall från morgon till kväll. Här på Udden tyckte väderkontoret lyckligtvis att det räckte med dryga 10 cm, på andra håll blev det dubbelt upp eller mer.

Vi förskonades också från den aviserade stormen, så byrundan blev inte fullt så kall. Men minus­graderna nattetid har vi kvar. I morse visade termometern -4,4 när jag steg upp vid halv nio-snåret.

Att den 3 april 2012 var ändå kallare, -6,3°, hade jag förstås glömt för länge sen. Enligt min högst oveten­skapliga statistik har medeltemperaturen dom senaste 10 åren varit +0,9° den här dagen. Varmast var det 2009, då noterade jag +6°.

Så vi fortsätter alltjämt vänta på våren och värmen.

Dagarna bara försvinner
Tiden verkar gå dubbelt så fort när man är två…? Eller har jag blivit så mycket ineffektivare med åren? Jag har inte ens hunnit anteckna dagshändelserna som jag brukar för att ha som underlag till bloggen. Så vart tar tiden vägen?

Matlagning, bastubad och sociala förpliktelser har tillkommit eller ökat, men å andra sidan slipper jag snöskottning, gräsklippning, ved‑ och vattenhantering, etc. Fast det kanske inte är riktigt jämförbart tidsmässigt.

”Du har inte tid att tänka” konstaterade Husse härom kvällen. Det har han rätt i. Tanke­verk­sam­he­ten upptas mestadels av praktiska saker, mitt personliga filosoferande inskränker sig till ett minimum. Tidi­gare kunde det gå dagar utan att jag träffade eller pratade med nån annan än Mia och höll således bara till i mitt eget huvud.

Missförstå mig inte, jag vill absolut vara två och beklagar mig ingalunda! Jag bara konstaterar faktum. Förmodligen är jag miljöskadad efter 16 års singelliv. 😀

För den som har tillbringat 16 år av sitt liv tillsammans med en annan person är förändringen och omställningen till singelliv säkerligen lika stor.

Mia har gått i ide igen
Nysnön innebär för Mias del att hon har dragit in på utevistelserna igen. Tiden går mest åt till mat och sömn.

Asiatiska gener?

Igår blev jag synnerligen överraskad… Flaskan med sojasås som nyss var tömd, stod på diskbänken då Mia hoppade upp. Hon formligen kastade sig över flaskmynningen och började slicka ivrigt. Hon kanske har asiatiska gener? 😉

24.1 – Från ljusning till överraskning

Det har ljusnat ovanför diskbänken och på radiofronten, vi har gått i sol och ”kursat”. Jag har lockat på Mia i onödan.

Ljusnat ovanför diskbänken
Förra onsdagen satte Husse upp mina ”ärvda” dörrar till köksskåpen ovanför diskbänken. Oj, vad ljust och fint det blev!

Nackdelen är att de undre skåpen som är målade i mörkbrunt ser ännu dystrare ut. Men det går ju att ändra om och när inspirationen faller på.

Ljusnat på radiofronten
På fredagen hämtade vi radion som var inlämnad hos teknikern på ZasData. Han kunde bara hitta ett jordfel, i övrigt var radion frisk hade han kommit fram till.

Tyvärr fick Husse ändå inte lyssna på Tongåvan i den, radion var knäpptyst när jag hade anslutit alla enheter och ”provkörde”. På måndagen ringde jag teknikern. Han rådde mig att byta till hög­talar­knapp A och si, nu blev det ljud!

Gått i sol
I söndags hade vi ett alldeles strålande vinterväder! Sol från klarblå himmel och drygt -16°. Dessutom låg det rimfrost överallt som gnistrade i solen.

Vi bestämde oss därför att promenera till och från dagens födelsedagsfirare längst bort på G:vägen. Först tänkte jag inte ta med kameran, men ändrade mig. Och det var ju bra, det vimlade av vackra motiv längs vägen.

Kursat
Igår började kursen Vardags-IT i Björkboda skola. Som redan framgått (se inlägg 16.1) fanns Husse bland de tio anmälda, så vi gjorde förstås sällskap.

Två av deltagarna dök tyvärr inte upp. Dom hade antingen ångrat sig eller hittat nåt roligare att fördriva tiden med.

Lockat på Mia i onödan
I fredags kväll släppte jag ut Mia efter 22-nyheterna för ovanlighetens skull. Eftersom det var så kallt räknade jag med att hon skulle komma in igen efter bara några minuter. Men det gjorde hon inte alls det konstaterade jag en dryg timme senare.

I och med att brasan i kakelugnen inte hade brunnit ner tillräckligt för att kunna stänga spjället gjorde det inte så mycket, även om jag undrade hur det kunde komma sig att hon trivdes ute så länge just den här gången? Husse låg redan i sängen och läste.

När spjället var stängt hade hon ännu inte dykt upp, så jag beslöt gå ut och leta efter henne. Men hur jag än lockade och letade syntes hon inte till. Jag fick gå in tillbaka med oförrättat ärende – som så många gånger tidigare.

Det var bara att sätta i gång med kvällstoaletten. På väg in till badrummet kastade jag en blick i sov­rummet och såg att Husse fortfarande läste. OCH I SÄNGEN BREDVID LÅG MIA UTSTRÄCKT!

Mitt misslyckade lockande och letande fick därmed sin förklaring. Det visade sig att hon visserligen hade gått ut, men när Husse öppnade dörren till farstun kom hon genast in igen. Det hade jag ju ingen aaaning om!

Husse hade inte hört att jag gick ut, annars hade han förstås frågat vad jag skulle ut och göra och då hade jag fått klart för mig att Mia redan var inne. Men lite frisk luft före sänggåendet skadar ju inte. 😀

16.1 – Klart för ”drabbning” + lite annat

Väglagets bokslut är klart, möteskallelser skickade och kursinledningen klar. Jag eldar för brinnkära(!) livet och Mia höjer sömnrekordet.

Väglagets bokslut
Igår eftermiddag tog jag i tu med väglagets bokslut. När jag stämde av mot redovisningen hade jag en kostnadsdiff på 4 €. Mysko.

En koll av bankens kontoutdrag och verifikaten gav förklaringen. Banken började ta ut kontoavgift först i mars 2017, jag hade räknat med hela året. Tur att det var så enkelt den här gången.

Idag granskade väglagets ordförande bokslutet och hade ett par relevanta synpunkter. ”En bra sak kan man alltid göra bättre” sa en av mina första chefer. 🙂

Dock återstår att få veta – jag har frågat verksamhetsgranskaren – hur jag i bokslutet förklarar den obetalda fakturan 2016? Den ingick i 2016 års bokslut, men betalades först i december 2017 på grund av kassörens (mitt) slarv.

Som vanligt tröstar jag mig med att den enda som inte kan göra fel är den som inget gör.

Möteskallelser
Nästa måndag är det dags för hembygdsföreningens första möte i år. Idag fick både styrelse och ersättare kallelse med förslag till dagordning.

Styrelsen för väglaget fick också en möteskallelse. Förhoppningsvis är bokslutet klart för underskrift den 25.1.

Kursinledning klar
Den 23.1 börjar kursen Vardags-IT i Björkboda skola, en av mina tidigare arbetsplatser här på ön. F n är det 10 anmälda så då vet jag att kursen blir av. Det bekräftade för övrigt min chef igår per telefon.

Tre av deltagarna är bekanta sen tidigare kurser och en fjärde är jag särdeles välbekant med: Husse har också anmält sig. 🙂

Eftersom kursen delvis ska basera sig på deltagarnas frågor och önskemål har jag gjort en inven­te­rings­lista som fylls i vid första träffen. Dels för att få reda på befintliga kunskaper och dels för att få veta vilka frågor deltagarna har.

Eldar för brinnkära livet
Sen igår är det bra drag på Udden. Dock inte under galoscherna den här gången.

4 minusgrader och 17-20 m/s kräver stor energiåtgång. Eftersom huset är byggt i slutet av 1800-talet är isolering och vindskydd därefter. Den energi jag genererar räcker inte till på långt när!

Den hårda, sydvästliga vinden innebär att var­dags­rum­met är mest utsatt. Kakelugnen fick därför en extra brasa igår kväll och två elelement får hjälpa till att hålla värmen. Trots det visar termometern inte mer än +17. På golvet är det antagligen under 15 kan jag tänka mig.

Köksspisen är förstås i flitig användning. Den kombi­ne­ras med värme från ett element närmast skrivbordet, annars skulle fingrarna stelna ändå mer.

För att värma brandmuren ytterligare, tände jag också upp i kaminen i sovrummet i eftermiddags. Det är första gången i år, men förmodligen inte den sista.

Hur det är möjligt att det är drag i den oavsett om spjället är öppet eller stängt är för mig en gåta? Den enda som kan svara på det är väl den som murade rökkanalerna och han har inte funnits på mer än ett halvsekel, så den frågan lär jag aldrig svar på.

Mia höjer sömnrekordet
Sen före jul tillbringar Mia mesta tiden med att sova. I det här elaka vädret vägrar hon helt vistas ute längre än ett par minuter – om jag inte gör henne sällskap vill säga. Medan jag hämtade ved idag tog hon en snabb­titt i boden, men skyndade sig snabbt in i värmen igen.