23.1 – Omväxling förnöjer

Jag har varit effektiv, haft tidig väckning, trevligt besök, levererat flyttgods och haft trevligt besök igen.

Effektiv
Som motvikt till tidigare – och senare – dagars ineffektivitet, var jag effektiv i hela två och en halv timme i förr­går. Jag tvättade en hel maskin med tröjor, frostade av frysen, arkiverade de sista två månaderna för 2015 och tömde 2010 års pärm för att göra plats för 2016.

FrysTvättmaskinen gjorde förstås tvättjobbet, men avfrostning och arkivering krävde ju viss hand­på­lägg­ning. Temperaturen var idealisk för avfrostning: -14,1°. Jag behövde bara ställa ut backarna på trap­pan under tiden som frysen tinade och kunde sortera papper i väntan på det.

I god tid före väntat besök var jag klar. Duktig flicka.

Tidig väckning
Igår blev det fel på min fyrbenta väckarklocka. Klockan sju tyckte hon det var dags att kliva upp, vilket inte har hänt de senaste 2-3 månaderna. Tvärtom, oftast har det varit jag som väckt ”väckar­klockan”.

Nåväl, jag bet i det sura äpplet och masade mig motvilligt upp. Det kändes onödigt svalt i huset så jag tände en brasa i köksspisen och fixade frukost medan Mia gick ut en kort vända. När hon kom in till­baka ville hon också ha frukost, sen gick hon raka vägen och la sig på sängen.

Smart kisse. Vem sjutton vill vara ute i -19°? Ett par timmar senare gjorde jag henne sällskap och så snusade vi gott fram till halv tolv.

RevisorTrevligt besök
Innan besökarna anlände hann jag utan problem hämta mat hos Kerstin och bli fin i håret. Strax efter 17 dök dom upp som avtalat, verk­sam­hets­gran­ska­ren och hans sambo.

Väglagets handlingar överräcktes tillsammans med granskningsrapporten och väglaget fick beröm för god ordning på räkenskaper och välskrivna protokoll. Det är bestämt första gången, så det värmde att höra.

Resten av besöket ägnades åt kaffe och trevlig samvaro förhöjd av ett par skvättar konjak innan paret tackade för sig och knallade hemåt. Klart trevligare avslut än inledning på dagen.

Levererat flyttgods
På dagens agenda stod leverans av bland annat tallrikar som har flyttat en hel del… Först från ÖoB-affären i Östersund där dom köptes i slutet av 1990-talet till min då­va­ran­de arbetsplats, några år senare vidare till köksskåpen på Fältjägargränd och därefter till Udden 2007.

TallrikarNu är tallrikarna slutflyttade för min del. I fort­sätt­nin­gen ska dom användas av en syrisk familj som kommer till Dalsbruk den 2.2.

Det behövdes också matskedar, leksaker och galgar stod det i FB-gruppens inlägg, så tallrikarna kom­pletterades med ett halvt dussin skedar, tre små mjukisdjur och ett antal galgar. Röda Korsets lokala representanter tog välvilligt hand om attiraljerna och tackade för bidraget.

Trevligt besök igen
Eftermiddagen tillbringades i som vanligt trevligt tedrickande sällskap. För ovanlighetens skull gick vi loss på Holmbergs kalasgoda fisk­burgare innan vi mumsade i oss saltfria tilltugg.

Strax före skymningen ansåg vi oss klara med dagens ”ventileringar” och därmed tog vår besökare farväl för den här gången. Ännu en omväxlande och trevlig dag i raden. 🙂

30.11 – Från glögg till tidig väckning

Jag har provsmakat årets glögg, tagit gamla telefonen till heders, gjort en smoothie, läser febrilt, nästan blåst bort och haft tidig väckning.

Blossa 15Provsmakat årets glögg
Mina nöjen är rätt begränsade, men ett av dom är att smaka på nån av årets nya glöggsorter. I år fastnade jag för Blossa 15 efter att ha konsulterat min favoritsäljare på Alko.

I lördags hällde jag upp ett litet glas ”au naturel”, dvs i kall version till mig och dagens besökare. Jag blev glatt överraskad av att glöggen inte är så söt, men nån Earl Grey tesmak kunde jag inte upp­täcka. I övrigt blev den klart godkänd. Förmodligen blir smaken annorlunda i varmt tillstånd.

Nokia 7373Gamla telefonen till heders
Nu har jag lessnat på mammas C2a. Det eviga upp­lå­san­det gör mig irriterad så jag plockade fram min gamla 7373a (årsmodell 2007) igen i lördags och laddade batteriet. Den är visserligen klumpigare men jag slipper låsa och låsa upp.

Smoothie
Fru grannens smoothie inspirerade mig till att köpa ingredienser till både frukt‑ och grönsakssmoothie. Igår komponerade jag ett recept på frukt­varian­ten. Den blev säkerligen inte lika nyttig som fru grannens, men smakade jättegott och ersatte lunchen utan problem. Såna blir det bestämt fler av i fortsättningen.

Läser febrilt
Sen förra veckan går en hel del tid åt till läsning. Jag är på sidan 355 av The Mountain Shadow (se inlägg 13.11.2015) av Gregory David Roberts. Det här är del två av fyra om hans liv.

Jag är djupt imponerad. Han håller samma stil och höga tempo som i Shantaram och framställer per­soner och miljöer lika målande som i del ett. Man kan nästan se personerna framför sig och känna den fuktiga värmen på huden när han beskriver monsunregnet.

Händelser och dialoger varvas med huvud­per­sonens reflektioner och det finns en hel del över­rask­nings­mo­ment. Suverän underhållning och en hel del tänkvärt. Tur att det är 500 sidor kvar. 🙂

StormofferNästan blåst bort
Höststormarna och regnen avlöser varandra. I går tilltog vinden i styrka igen och efter en kort paus idag hör jag på nytt vindbrus och regn smattra mot fönstret. Enligt den senaste prognosen från MI är vinden dock i avtagande trots tidigare storm­var­ning.

Förutom att elförsörjningen har varit lite svajig har inga skador uppstått bortsett från att hammocken har kantrat. Men det händer mest varje höst. Den får ligga kvar tills vinden avtar.

Tidig väckning
I morse tyckte Mia att vi hade sovit klart när klockan var 05.20. Jag förstår henne. Eftersom hon sover bort det mesta av ovädren blir hon pigg extra tidigt.

Det samma kan tyvärr inte sägas om matte. Innan jag slår igen boken brukar vi redan ha passerat mid­natt med minst en halv timme.

Jag lyckades utverka ytterligare en halv timmes sömn innan Mia definitivt hade fått nog, så det blev frukost klockan sex. Halv nio var hon klar med morgonronden så vi gick och la oss på nytt ett par timmar (varav en timme läsning). Härligt att kunna få göra så. 🙂

20.9 – Arla morgnar, nätverk och båtbestyr

Det har varit tidig väckning, jag har blivit tillkallad och tillkallat hjälp.

Tidiga väckningar
I torsdags väckte Mia mig tjugo över sex, troligen hade regnet väckt henne. Hur som helst skulle hon ut. En knapp timme senare var hon tillbaka med sitt första byte.

VackarklockaI fredags blev det väckning ungefär samma tid. Den här gången räckte det inte med störtregn, ett kraftigt åskväder drog dessutom över Udden. Mörker i kombination med regn och åska gjorde förstås Mia skräck­sla­gen. Hon gallskrek och ville absolut ha sällskap ute på trappan där hon kröp ihop under bordet. Lyckligtvis var ovädret förbi på en halv timme.

Igår tyckte hon det var dags att gå ut halv fyra. På grund av gårdagens regn sov hon mer än vanligt och var antagligen extra pigg. Varje gång hon hoppade upp och tog tag i handtaget på inner­dörren gick jag och hämtade henne tillbaka till sängen. Där låg hon tills jag nästan hade somnat om.

Sen hoppade hon ner, satte sig vid dörren och jamade. När det inte gav resultat, hoppade hon upp och försökte öppna dörren. Det här upprepades fyra eller fem gånger, jag tappade räkningen till slut. Efter en dryg halv timmes kamp gav hon äntligen upp och somnade om till halv sju. 1-0 till matte.

Tillkallad
I fredags eftermiddag hade jag avtalat om besök hos Daphnias ordförande. Dels för att återlämna Secchi-skivan och remsorna för pH-mätningen, dels för att hjälpa henne med en grej på datorn.

iPhoneEtt par timmar innan ringde hon och undrade om jag samtidigt kunde titta in till hennes granne som också behövde hjälp? Det kunde jag förstås. Det var en enkel grej som jag kunde fixa på två minuter fick jag förklarat för mig.

Jojo på ett snöre, det fixade jag nu inte alls. Idén var att använda smarttelefonen som modem i stället för att dela grannens anslutning. Inställningen på telefonen gjorde ägaren själv utan problem och inmatningen av lösenordet i datorns Wifi-inställning gick också bra. Sen sket det sig.

Först hittade datorn ingen telefon, sen fel telefon, möjligen grannens. Ett telefonsamtal till dator­ägarens son hjälpte heller inte. Då gav jag upp och påtalade att jag inte är nån tekniker och i all synnerhet ingen nätverkstekniker.

Datorägaren tackade mig ändå för att jag gjorde ett försök och ville ersätta mig för min tid. Det fick hon nu inte, jag hade ju inte gjort nåt påpekade jag. Att få klappa hennes söta kisse räckte gott och väl.

Dragit upp båten
Lördagen försvann med diverse småplock och trevligt kvällsbesök. Idag har jag dragit upp båten i makalöst fint väder.

BåtassistentTydligen är jag starkare än jag trodde. Vid första draget kom båten så lätt att jag drattade på ändan och fick foten i kläm. Men innan jag fick den tillräckligt långt upp för vinterförvaret krävdes förstås några fler dragövningar.

Då var det dags att vända den. Nu hade krafterna av allt att döma sinat. Den stora mängden kon­dens­vatten gjorde för all del sitt till. Efter ett par misslyckade försök resignerade jag, ringde fru grannen och bad att få låna en stark man.

En liten stund senare dök junior upp och så hjälptes vi åt att vända och palla upp den. Heder och tack till ynglingen! Skönt att ha det gjort, nu behöver jag inte bry min hjärna över det längre. 🙂

10.7 – Skönt och mindre skönt

Jag gillar flanell, har haft tidig väckning, blivit hemsökt, fått ny givare, besökt en vernissage, ätit smultron och nystekta plättar.

PyjamasFlanell
Julen 2013 fick jag en härlig flanellpyjamas i julklapp av Råttan/Väduren. I förrgår tyckte jag det var lämpligt att inviga den. Inte som sovplagg utan som hemma­dress. Bomullsflanell är en stor favorit när det gäller tyg­ma­te­rial, så den klappen blev jag jätteglad över även om jag inte sover i pyjamas.

Det kan ju verka helknäppt, men med tanke på den här s k sommarvärmen (f n 12,8°) kommer flanell synnerligen väl till pass! Det är snudd på att jag behöver elda i köksspisen.

Tidiga väckningar
Igår morse väckte Mia mig kl 4.08 och tyckte absolut att det var dags att börja dagen. Jag kan gott förstå att hon var ”färdigsoven” då, för hon sov så gott som hela föregående dag på grund av det regniga vädret.

Men vi var ju inte riktigt överens om tidpunkten. I ytterligare en halv timme fick jag sova, sen blev hon olidlig så jag steg upp och släppte ut henne. Ett par timmar senare kom hon in tillbaka och la sig på mitt täcke (jag hade lämnat innerdörren på glänt) och så sov vi tre timmar till. Skönt.

I morse var det väckning kl 4.40, men då beroende på en störtskur som skrämde henne. Stackars liten, hon är så rädd så hon skakar i hela kroppen. Den rädslan tycks aldrig gå över. 😦 Lyckligtvis var regnet ganska kortvarigt, så efter att ha lugnat henne fick jag henne att somna om.

Hemsökt
Igår blev jag ytterst förvånad när jag skulle borsta tänderna. På duschkarskanten(!) kröp en fästing. Varken Mia eller jag hade vistats i badrummet under natten så jag fattar inte var den kom ifrån? Fast med tanke på alla småkryp jag ser och ett par borttappade näbbmöss som Mia är skyldig till, borde jag vara härdad.

Ny givare
Efter lunch igår fick Silverpilens vevaxel ny givare. Varningslampan som i mina ögon signalerade DYRT FEL! är släckt och reparationen blev inte närmelsevis så dyr som jag befarade.

Utställning CeraconVernissage
Klockan 14 igår öppnade konst- och hant­verks­ut­ställ­ningen Manufactura hos Ceracon. Grisen/Tvillingen hade tipsat mig om tillfället och vi kom överens om att ses där. En läcker keramikvas ur Ceracons produktion och en keramiktavla av en annan konstnär föll mig i smaken och fick följa med hem.

Av Yoshimasa Yamada fick jag information om hans möbler i ask. På utställningen har han en pall och ett litet bord som jag uppfattade som barnmöbler och oj vad fina dom var! Trä är minst lika sympatiskt som flanell.

SmultronSmultronställe
Tänk att ha förmånen att bo så man kan plocka smultron fem meter från trappan… När jag hämtade tidningen i morse passade jag på att smaka på ett. Det var ganska syrligt kan jag säga, men det är ju solens fel, eller rättare sagt bristen på den.

Nystekta plättar
Idag hade jag en vådlig röta! Jag besökte fru grannen i ett litet ärende och fick frågan om jag ville ha plättar? Det hade junior nämligen beställt. Sånt kan man (= jag) ju inte säga nej till!

Nystekta med rabarbersylt och vispad grädde till satt dom som bomull kring hjärtat. Och bilringarna svällde antagligen, men det var det värt. Tack igen snälla fru grannen! 🙂

30.12 – Varierande pyssel

Jag har haft besök, eldat, är nybliven administratör, har gått på en nit, haft tidig väckning, invigt nya kängor och önskar er alla ett gott slut och gott nytt!

Besök
I söndags hade jag turen att få besök av Trollkarlen vilket inte händer så ofta. Den här gången kombinerade vi nytta med nöje. Dels genom repetition av bildöverföring till FB och via mejl och dels genom att han fick en kopia av alla sina bilder på sin minibärbara. Sen drack vi te med skorpa och pratade både allvar och strunt ett tag.

10-dygnsprognosEldat
Igår morse hade Udden -18,6° klockan 9.25. Värmen från kvällen innan hade flytt all världens kos under natten. För att snabbt höja temperaturen i köket kopplade jag på också det andra elementet under tiden som spisen blev varm.

Men redan vid lunchtid hade kylan minskat med flera grader och i morse var vi uppe på 0, så här är det tvära kast. Förmiddagens lätta snöfall övergick tyvärr i regn på eftermiddagen vilket förstås betyder snömodd och halka på många håll. Några minusgrader vill vi gärna ha i stället, men enligt prognosen får vi dras med plusgrader ett bra tag framöver. 😦

Nybliven administratör
Vid skyddslingens besök i lördags kom vi överens om att det är skäl att lägga ner bysajten och i stället satsa på en FB-sida. Skyddslingen som hittills har fungerat som webbmaster ville slippa fortsatt åtagande så jag erbjöd mig att bli huvudadministratör för sidan.

LångnässidanDet gamla sajtmaterialet fick jag tillgång till genom att han delade sin Dropbox-mapp med mig. En del av det kan vara intressant att ha kvar och efter hand publicera på bysidan tyckte jag. Igår efter­mid­dag tog jag i tu med kreerandet och nu (kl 16.38) är det redan 98 personer som gillar sidan. Kul. 🙂

Vår lokala ÅU-reporter var snabb att fråga vad som händer i vår by. Det var ju enkelt att svara på den frågan. ”Absolut ingenting.” skrev jag, men tillade sen: ” Fel, en av byborna har varit bortrest över jul och ska hämtas vid bussen.”

Om du vill se vad som händer på sidan kan du gå till adressen www.facebook.com/langnasbyn. För att kommentera eller göra inlägg krävs ett användarkonto, men via länken kan du ta del av nyhetsflödet.

NitarGått på en nit
För att inte glömma att jag lovat hämta vår invandrare vid bussen, hade jag lagt in en påminnelse i telefonen en halv timme innan. Och tur var ju det, jag var helt uppslukad av mitt kreerande så jag hade säkerligen missat hålltiden annars.

Jag tog en snabbtitt på termometern för att se om det var nödvändigt att starta motorvärmaren även om det var i kortaste laget tidsmässigt. Jisses, -19,1° visade den! Jag skyndade mig genast ut och satte i kontakten men tyckte inte alls att det kändes så kallt?

När jag kom in tillbaka tog jag termometern i handen för att kolla om jag verkligen sett rätt. ‑6,9° stod det nu?! Så snart jag la tillbaka den på fönsterbrädan hoppade den till ‑19 igen. Enda skälet till missvisningen måste vara att batteriet var på upphällningen kom jag fram till, vilket visade sig vara en korrekt slutledning. Det mesta här i världen har en logisk förklaring. 🙂

VackarklockaTidig väckning
I morse blev jag väckt vid fem-snåret. Det hördes konstiga ljud från diskbänken. Efter att ha lyssnat ett tag listade jag ut att Mia slickade på ett burklock till hennes tomma matburk så jag vände på mig och somnade om.

En kort(?) stund senare vaknade jag av nya ljud. Nåt hårt som slog i diskbänken tre gånger efter varandra… Det ljudet kunde jag inte härleda så jag frågade Mia vad i all världen hon höll på med, tände lampan och klev upp.

Det visade sig att hon hade roat sig med att peta ner mina kosttillskottsburkar från hyllan mellan köks­skåpen. Jag ställde tillbaka burkarna, tog med henne tillbaka till sängen och talade om att vi skulle sova en stund till. Så snart jag hade somnat vaknade jag igen av att hon hoppade ner, men den här gången hörde jag inte vad hon pysslade med så jag somnade igen och vaknade med henne bredvid mig en stund efter nio. Kombinerad tidig väckning och sovmorgon.

Känginvigning
Idag hade jag beställt fisksoppa hos Kerstin och beslöt att jag skulle inviga mina nya Icebug-kängor när jag hämtade den. Dom fick jag i julklapp av uddmor och bara hört gott om. Regnet hade ännu inte orsakat någon direkt halka men dom greppade fint i den våta snön. På gaspedalen också. 😉 Det känns absolut som en bra-att-ha-julklapp.

Mia och jag önskar dig ett gott slut på 2014 och ett likaledes Gott Nytt År 2015!

Nyår

 

29.8 – I vått och torrt

Dasstaket läcker, filtret väntar på åtgärd, jag har återfått min frihet och upptäckt ett gömställe. Mia har återgått till tidiga morgnar.

LäckageDasstaket läcker
Igår upptäckte jag flera blöta fläckar i taket på dasset. Hur i hela friden är det möjligt? Ett filttak ska väl hålla tätt? Jag mejlade genast till ”byggherren” men har än så länge inte hört av honom.

”Är det inte det ena, så är det det andra” för att citera ett gammalt uttryck. Jag kanske ska ta mig en titt på hustaket också för säkerhets skull? Plåten kanske inte heller håller tätt? 😦

Väntar på åtgärd
En dag i förra veckan hade jag en kartong på trappan då jag kom hem. Under en bit svart tejp satt ett visitkort så jag visste genast vem som hade levererat och därmed vad kartongen innehöll – filtret till bottenventilen.

Senast rörkillen var här frågade jag om det inte fanns ett filter som jag kunde sätta på bottenventilen så jag slipper grumset från sjövattnet som följer med upp i vattenröret. Det trodde han att det gjorde, hittade ett och fick omgående min beställning.

Enda anledningen till att jag inte har monterat filtret är att jag behöver assistans. Helst av nån som har lite mer muskelkraft än jag insåg jag när jag försökte rengöra runt ventilen för ett tag sen. Jag kanske kan lotta ut uppdraget bland gästerna på skorstensinvigningen? 😉

Återfått min frihet
Idag kändes det äntligen som om jag har återfått min frihet – jag kunde vistas utomhus hela eftermiddagen utan att det började regna. Helt fantastiskt! Tidigare har solen för all del tidvis tittat fram korta stunder men inom en timme har regnet vräkt ner på nytt.

Jag blir deppig och handlingsförlamad när jag inte får pyssla utomhus. Det enda jag kommer mig för är att läsa och det är ju inte särskilt produktivt. Självfallet finns det att göra inomhus också men det urusla vädret har fått mig helt ur balans så jag inte har haft lust med nåt överhuvudtaget.

Timmarna jag tillbringade ute idag har återgett mig balans och själsro. Ingen utom jag kan för all del se vad jag pysslade med men det är ovidkommande. Huvudsaken är att jag känner att jag har gjort nåt nyttigt.

SpindelhemUpptäckt gömställe
I samband med att jag pysslade om mina blommor på trappan kom jag på ett gömställe. Det myckna regnandet har tydligen fått korsspindeln att skaffa sig regnskydd.

Ett av bladen på jordrevan var delvis hopdraget med spindelväv och under bladet hade spindeln kurat ihop sig. Det var förstås inte meningen att jag skulle störa den men då jag tog tag i skottet blev den avslöjad. Förhoppningsvis hittar den ett nytt regnskydd.

Återgång till tidiga morgnar
Det där med att sova till klockan sju var synnerligen tillfälligt för Mias del. Dom senaste veckorna har hon väckt mig mellan tjugo över fyra och tio över fem.

I morse höll hon sig lugn till tio över fem, blev utsläppt och återkom efter en timme, ville ut igen och in tillbaka en och halv timme senare. Då gick vi båda två och la oss på nytt och vaknade av att post­budet knackade på halv elva.

Eftersom jag behöver åtta timmars sammanhängande sömn för att känna mig utvilad innebär det att jag oftast är däckad fram på eftermiddagen och behöver fylla på sömnförrådet. I all synnerhet om inte vädret förmår locka mig att göra nåt roligare.

10.8 – På land och till sjöss

Dom tidiga morgnarna fortsätter, jag har tillhandahållit datorstöd, fångat en groda, grillat en vatten­sork, kan sitta rak på dasset, jagat en rymling och tappat årorna samt inspekterat avföring.

Klocka 2Tidiga morgnar
Igår klev vi upp 4.45. Dimman låg tät över sjön, det var alldeles tyst, fullkomligt vindstilla och kyligare än på länge, bara 15,2°. I morse steg vi upp en kvart tidigare, fortsättningsvis tack vare/på grund av Mia. Men nu börjar jag vänja mig. Enda nackdelen är att jag somnar framför TVn redan innan jag sett slutet av 22-ny­he­ter­na.

Datorstöd
Efter lunch igår kom min ryska bekant med sin nya dator. Gratislicensen på antivirusprogrammet går snart ut så hon ville aktivera sin befintliga F-Securelicens.

Mesta tiden gick åt till att vara social. Fyra timmar närmare bestämt. Vädret medgav bersåservering så vi kunde sitta ute och ha det lagom varmt under parasollet.

Fångat en groda
Visserligen är luftfuktigheten hög, men att det skulle medföra grodor inomhus trodde jag inte. Det har för all del hänt tidigare, men aldrig nånsin har jag hittat dom uppe på diskbänken!!

Jag trodde inte mina ögon när jag fick syn på den lilla grodan som hoppade omkring bland kärlen igår kväll. Till slut lyckades jag fånga den och placera den i lite mer grodnära miljö. Mia var fullt upptagen med att hålla koll på Kasper, så jag slapp vara orolig för att hon skulle ge sig på den.

Hur den hade hamnat på diskbänken kan jag för mitt liv inte begripa? Min diskbänk kanske är så låg så den lyckades hoppa upp om den förirrat sig in? Mia tror jag är oskyldig den här gången, hon skulle nog ha hållit ett öga på den om den var ett jaktbyte. Verkligen mysko.

vattensorkGrillat vattensork
Gårdagens sista byte blev en maffig vatten­sork. Den här gången var den saligen avlivad innan den ”pre­sen­te­rades” för matte, vilket hon var tacksam för. 🙂

För att ”göra två flugor på smällen” beslöt jag grilla den (för att inte mata mårdhundarna) tillsammans med annat brännbart i morse. Det pyste fortfarande om den när det andra hade brunnit ner, men den var nog så förkolnad att jag inte be­hö­ver oroa mig för lukt eller larver.

Dasset rakt
Ända sen i våras har dasset lutat betänkligt och därmed också toabyttan. Min kropp går ju faktiskt att luta åt alla håll än så länge, men när jag såg att ventilationsröret hade blivit ovalt beslöt jag kontakta ”dassmakaren”.

I förmiddags SMSade han och undrade om det passade att han kom idag? ”Självfallet” fick han som svar. Ju förr desto bättre.

Det är en snabb, effektiv och behändig ung man. 🙂 Det krävdes en del trixande för att rätta till vink­larna, men efter en timme var både jag och han nöjd med resultatet så vi övergick till kaffe och glass i bersån innan han hastade i väg till nästa uppdrag, vilodagen till trots.

Och om det händer nåt under vintern var jag välkommen att höra av mig igen. Tänk om alla leve­ran­törer var lika tjänstvilliga! Jag kan varmt rekommendera Janne på ”Kemiön mökkipojat”!

Jakt på en rymling och tappat årorna
När min ”handy man” hade åkt, ringde jag upp Lingongrannen eftersom jag hade missat hans samtal igår kväll. Han hade hört att jag saknade flötet som märkte ut platsen för siktdjupsmätningen och visste berätta att det låg uppe vid Släts. Kors! Det var en minsann en bra bit från Långholmsudden!

Sen undrade han om jag hade sett det senaste i sjön? ”Nä, vadå” undrade jag? Jo, på holmen intill Hästholmen låg en massa avföring. Kunde det vara skarvträck undrade han? Jag lovade ta en titt i samband med dagens siktdjupsmätning och bad att få återkomma.

KartaVid 13-snåret rodde jag i väg. Bara några tiotal meter från bryggan tappade jag ena åran. På grund av motvinden tog jag i så att tappen åkte upp ur årtullen. 😦 Som tur hade jag med mig båtshaken så jag fick tag i åran innan båten drev i väg.

Jag började med siktdjupet. Bara 2,5 m idag, mest beroende på vinden/vågorna och molnen som just då täckte solen. Efter mätningen fortsatte jag i motvind halvvägs till Dalsbruk (se kartan och pilen) innan jag fick syn på ”rymlingen”.

När jag väl hade lyckats baxa upp stenen som skulle hålla flötet på plats (trodde jag i min enfald) lät jag båten driva längs strandkanten för att spana på lämpliga bildmotiv. När jag hittade ett ”tvärnitade” jag förstås. Och tappade ena åran igen! Förb—e j—a s—t-konstruktion sa jag högt.

Båtshaken fick tjänstgöra på nytt. Vinden var tillräckligt stark för att driva båten ett bra stycke från åran. Alltså får jag inte ta i allt vad tygen håller och inte heller tvärbromsa i fortsättningen. 😦

Bisamråtte-bajsInspekterat avföring
Det blev många bildmotiv och en del växt­pro­ver innan jag gav mig av mot Hästholmens grannholme. Av beskrivningen jag fått, rörde det sig om ”massor med skit”. Jag förväntade mig således att halva holmen skulle vara täckt av fågelspillning, men såg ingen alls förrän jag rundade holmen och kom till ”baksidan”.

Massor var kanske att ta i, men det fanns onekligen en hel del avföring. Dock inte från några skarvar utan från vår vän bisamråttan kunde jag snabbt konstatera. Såna där korvar hade jag ofta på bryggan för ett par somrar sen då den bodde i min strand. Men nu hade den alltså bytt bostad.

Strax intill bergsklacken såg jag ingången och musselskal på sjöbottnen som talade sitt tydliga språk. ”Jasså, är det här du bor nuförtiden” sa jag men fick inget svar. Det var nog ingen hemma just då.

I morgon ska jag ringa Lingongrannen och lämna det lugnande beskedet. 🙂