28.11 – Efterskott och förskott

Jag väntar på publicering, firar advent i förskott och har pysslat om en dator. Mia ogillar vindstyrkan.

Väntar på publicering
I förrgår skickade jag en insändare till ÅU via deras webbformulär angående Kimitoöns Vattens pris­höj­­ningar men har inte sett till den i tid­nin­gen. Vid ett tidigare tillfälle råkade jag ut för samma sak, så jag börjar undra om dom läggs direkt i papperskorgen? Jag har nu mejlat insändaren i stället och ställt (den näsvisa) frågan till ÅU.

Det är för all del ingen brådska med publiceringen men det vore ju trevligt att se den i tryck nån gång. Nu blir det tidigast på tisdag eftersom tidningen inte kommer ut på måndagar. Eller så kanske dom har censurerat den?

AdventsstjärnaAdvent i förskott
Igår kväll spände jag på mig pannlampan och knallade upp på vinden för att hämta ad­vents­stjärnor och ‑ljusstakar. Och självfallet tände jag dom genast. Ett par dygn för tidigt men det gör inget för ingen ser dom ändå. 😀

Varje gång jag ställer fram ljusstakarna kommer jag i håg att Tigern/Lejonet avskydde ad­vents­ljus­stakar och fönsterlampor. ”Det har ju alla” tyckte hon. Jag var tvungen att hålla med henne. I Östersund var det väldans populärt. Men det hindrade mig inte, varken då eller nu. Ibland är det riktigt trevligt med konventioner.

Pysslat om en dator
Strax efter lunch idag anlände en nyligen uppgraderad dator med vidhängande ägare. Vissa in­ställ­ningar behövde justeras, liksom en del personliga anpassningar.

Jag tror ägaren blev lite chockad över hur många timmar som gick åt. Datorn hade däremot inget emot den långrandiga hanteringen. En del av justeringarna kunde jag förstås ha låtit bli men såna funktioner eller program (appar) som man aldrig använder tycker jag inte behöver ta plats i minnet och på hårddisken.

W10 2En sak gick jag dock bet på. Med jämna mellanrum meddelade datorn att den misslyckades med att installera Valfria funktioner. Oavsett hur jag trixade blev jag inte av med felet. Exakt vad som miss­lyckades framgick inte heller av inställningarna för de valfria funktionerna. Möjligen rörde det sig om en språkkollision trots att jag bytte systemspråk till svenska för Finland. I bästa fall försvinner med­delandet efter nästa kallstart.

Mia ogillar vindstyrkan
Det senaste dygnet har vinden rist i husväggarna. Så får vi tydligen ha det hela helgen enligt prog­nosen. Den här vindstyrkan ogillar Mia. Det har jag full förståelse för. Dels hör hon antagligen inte jaktbytena lika tydligt och dels är det svårt att få vittring på dom.

Men rörelser uppfattar hon förstås. Igår kväll tog hon en stor skogsmus och nu hör jag att hon har hittat ett nytt byte som hon trakasserar i verandan. Smart kisse – där blåser det ju inte. 🙂

Mia ute

10.8 – På land och till sjöss

Dom tidiga morgnarna fortsätter, jag har tillhandahållit datorstöd, fångat en groda, grillat en vatten­sork, kan sitta rak på dasset, jagat en rymling och tappat årorna samt inspekterat avföring.

Klocka 2Tidiga morgnar
Igår klev vi upp 4.45. Dimman låg tät över sjön, det var alldeles tyst, fullkomligt vindstilla och kyligare än på länge, bara 15,2°. I morse steg vi upp en kvart tidigare, fortsättningsvis tack vare/på grund av Mia. Men nu börjar jag vänja mig. Enda nackdelen är att jag somnar framför TVn redan innan jag sett slutet av 22-ny­he­ter­na.

Datorstöd
Efter lunch igår kom min ryska bekant med sin nya dator. Gratislicensen på antivirusprogrammet går snart ut så hon ville aktivera sin befintliga F-Securelicens.

Mesta tiden gick åt till att vara social. Fyra timmar närmare bestämt. Vädret medgav bersåservering så vi kunde sitta ute och ha det lagom varmt under parasollet.

Fångat en groda
Visserligen är luftfuktigheten hög, men att det skulle medföra grodor inomhus trodde jag inte. Det har för all del hänt tidigare, men aldrig nånsin har jag hittat dom uppe på diskbänken!!

Jag trodde inte mina ögon när jag fick syn på den lilla grodan som hoppade omkring bland kärlen igår kväll. Till slut lyckades jag fånga den och placera den i lite mer grodnära miljö. Mia var fullt upptagen med att hålla koll på Kasper, så jag slapp vara orolig för att hon skulle ge sig på den.

Hur den hade hamnat på diskbänken kan jag för mitt liv inte begripa? Min diskbänk kanske är så låg så den lyckades hoppa upp om den förirrat sig in? Mia tror jag är oskyldig den här gången, hon skulle nog ha hållit ett öga på den om den var ett jaktbyte. Verkligen mysko.

vattensorkGrillat vattensork
Gårdagens sista byte blev en maffig vatten­sork. Den här gången var den saligen avlivad innan den ”pre­sen­te­rades” för matte, vilket hon var tacksam för. 🙂

För att ”göra två flugor på smällen” beslöt jag grilla den (för att inte mata mårdhundarna) tillsammans med annat brännbart i morse. Det pyste fortfarande om den när det andra hade brunnit ner, men den var nog så förkolnad att jag inte be­hö­ver oroa mig för lukt eller larver.

Dasset rakt
Ända sen i våras har dasset lutat betänkligt och därmed också toabyttan. Min kropp går ju faktiskt att luta åt alla håll än så länge, men när jag såg att ventilationsröret hade blivit ovalt beslöt jag kontakta ”dassmakaren”.

I förmiddags SMSade han och undrade om det passade att han kom idag? ”Självfallet” fick han som svar. Ju förr desto bättre.

Det är en snabb, effektiv och behändig ung man. 🙂 Det krävdes en del trixande för att rätta till vink­larna, men efter en timme var både jag och han nöjd med resultatet så vi övergick till kaffe och glass i bersån innan han hastade i väg till nästa uppdrag, vilodagen till trots.

Och om det händer nåt under vintern var jag välkommen att höra av mig igen. Tänk om alla leve­ran­törer var lika tjänstvilliga! Jag kan varmt rekommendera Janne på ”Kemiön mökkipojat”!

Jakt på en rymling och tappat årorna
När min ”handy man” hade åkt, ringde jag upp Lingongrannen eftersom jag hade missat hans samtal igår kväll. Han hade hört att jag saknade flötet som märkte ut platsen för siktdjupsmätningen och visste berätta att det låg uppe vid Släts. Kors! Det var en minsann en bra bit från Långholmsudden!

Sen undrade han om jag hade sett det senaste i sjön? ”Nä, vadå” undrade jag? Jo, på holmen intill Hästholmen låg en massa avföring. Kunde det vara skarvträck undrade han? Jag lovade ta en titt i samband med dagens siktdjupsmätning och bad att få återkomma.

KartaVid 13-snåret rodde jag i väg. Bara några tiotal meter från bryggan tappade jag ena åran. På grund av motvinden tog jag i så att tappen åkte upp ur årtullen. 😦 Som tur hade jag med mig båtshaken så jag fick tag i åran innan båten drev i väg.

Jag började med siktdjupet. Bara 2,5 m idag, mest beroende på vinden/vågorna och molnen som just då täckte solen. Efter mätningen fortsatte jag i motvind halvvägs till Dalsbruk (se kartan och pilen) innan jag fick syn på ”rymlingen”.

När jag väl hade lyckats baxa upp stenen som skulle hålla flötet på plats (trodde jag i min enfald) lät jag båten driva längs strandkanten för att spana på lämpliga bildmotiv. När jag hittade ett ”tvärnitade” jag förstås. Och tappade ena åran igen! Förb—e j—a s—t-konstruktion sa jag högt.

Båtshaken fick tjänstgöra på nytt. Vinden var tillräckligt stark för att driva båten ett bra stycke från åran. Alltså får jag inte ta i allt vad tygen håller och inte heller tvärbromsa i fortsättningen. 😦

Bisamråtte-bajsInspekterat avföring
Det blev många bildmotiv och en del växt­pro­ver innan jag gav mig av mot Hästholmens grannholme. Av beskrivningen jag fått, rörde det sig om ”massor med skit”. Jag förväntade mig således att halva holmen skulle vara täckt av fågelspillning, men såg ingen alls förrän jag rundade holmen och kom till ”baksidan”.

Massor var kanske att ta i, men det fanns onekligen en hel del avföring. Dock inte från några skarvar utan från vår vän bisamråttan kunde jag snabbt konstatera. Såna där korvar hade jag ofta på bryggan för ett par somrar sen då den bodde i min strand. Men nu hade den alltså bytt bostad.

Strax intill bergsklacken såg jag ingången och musselskal på sjöbottnen som talade sitt tydliga språk. ”Jasså, är det här du bor nuförtiden” sa jag men fick inget svar. Det var nog ingen hemma just då.

I morgon ska jag ringa Lingongrannen och lämna det lugnande beskedet. 🙂

30.1 – Självbelåten

Till skillnad från igår har jag varit riktigt duktig. Det är delvis Mias förtjänst.

Latmask
Gårdagen försvann utan att jag uträttade nåt annat nyttigt än att gå med soppåsen. Och det gjorde jag bara för att jag hade vägen förbi då jag och Mia hälsade på hos fru grannen till efter­middags­kaffet.

När jag kom hem hade det redan börjat skymma så jag övertygade mig själv om att det var för mörkt att skruva upp den andra gardinstången i sovrummet. Den första hann jag faktiskt få upp i lördags. Jag slog mig ner framför TVn i stället med Mia i famnen och sov gott i omgångar mellan programmen.

Tidig väckning
I morse vaknade jag av att Mia rotade efter mat i sophinken. Om skåpdörren inte är ordentligt stängd har hon kommit på att hon kan pilla upp den. När jag steg upp hade hon hittat en tom katt­mats­påse som hon slickade på.

Då jag hade gett henne frukost var klockan bara tio i åtta men jag tyckte det var lika bra att stanna uppe. Idag skulle den andra gardinstången upp, rummet dammas av och städas.

Gardinstång
Det svåraste var att skruva ut dom gamla skruvarna från tidigare gardin­stångs­fästen. Jag tyckte det verkade över­ar­be­tat att använda skruvdragaren bara för två skruvar, men ångrade mig nästan innan jag hade lyckats få ut dom. Långa som fattigåret var dom. Förmodligen en man som hade valt den längden. 😉

Att mäta ut och skruva i dom nya fästena gick snabbt och smärtfritt, liksom att hänga upp gardinerna. Rummet ändrade utseende i ett slag. Riktigt bra blev det.

Jag hade förstås hellre tagit en mindre storlek på ändknoppar, men dom här ”snöbollarna” får duga. Åtminstone ett tag. Modellen är det ju inget fel på – romantiskt sirliga med utskurna små rosor.

Datorstöd och städning
Innan det var dags att åka till min före detta granne för att hjälpa henne med datorn, hann jag också skruva fast hand­duks­tork­ställ­et i badrummet och påbörja städningen.

Utrustad med kort och blombukett med anledning av födelsedagen i fredags, ringde jag på vid avtalad tid. Jag blev erbjuden kaffe på direkten, men föreslog att jag skulle ”jobba” först.

Med kaffe, flytt av filer och städning i datorn försvann nästan två timmar. Jag som hade räknat med max en timme. Men det gjorde inget, det var fortfarande tillräckligt ljust för att städa klart när jag kom hem.

Skönt. Då har jag hela morgondagen på mig att förbereda veckans kurser. 🙂