latmask

av

14.8 – Idel nöjen

Vi har bevistat Branten, väntat på åska och ätit kräftor. Idag har jag varit lat.

Bevistat Branten
I fredags eftermiddag var vi bjudna till Branten. Vår värdinna bjöd på födelsedagskaffe i efterskott.

Den som har åkt Brantvägen vet att man möts av många vackra vyer. Huset vi besökte låg bara ett stenkast från havsstranden så utsikten var som tagen ur en turistbroschyr för skärgården.

Det blev ett långt besök. Det hade redan hunnit mörkna innan vi åter­vände till Udden där Mia satt och väntade på oss.

Väntat på åska
På lördagen ufärdades varning för hård åska och riklig nederbörd. Det innebar att jag redan på mor­go­nen ringde dagens värdpar och bad om att få flytta besöket till dagen därpå.

Med tanke på hur Mia beter sig när det åskar och regnar, hade jag inte hjärta att lämna henne ensam. Dessutom vill jag gärna vara hemma när åskan går. Inte för att jag kan förhindra eventuella ner­slag men jag inbillar mig att jag har större chans att ingripa ifall det händer nåt.

Enligt prognosen skulle ovädret börja vid 15-tiden. Vid lunchtid  började molnen dra ihop sig och regnet falla, så jag kopplade loss alla kontakter utom de mest nödvändiga innan jag åkte till Tallmo på lördagsbastu.

Vi skyndade oss att basta så vi kunde vara tillbaka på Udden innan åskan nådde oss. Sen blev det mat och samdisk medan vi väntade. Och väntade. Det mullrade avlägset i öster några gånger, men mer än så blev det inte.

Inte ens efter 18, då nästa skede skulle ta vid. Det kändes urlöjligt att ha ställt in det avtalade besöket och laddat till tänderna alldeles i onödan.

Men ingen av oss var förstås besviken! Tvärtom var det en stor lättnad att slippa eländet. I huvud­stads­regionen hade man mätt upp 30 m/s i vindbyarna, flera tusen hushåll i landet var utan el och regn­mängden hade nått rekordnivåer. Usch och fy!

Ätit kräftor
På eftermiddagen igår tog vi nya tag och gav oss av till den omplanerade kräftskivan i norra änden av ön. Min f d klasskompis och hans sambo hade ordnat kräftor och kantareller, mums filibabba!

Efter välkomstdrinken placerade vi oss vid dukat bord och började raskt minska på kräftorna. Dom smakade utmärkt!

Som grädde på moset serverades kantarellstuvning som varmrätt och efter den kaffe och blåbärspaj, så magen stod i fyra hörn när vi äntligen var klara.

Det blev också en lång tillställning. Vi hade mångt och mycket att diskutera. Exakt vad minns jag inte riktigt…? Nä, skämt åsido, så många snapsar och konjaksglas var det inte frågan om. Tack igen för all traktering och trevligt sällskap!

Lat
Idag har jag varit kollega till Kronblom. Husse var tvungen att ge sig av tidigt för att hinna med allt han planerat, så efter en ovanligt tidig frukost åkte han till stan. Gissa om jag gick tillbaka och la mig…?

När jag äntligen masade mig upp, konstaterade jag att arbetslusten lyste med sin frånvaro. Alltså satte jag mig i bersån med en mugg kaffe och löste lördagskrysset i ÅU i stället. Mia gjorde mig sällskap.

Sen tog jag mig i kragen och plockade fram redskap och arbetshandskar, men kom på att jag var hungrig så jag värmde mat. Efter maten hade arbetsivern gett med sig.

Jag tog i stället filt och kudde och la mig i hammocken med en bok tills jag slumrade till. Då jag vaknade upptäckte jag till min stora förtjusning att arbetsdagen var slut. 😀

av

7.6 – Tillslag

Igår var det förlovnings-, rengörings- och namnsdag, idag slog latmasken till efter att Mia hade ordnat sysselsättning.

Förlovningsdag
Med risk för att upprepa mig konstaterar jag att Sverige har förlagt sin nationaldag till mina för­lov­ningsdag. Ex nr 2 och jag förlovade oss den 6.6.1992. Det känns helt klart preskriberat vid det här laget. 😀

Ill VetRengöring
Igår var vädret som vanligt idealiskt för att hänga tvätt – värme (22,5° kl 13.45), sol och lagom vind. Nivån i tvätt­korgen sjönk något.

Jag behövde också en grundlig rengöring och efter att ha läst artikeln i Illustrerad Vetenskap om alla småkryp som trivs i våra hus och på våra kroppar kände jag starkt för att vädra sängkläderna och byta lakan.

Namnsdag
Två herrar i byn hade namnsdag igår. Jag valde att uppvakta den äldre upplagan och trodde jag hade missat hela kalaset när jag kom sent omsider. Namnsdagsbarnet och dottern var dom enda som syntes till.

Orsaken till min sena ankomst var åskmullret i öster som hördes vid tvåtiden. Det lät visserligen av­lägset och jag bedömde att åskan inte skulle dra över Udden, men jag ville inte ta risken att vara borta i fall den gjorde det. Dessutom fick jag oväntat kaffebesök strax före tre och var tvungen att åka till butiken en sväng först, så klockan var halv fem eller mer då jag anlände.

Det visade sig att inga gäster ännu hade varit och gratulerat, jag var först. Så småningom anslöt ett par personer till och när jag var klar att gå kom ändå fler, så jubilaren var förhoppningsvis nöjd.

Latmask
Dagen började livat. Mia hade fångat en trast och släppt den i verandan. Lyckligtvis fick jag tag på den ganska snart och återgav den friheten. Jag kan tänka mig att Mia ogillade räddningsaktionen – hon hade säkert jobbat länge och hårt för att få tag i den.

Mias frukostEn stund senare kom hon in i köket med en sork. Också den levande. Hon tyckte antagligen att det var svalare att jaga den inne än ute. Efter ett tag fick jag nog och avlivade den framför nosen på henne. Hälften av den dög som frukost innan storjägaren drog i väg igen.

Jag hade aviserat mathämtning hos Kerstin efter 13 och beslöt ta på mig ett rent linne. Dom smutsiga shortsen fick duga. Övriga sommaröverdelar låg snyggt och prydligt i garderoben, men inga linnen. Var fanns dom? Jag var säker på att jag hade packat upp alla förvaringslådor?

Efter att ha rotat runt på vinden utan resultat kollade jag än en gång under sängen. Ha! Där låg ju en låda till längst bort. Gåtan löst.

Den ena matlådan bestod av rotmos och ugnsstekt korv. Det kändes lämpligt för dagen. En mugg kaffe och glass ute i bersån satt fint som dessert medan jag övervägde vad jag skulle ta i tu med här näst.

Det slutade med att jag tog ut kudde och pläd och la mig i hammocken med senaste numret av Illustrerad Vetenskap. Jag hann bara läsa klart om dom senast upptäckta gigantiska svarta hålen innan jag kände ögonlocken tynga.

En dryg timme senare väckte Mia mig andra gången, klockan var 17.21. Jag satte mig upp och tittade ut över gräsmattan ner mot sjön. Så, skulle jag klippa gräset nu eller?

Mitt ”sämre jag” vann igen. Jag gick in och letade fram ätbart i stället. Mia var också hungrig. Vi har av allt att döma synkroniserat våra magar och har mer eller mindre samma mattider numera.

Sen dammpiskade jag en kudde och bar ut slaskvattnet innan jag satte mig framför datorn för att skriva det här. I morgon kanske arbetslusten infinner sig igen?

av

30.1 – Självbelåten

Till skillnad från igår har jag varit riktigt duktig. Det är delvis Mias förtjänst.

Latmask
Gårdagen försvann utan att jag uträttade nåt annat nyttigt än att gå med soppåsen. Och det gjorde jag bara för att jag hade vägen förbi då jag och Mia hälsade på hos fru grannen till efter­middags­kaffet.

När jag kom hem hade det redan börjat skymma så jag övertygade mig själv om att det var för mörkt att skruva upp den andra gardinstången i sovrummet. Den första hann jag faktiskt få upp i lördags. Jag slog mig ner framför TVn i stället med Mia i famnen och sov gott i omgångar mellan programmen.

Tidig väckning
I morse vaknade jag av att Mia rotade efter mat i sophinken. Om skåpdörren inte är ordentligt stängd har hon kommit på att hon kan pilla upp den. När jag steg upp hade hon hittat en tom katt­mats­påse som hon slickade på.

Då jag hade gett henne frukost var klockan bara tio i åtta men jag tyckte det var lika bra att stanna uppe. Idag skulle den andra gardinstången upp, rummet dammas av och städas.

Gardinstång
Det svåraste var att skruva ut dom gamla skruvarna från tidigare gardin­stångs­fästen. Jag tyckte det verkade över­ar­be­tat att använda skruvdragaren bara för två skruvar, men ångrade mig nästan innan jag hade lyckats få ut dom. Långa som fattigåret var dom. Förmodligen en man som hade valt den längden. 😉

Att mäta ut och skruva i dom nya fästena gick snabbt och smärtfritt, liksom att hänga upp gardinerna. Rummet ändrade utseende i ett slag. Riktigt bra blev det.

Jag hade förstås hellre tagit en mindre storlek på ändknoppar, men dom här ”snöbollarna” får duga. Åtminstone ett tag. Modellen är det ju inget fel på – romantiskt sirliga med utskurna små rosor.

Datorstöd och städning
Innan det var dags att åka till min före detta granne för att hjälpa henne med datorn, hann jag också skruva fast hand­duks­tork­ställ­et i badrummet och påbörja städningen.

Utrustad med kort och blombukett med anledning av födelsedagen i fredags, ringde jag på vid avtalad tid. Jag blev erbjuden kaffe på direkten, men föreslog att jag skulle ”jobba” först.

Med kaffe, flytt av filer och städning i datorn försvann nästan två timmar. Jag som hade räknat med max en timme. Men det gjorde inget, det var fortfarande tillräckligt ljust för att städa klart när jag kom hem.

Skönt. Då har jag hela morgondagen på mig att förbereda veckans kurser. 🙂