städning

av

Städning med förhinder

Utomhusstädningen i förrgår stötte inte på några hinder. Gräset blev hastigt och lustigt för långt på ”parad­sidan” av huset. För en gång skull var lilla gräsklipparen med på noterna och startade snällt efter en extra sup.

Dagens städning inomhus var inte lika smärtfri. När jag drog i gång dammsugaren var suget mer eller mindre obefintligt. Ungefär lika effektivt som om jag hade blåst av dammet. Dammpåsen var inte full, men jag bytte ändå. Ingen skillnad.

Nästa åtgärd var att damma av filtret, men det hade jag tydligen gjort nyligen så det gjorde heller ingen skillnad.

Då var det förstås stopp i röret/slangen. Igen. Att vända slangen för att suga ut hindret hade heller ingen effekt. Suget var fortfarande lika dåligt.

Då återstod att ta i sär röret. På min dammsugare är det en knepig procedur, så när Husse kom hem stod jag i badrummet och satte på ett plåster. Den lilla skruvmejseln jag hade försökt trycka in knappen för att lossa röret med hade rivit upp ett sår på handleden.

Han undrade vad jag hade haft för mig, så jag svarade: ”Jag har jobbat på egen hand.” Sen förklarade jag vari problemet bestod.

Att få den rackarns lilla knappen att ge med sig lyckades inte för Husse heller. Fast då upptäckte han en knapp på ett annat ställe och kunde lossa slangen från röret. (Den hade jag glömt trots att jag har använt den tidigare.)

Efter ett par manuella provblåsningar kom vi fram till att stoppet låg i röret, inte i slangen. ”Har du nåt man kan rensa röret med?”, undrade Husse.

Jag föreslog järntråd som fanns ute i boden. När jag gick ut på trappan en stund senare såg jag att det kom damm- och grästussar på löpande band ur röret. Och efter en avslutande manuell blåsning verkade det äntligen tomt, så då kunde jag äntligen börja städa. Tack igen Husse!

Vid middagsbordet konstaterade han: ”Det är säkert ingen annan som försökt skära upp pulsådern bara för stopp i röret.” 😀

av

26.12 – Julfirande på Udden

Julgubben var tidig, värmejämförelse, inställd städning och potatislåda.

Tidig julgubbe
Julgubben var tidigt ute på julafton, han kom till Udden redan vid två-tiden på eftermiddagen. Om det berodde på att Mia och jag har varit ovanligt snälla eller på nåt annat vet jag inte. Men sånt frågar man ju inte. Hur skulle han reagera om man ifrågasatte hans tidtabell? Och tänk om han hade svarat att han be­söker de minst snälla barnen först? Det hade ju skapat ett trauma för resten av livet. 😉

JulklappFör ovanlighetens skull kom han klädd i jeans, skinnjacka och (äkta!) Stetson-hatt i stället för den sedvanliga tomtedräkten. Skägget saknades och renarna hade ersatts av en personbil så det kan hända att jul­gubben har moderniserats. Det är kolossalt länge sen jag såg honom senast.

Han hejade i alla fall glatt när han kom och viftade med ett rött paket, så han kände uppenbarligen igen mig och tyckte jag var värd en julklapp. Dessutom en praktisk sådan och i min älsklingsfärg påpekade han när jag hade slitit av pappret.

Han är bra finurlig julgubben. Hur kunde han lista ut att jag behövde en blomkniv med lila hand­tag? Tack igen! Om några månader kommer den till användning (om jag inte har förlagt den förstås.) 🙂

Värmejämförelse
På FB påstås det att julafton var lika varm som midsommarafton… Då undrar jag var på planeten och när i så fall?

På Udden hade vi i fjol på midsommarafton 12,3° och på julafton i år 5°. Alltså var det mer än dubbelt så varmt på midsommarafton. Men självfallet kan det finnas orter där temperaturen var densamma, så vrång är jag inte, frågan är bara var?

StädningInställd städning
Tack vare/på grund av julgubbens besök sprack min planerade städning i sovrummet på julafton. När julgubben hade åkt vidare var det redan mörkt.

Igår hann jag inte heller. Grisen/Tvillingen bjöd på julmat på eftermiddagen. Och när jag kom hem var det redan mörkt.

Inte idag heller hann jag. Vik Husse kom på julte vid lunchtid och när han åkte var det (nästan) redan mörkt. Eller började skymma är kanske mer korrekt.

Då undrar vän av ordning förstås om jag inte har el i huset? Jo, men jag föredrar att städa i dagsljus. Jag fuskar inte lika mycket då har jag upptäckt. 😀

Potatislåda
Jag har aldrig varit speciellt förtjust i potatislåda, varken som barn eller vuxen. Men nu har jag ändrat mig. Grisen/Tvillingens hemlagade potatislåda är den godaste jag nånsin har smakat! Den slog till och med den som Labbnäs hade på sitt julbord. Tydligen beror det på receptet och/eller vem som är kock.

PotatislådaEftersom det fanns så många andra go’saker bland hennes julmat orkade jag inte göra lådan rätt­visa, men när vi hade ätit klart tiggde jag till mig en rejäl portion att ta med mig hem. Så idag kunde jag njuta av den i fulla drag och har ännu kvar till i morgon.

Konsistensen på hennes låda tilltalade mig också. I regel brukar potatislåda vara nästan så lös så den rinner och ger ett ”slabbigt” intryck, men den här är lika fast som potatismos. Vid tillfälle ska jag fråga vari hennes hemlighet består?

av

19.5 – Från frön till trycksaker

Jag har hittat fröpåsarna, städat dasset, mätt siktdjupet i onödan, städat trappan, invigt hammocken, skickat medlemspost och beställt trycksaker mellan åskvädren.

Hittat fröpåsarna
Igår hittade jag äntligen mina fröpåsar…Dom låg under mitt skrin med stearinljus i hurtsen (som står på högkant) i sovrummet. Inte fullt så logisk förvaringsplats kan tyckas, men krydd‑ och red­skaps­skå­pet var ju inte heller det. 😀

Idag efter att åskvädren och störtregnen upphört sådde jag det jag bedömde som viktigt. Blad­spe­nat, morötter och dill i den ena halvan av drivbänken och blommor (förstås) i den andra. Om värmen fortsätter och jag kommer ihåg att hålla jorden fuktig ska dom väl gå med på att gro.

DasstädningDasset städat
Sen igår är dasset städat och fint. Jag har visserligen använt det redan men nu känns det riktigt mysigt att sitta där och läsa morgontidningen samtidigt som jag uträttar mina behov.

Doftar gott gör det också. Det nya medlet som ersätter torvströet är kraftigt parfymerat. Men hellre det än urin­stank eller skitlukt.

Mätning i onödan
Som vanligt rodde jag ut till Långholmen igår, fast det blev senare än vanligt. Och alldeles i onödan visade det sig. Idag fick jag nämligen mejl av f d sekreteraren som bokför mätningarna där han skrev att mätningen görs två gånger per månad. Så gjorde vi säkert i fjol också men det hade jag givetvis glömt.

Städat trappan
Eftersom vi har nåtts av en värmebölja började jag sakna min sittplats i skuggan på trappan. Redan vid lunchtid visade termometern 22° så det var varmare ute än inne.

Städningen avslutades med sedvanlig sommarinredning bortsett från ”gästbordet” som jag väntar med ett tag till. Det är ju faktiskt inte sommar än!

Invigt hammocken
I förrgår tog jag bort presenningen från hammocken och igår kom dynorna på plats. Vid det laget började jag känna för en vilopaus så jag la mig raklång och sov tills jag började frysa.

Mörka moln skymde solen och jag kände att regnet hängde i luften så jag klev snabbt upp och ställde in alla prylar som inte behövde bli våta. Fem droppar kom det tror jag, men det gjorde ju nytta på så vis att jag fick allt under tak.

Medlemspost och trycksaker
Idag har det mesta av dagen gått åt till datorarbete. Det justerade årsmötesprotokollet skulle scannas och skickas till medlemmarna, respektive styrelsen. Kom just på att jag hade glömt styrelsen, men nu är det åtgärdat.

LMF-broschyrI dagens post låg provtrycket på Daphnias vykort som jag hade beställt. Bortsett från ytbehandlingen såg det OK ut, men jag bytte typsnitt till Futura eftersom Helvetica Light såg väldigt ”light” ut och beställde 500 st enligt beslutet på årsmötet.

Beställning på LMF-broschyren gick också i väg. Jag tog för givet att LMFs sekreterare redan hade beställt den, men vi hade missförstått varandra så beställningen gick först idag. Men Sillisatama lovade att vi ändå skulle få våra 1.000 ex till på fredag. Då åker nämligen ordföranden och sekreteraren till Helsingfors för att bevista ett tillfälle där de ska delas ut, så det var lite brådis.

Arbetet har avbrutits av åskväder i två omgångar. Det första vid halv ett-tiden och det andra vid tre. Totalt 12 mm regn hann Udden få innan ovädret drog vidare. Jag var ändå tack­sam över att det kom dagtid så Mia slapp gripas av panik, även om hon tidvis tyckte det var säkrast att sitta under min sommarstol ute på trappan.

av

30.11 – Från spel till el och is

Jag har gripits av speldjävulen, gillar överföringstiden, har agerat städpatrull, höjer elberedskapen och har isjulgranar.

Gripen av speldjävulen
Tipsbolaget har med sin TV-reklam lyckats övertyga mig om att satsa på lotto den här veckan – 13 miljoner € i potten. Jag brukar aldrig ”lotta” annars, men av nån anledning fick jag för mig att jag skulle vinna om jag spelade den här gången.

LottoDet märktes mycket väl att jag inte är nån van spelare. Kassakön växte medan jag köpte mina rader. Att jag skulle få en kupong med färdig­kryssa­de siffror fattade jag inte… Och för att inte förlänga kön ytter­ligare ville jag inte fråga vad Joker är för nåt, utan tackade nej till den trots att killen i kassan småleende ifrågasatte mitt beslut.

När jag hade betalat och snopet tittade på dom färdigvalda siffrorna kunde jag ändå inte hålla mig. ”Men jag vill ju välja siffror själv” påpekade jag. ”Jamen då ska du fylla i en kupong och lämna in den” sa den vänliga och tålmodiga killen i kassan. Sagt och gjort. Jag packade ner mina varor och förflyttade mig till ”spel­bordet”. Kön andades ut.

Efter att ha fyllt i tre spelrutor ställde jag mig sist i kön och lämnade in kupongen så nu har jag sex chanser att vinna. I morgon får jag se hur mycket. 😀

Ny överföringstid
I veckans konsumentprogram på TV tog man upp tiden för banköverföringar. Samma sak som jag har gnällt om och ifrågasatt i ett tidigare inlägg.

Banktjänstemanen som intervjuades intygade att överföringstiden numera är en till två dagar be­roen­de på när överföringen registreras. Om den görs före tio på förmiddagen innebär det att pengarna finns på mottagarkontot nästa dag. Så bra!

Jag var helt säker på att det inte gällde internationella betalningar, men konstaterade till min stora förvåning att min automatiska överföring från kontot i Sverige fanns på mitt finska konto redan nästa dag. Äntligen funkar det som det ska!

Mia städchefStädpatrull
Igår ställde jag fram elljusstakarna och hängde upp adventsstjärnan, men insåg att städbehovet bör­jade verka akut, så idag tog jag mig i kragen under tiden tvättmaskinen var i gång. Efter damm­sug­ningen letade jag rätt på min Sini-Piika, köksgolvet behövde våttorkas kom jag fram till, men bara runt mattorna.

Jag har sagt det förut men jag säger det igen – enda sättet att få ett rent golv är att hand­torka/-skura men idag var jag för lat. Tvättvattnet var knappt smutsigt när jag var klar, det enda Sini-Piikan gjorde var att fånga upp reste­rande damm, blöta golvet och möjligen smeta ut smutsen.

På dom ställen där Mia och jag går mest, dvs framför bordet och till och från kylskåpet(!), efter­torka­de jag med trasa. Den blev kolsvart. Alltså var jobbet ogjort. 😦

Mia manglarMia övervakade arbetet från en av dom upp- och nervända stolarna på bordet. Lyckligtvis hade hon inga synpunkter på städkvalitén. Hon såg närmast förvånad ut över att se mig i städtagen.

Hon var också behjälplig vid ”manglingen”. Jag har inga behov av att mangla, utan nöjer mig med att breda ut tvätten över ryggstödet på en fåtölj för att släta ut den. Idag hade jag turen att få lite extra tyngd på utslätningen. Hon la sig (självfallet) precis där jag hade lagt tvätten.

Höjd elberedskap
Klockan 14:52:50 fick jag ett SMS: ”P.g.a. storm beräknas det förekomma störningar i el­distri­bu­tio­nen på alla våra nätområden 1.12 kl 17 – 2.12. Förbered dig och läs mer: fortum.fi/elavbrottsberedskap” Samma meddelande hade jag fått via mejl kl 14:45. Just så. Bra med elvakt-tjänsten.

När jag var klar med städningen gick jag ut och fyllde på dricksvatten, ved har jag inne och både fick­lampan och pannlampan fungerar. Stearinljus har jag så jag kan gräva ner mig så det kommer inte att gå nån nöd på mig.

Fast det kanske är bäst att hämta mera ved i morgon för säkerhets skull? Och om elavbrottet blir lång­varigt kan jag hämta tvättvatten i sjön. Jag är verkligen lyckligt lottad jämfört med många andra!

Julgranar
Den kalla natten hade skapat ett jättetjusigt ismönster på ytan i vattendunken (som stod i verandan). Tidsmässigt väldigt lagom med små julgranar tycker jag. Glad lilla jul!

Isjulgranar

av

4.8 – Ovanligt och bakvänt

Idag var jag uppe ovanligt tidigt och har gjort det mesta bakvänt hela dan.

VäckarklockaTidig väckning och städning
Tio över fem hade Mia sovit klart och tyckte det var dags att börja den nya dagen. Det tyckte inte matte. Jag sa åt henne att det var på tok för tidigt, så hon lät mig sova i tio minuters intervall innan hon gjorde nya väckningsförsök.

Tjugo i sex gav jag upp och släppte ut henne. En halv timme senare var hon inne igen (jag har inre köksdörren på glänt) och tyckte det var på tiden att matte också klev upp, så då gjorde jag det.

Det innebar att jag hade (fusk)städat klart fem över nio. Minst sagt ovanligt. Det har aldrig hänt tidigare vad jag kan minnas…? Och förmodligen är det ingen som tror mig. Mina enda vittnen är Mia och korpen som flög över mig när jag städade trappan.

Vid nio-snåret var det redan 21° varmt så prognosen stämde, det skulle bli en varm dag. En av dom där dagarna när det till och med är för varmt att ha glasögon på sig. 😀 Skönt att jag var klar med städ­ningen.

Bakvänt
Efter att ha (fusk)städat sovrummet kom jag på att jag skulle byta lakan och täcke. Det hade ju varit lämpligt att komma på innan jag dammsög… Och att byta till sommartäcke i augusti är det kanske inte så vanligt att man gör? Medan jag höll på med det kom Mia in med ett levande byte, en sork av minsta modellen den här gången.

Bara efter några minuter hade den hittat ett perfekt gömställe. Den kröp in under vedlådan. Mia be­klagade sig lite men sen tidigare vet jag vilket helsicke det är att lyfta in den om man tar ut den, i synnerhet när den som nu var full med ved, så jag talade om för den lilla damen att hon fick skylla sig själv som släppte in den där. Det var ju inte första gången.

Sen kom jag på att jag behövde elda för att bli av med liken som trängdes i spisen. Och när det var gjort insåg jag att det var dags att tömma ur askan. Helt bakvänt det också. Lyckligtvis hade askan hunnit svalna tillräckligt (jag kollade) för att inte orsaka eldsvåda.

I två timmar bevakade Mia vedlådan minutiöst, sen beslöt den lilla krabaten sig för att det nog var ofarligt att visa sig. Jag hann duscha och torka håret innan jakten var avslutad och förväntade mig att det fanns en del spår och rester att ta hand om. Men nej då, av sorken återstod inte ett dugg. Mia var hygglig nog att städa noggrant efter sig nu när matte hade städat. 🙂

KaffekoppDå var det dags att ta fram min vackraste kaffeduk. Jag hade bjudit in min före detta chef (anno 1972) på efter­mid­dagskaffe. Den planen gick tyvärr om intet, duken var ostruken. I stället fick det bli en finduk som svärmor har sytt, jag hade varken tid eller lust att börja stryka.

Jag hämtade min kaffegäst en minut försenad, men hon är ingen minutmänniska sa hon. Tur det. När vi nådde ”Hängnan” landade dom första regndropparna på vindrutan. Attans också, jag som hade tänkt duka i bersån och redan lagt ut stols­dy­norna.

Droppandet fortsatte ända tills vi hade bestämt oss för att sätta oss på trappan och jag hade dukat där. Men kaffeduken la jag på mitt bord, inte på gästens! Fast det kom jag inte på förrän jag hade skjutsat tillbaka henne. Hon måtte tro att jag har tomtar på loftet. Verkligen inte min dag.

I morgon ska jag absolut inte stiga upp lika tidigt! Allt blir tydligen bakvänt då. 😦

av

24.8 – Välgörande insatser

Min “rullator” är klar för drift, backen har fri sikt, jag har gjort en liten investering och blivit tvungen att städa.

Klar för drift
I tisdags tänkte jag inviga min nya ”rullator”, dvs pirran jag köpte nåt tag på försommaren. Det inne­bar att jag först behövde montera däcken. Direkt när jag tog tag i dom insåg jag att dom saknade luft. Max 3 psi skulle dom innehålla enligt texten på däcket.

Jag hämtade mopedpumpen och satte i gång. Det gick inge’ bra… Om jag lutade hela min tyngd på pumpen kunde jag kanske fylla däcket på en vecka. Här behövdes en kompressor och nån sån äger jag inte.

I onsdags tog jag med mig däcken i samband med butiksturen, fyllde dom på en mack och satte dom på plats igår. Kärran blir helt perfekt för att transportera ved, mullsäckar, kvisthögar, etc. Den klarar 200 kg så nu kan jag enkelt förflytta det mesta utan att behöva lyfta. 🙂

Fri sikt
Vägen upp till Udden har länge kantats av en grön portal som är i vägen för höga fordon, men sen igår är det slut på det. Vår eminente ”vägmästare” fixade fri sikt på för­mid­dagen.

Han hade redan hunnit hälla upp kaffe från sin medhavda termos och höll på att plocka fram smör­gåsarna när jag gick ut för att bjuda honom på förmiddagskaffe så jag bjöd på en pratstund i stället.

Investering
För ett tag sen läste jag i ÅU att Daphnia, föreningen där jag är medlem och som gör sitt bästa för att sköta om vår sjö, erbjöd alla som ville att delta i införskaffandet av kräft- och gösyngel som ska planteras ut i höst. Igår satte jag in en summa på föreningens konto för att bidra till kräftutplanteringen.

Ingen kräfta, men väl en hummer

På eftermiddagen ringde ordföranden upp och tackade. Hon talade om att två personer var på väg för att hämta kräftor och undrade om jag ville ha kräftorna i egen strand? Jag sa att jag bidrog i största all­män­het och att min strand inte har lämplig botten för kräftor.

Hon ville ändå veta var jag bodde, så jag förklarade och gav henne vattenägarnas namn och sa att kräftorna gärna fick sättas på deras vatten.

Det tror jag är en klok investering i fall jag får för mig att försöka fånga några i framtiden.

Städtvång
Dammsugaren har stått i vardagsrummet minst en vecka och väntat på att jag skulle använda den. Idag ordnade jag så att jag var tvungen. Jag bjöd in en dam på eftermiddagskaffe i morgon.

Troligen sitter hon bekvämast på en köksstol så egentligen kunde jag ha struntat i att städa var­dags­rummet, men om jag känner henne rätt vill hon säkert ta en titt där ändå. Nu tål det granskning bara jag torkar av soffbordet också. 🙂

Alla fjädrar och dun efter Mias framfart i verandan ligger också i dammsugarpåsen och igår hade jag ”krematoriet” i gång så eventuell liklukt är också eliminerad. Hoppas verkligen att hon inte kommer med några nya fjäderklädda byten innan besöket.

av

28.7 – Helnöjd

Jag har överträffat mig själv.

Stordåd
Efter frukost la jag långa köksmattan i blöt. Nu eller aldrig skulle den skuras om jag ville ha den torr samma dag. Dom andra köks­mattorna åkte också ut. Om jag fick en ren matta skulle golvet givetvis vara rent innan jag la på den.

Både skur- och sköljprocessen försiggick uppe vid huset den här gången. Jag hade ju massor med regnvatten till hands och bordet jag brukar använda som skurbräda står vid trappan i år.

Stolsdynorna fick sig också en ”överhalning”. Jag fattar inte varför jag har köpt dynor som ska hand­tvättas i 30°? Troligen skulle dom tåla en skonsam maskintvätt, men nu gick det ju enkelt att låta dom följa med i samma veva.

En sista sköljning gjorde jag ändå i sjön. Det hör liksom till. Skura mattor i sjön varken får eller vill jag inte för att slippa belasta den ändå mer, men att skölja redan sköljda mattor bör gå an tycker jag. Räckena på bryggan är dessutom ypperliga för att hänga mattor på tork.

Då var det resten kvar. Jag dammade av dom andra mattorna och hängde dom på vädring under tiden som jag dammsög och jämnade ut smutslagret på golvet. Jag hävdar nämligen att våttorkning för hand är det enda effektiva sättet att rengöra golv, men idag struntade jag i det och tog Sini-Piikan.

Innan jag la på mattorna sköljde jag av mig själv också i sjön. Sen tog jag en lunchpaus innan jag damm­sög i verandan och la på dom nyinköpta stolsdynorna. Vid fyrasnåret var jag äntligen färdig. Nu kunde jag hämta morgontidningen och med gott samvete avnjuta en mugg kaffe ute på trappan.

Halv sju hämtade jag köksmattan. Helt enligt mina uträkningar var den torr så jag kunde lägga på den. Stolsdynorna var nästan torra men jag tog ändå in dom för himlen mörknade och molnen såg regnhotande ut.

Femton droppar släppte dom ifrån sig, sen ljusnade det igen men i natt och i morgon utlovas mer regn enligt prognosen. För min del kan det gärna regna, nu har jag ju rent golv och en ren matta. 😀

av

15.6 – In- och utmattad

Nejlikpionen har slagit ut, jag har städat verandan, letat mig blå efter en matta och inventerat filtkollektionen.

Wow!
I morse hade den slagit ut, nejlikpionen. En djupröd, helt underbar färg. Den har en knopp till så jag får snart uppleva samma mirakel igen om ingen katastrof inträffar.

I fjol hade den inga blommor, troligen för att den blev omplanterad. Den ogillade det soliga stället jag hade den på först och var nära att gå under stackar’n, men nu verkar den alltså ha funnit sig till rätta.

Verandastädning
Halv ett bestämde jag mig för att putsa fönstren i verandan. Det kan vara nästan 10 år sen sist. Om jag minns rätt, var det mamma som putsade dom åt mig senast och det är lääänge sen.

Det är lite kinkigt att putsa dom, för glaset är papperstunt, dessutom har jag en spricka på en av rutorna. På utsidan tvättade jag försiktigt med Sini-Piikan för att slippa dra fram en stege. Det blev ingalunda perfekt, men klart bättre än förut.

När fönstren var klara kändes det lika bra att fortsätta städa när jag ändå var på G. Vid 19-snåret var jag äntligen klar. Alla mordbevis efter Mias framfart är utplånade, golvet är rent och jag har bytt till rena mattor. Duktig flicka. 🙂

Mattmysterium
Jag visste att jag hade en ren matta på vinden och lyckades så småningom lokalisera den, men var fanns den nya mattan som jag hade tänkt ha utanför köksdörren? Jag grävde igenom alla plastsäckar och -påsar igen, men ingen matta. Var i fridens namn hade jag gjort av den?

I stället hittade jag diverse sopsäckar som innehöll filtar och plädar. Lika bra att slänga ner dom så jag fick inventera beslöt jag, men fortsatte leta efter mattan. Jag kollade till slut i verandabänken men så klart var den inte där heller.

Sen fick jag syn på den. Den låg på golvet innanför köksdörren. Vid nåt tillfälle som jag hade lyckats förtränga har jag tagit den i bruk. Suck. Där försvann en halv timme alldeles i onödan.

Förutom att den var smutsig, passade färgen inte alls i hop med den rena verandamattan så jag fick tänka om helt och hållet. Upp på vinden igen för att gräva fram ett vettigt alternativ. Suck igen.

Det fick bli en av min före detta svärmors trasmattor i stället. Den blev faktiskt riktigt bra. Tur att man har att välja mellan.

Inventering
Det finns säkert ingen som har så många filtar och plädar som jag! Det har sin förklaring. I flera år hade ex nr 2 och jag två hundar som låg i var sin ände av soffan, vilket förstås krävde att jag skyddade den.

I baksätet på bilen behövdes också skyddande underlag, så flera av filtarna är f d hundfiltar. Alla var rena när jag flyttade och följde med i packningen av bara farten.

I kollektionen ingår också en förlovningspresent. Mormor och morfar gav två filtar när jag för­lovade mig med ex nr 1 i början av 70-talet och när vi gick åt var sitt håll fick jag behålla båda. Sen har jag förstås mammas egenhändigt stickade filt kvar, plus flera fleecefiltar och -plädar som har fungerat som stolsöverdrag.

Efter inventering och vädring gjorde jag två högar, en för såna jag behåller och en för såna som får gå till kläd­in­samlingen. Det finns många som behöver dom bättre än jag.

av

12.5 – Absolutely splendid

Jag har konstruerat en liljelund, städat och bjudit på grönsaksdipp.

Liljelund
Igår var vädret idealiskt för att städa – gråmulet och kyligt efter nattens regn. Eftersom jag hade bjudit in gäster till idag, var tidpunkten väl vald.

Så vad gjorde jag? Jo, jag röjde ett nytt blomland för att få plats med mina förkultiverade liljor som utökades med några befintliga. Det var drygare än det låter. Platsen jag hade valt låg mitt emellan bergenior och spireor, vilket innebar att jag först var tvungen att massakrera en uppsjö med rötter som gick kors och tvärs.

När liljorna var planterade närmade klockan sig fyra och jag tyckte det var för sent att börja städa. I stället tog jag en ”bildtur” utanför tomten och sen var jag frusen och hungrig så det blev middag. Efter den hade jag definitivt ingen lust att städa, så jag vilade middag med Mia i stället.

Fantastiskt vad lätt det går att skjuta på saker man (= jag) inte har lust med. 😀

Städning
Idag kunde jag inte längre skjuta upp städningen. Gästerna skulle dyka upp vid 17-snåret så jag satte i gång direkt efter en ovanligt tidig frukost.

Halv två var jag klar. Och kände mig helt slut… Jag var bara tvungen att lägga mig en stund trots att jag ännu inte hade duschat och klätt på mig (jag städade alltså i nattlinnet). Till klockan tre kunde jag vila och ändå hinna göra i ordning det som återstod räknade jag ut.

En timme senare ringde Mia på dörrklockan och ville in. Och tur var väl det, annars hade tiden blivit knapp upptäckte jag fem i fem. Men då var allt klart. Jag hade till och med hunnit plocka in färska blommor och kunde lugnt invänta gästerna.

Grönsaksdipp
För att återgälda valborgsmässfirandet hos mina tillfälliga grannar bjöd jag in dom till idag. Efter sju månader kanske man inte kan betrakta dom som tillfälliga förresten? Förhoppningsvis blir dom permanenta vad det lider?

Jag utlovade ingen mat, bara varm eller kall dryck. Det kändes lite tunt, så jag kom på att jag skulle bjuda på en grönsaksdipp förutom annat tuggbart. Idén var uppskattad. På så sätt fick jag också i mig lite grönsaker för ovanlighetens skull. 😉

Samtalsämnen rådde det ingen brist på och det var roligt att få praktisera dom lätt rostiga kun­ska­perna i engelska igen. Den manliga grannen är nämligen engelsman.

En riktigt angenäm kväll i trevligt sällskap – vad är bättre än det?

av

30.1 – Självbelåten

Till skillnad från igår har jag varit riktigt duktig. Det är delvis Mias förtjänst.

Latmask
Gårdagen försvann utan att jag uträttade nåt annat nyttigt än att gå med soppåsen. Och det gjorde jag bara för att jag hade vägen förbi då jag och Mia hälsade på hos fru grannen till efter­middags­kaffet.

När jag kom hem hade det redan börjat skymma så jag övertygade mig själv om att det var för mörkt att skruva upp den andra gardinstången i sovrummet. Den första hann jag faktiskt få upp i lördags. Jag slog mig ner framför TVn i stället med Mia i famnen och sov gott i omgångar mellan programmen.

Tidig väckning
I morse vaknade jag av att Mia rotade efter mat i sophinken. Om skåpdörren inte är ordentligt stängd har hon kommit på att hon kan pilla upp den. När jag steg upp hade hon hittat en tom katt­mats­påse som hon slickade på.

Då jag hade gett henne frukost var klockan bara tio i åtta men jag tyckte det var lika bra att stanna uppe. Idag skulle den andra gardinstången upp, rummet dammas av och städas.

Gardinstång
Det svåraste var att skruva ut dom gamla skruvarna från tidigare gardin­stångs­fästen. Jag tyckte det verkade över­ar­be­tat att använda skruvdragaren bara för två skruvar, men ångrade mig nästan innan jag hade lyckats få ut dom. Långa som fattigåret var dom. Förmodligen en man som hade valt den längden. 😉

Att mäta ut och skruva i dom nya fästena gick snabbt och smärtfritt, liksom att hänga upp gardinerna. Rummet ändrade utseende i ett slag. Riktigt bra blev det.

Jag hade förstås hellre tagit en mindre storlek på ändknoppar, men dom här ”snöbollarna” får duga. Åtminstone ett tag. Modellen är det ju inget fel på – romantiskt sirliga med utskurna små rosor.

Datorstöd och städning
Innan det var dags att åka till min före detta granne för att hjälpa henne med datorn, hann jag också skruva fast hand­duks­tork­ställ­et i badrummet och påbörja städningen.

Utrustad med kort och blombukett med anledning av födelsedagen i fredags, ringde jag på vid avtalad tid. Jag blev erbjuden kaffe på direkten, men föreslog att jag skulle ”jobba” först.

Med kaffe, flytt av filer och städning i datorn försvann nästan två timmar. Jag som hade räknat med max en timme. Men det gjorde inget, det var fortfarande tillräckligt ljust för att städa klart när jag kom hem.

Skönt. Då har jag hela morgondagen på mig att förbereda veckans kurser. 🙂