26.5 – Från braxen till middag på husbåt

Vi har ätit braxen, jag har fått hostmedicin, tömt dasset, möblerat trappan, målat, klippt gräs och hjälpt till att plantera dahlior. Dessutom har vi avverkat en del föreningsuppdrag och ätit ombord på en husbåt.

Ätit braxen
I fjol provåt vi en braxen men tyckte inte den var nåt vidare. Som bekant är den också synnerligen rikligt utrustad med ben. Det hade vi glömt i år.

Då Husse fick upp en ovanligt stor braxen för ett tag sen beslöt vi tillreda den. Men nu har vi ”sluffinitivt” bestämt oss. Inga fler braxnar till middag!

Fått hostmedicin
I stället för att dricka te med Filosofen/Vik Husse den 15 maj, fick jag tid på vårdcentralen. Den kräkningsframkallande, envisa hostan som höll oss vakna om nätterna krävde medikament av nåt slag.

Jag blev grundligt undersökt av både sjukskötare och doktor. Lyckligtvis hittade dom inga andra fel på mig, så jag fick recept på hostmedicin som tänkt. Om det beror på tron eller effektiviteten vet jag inte, men den hjälper faktiskt.

Tömt dasset
I fjol tömde jag aldrig dasskomposten så i år var det absolut läge. Medan tvätten fladdrade i sol­skenet tog jag i tu med det dryga jobbet. Skönt att ha det gjort!

Möblerat trappan
Efter en inledande dasstädning förra lördagen beslöt jag avsluta dagen med att sommarmöblera på trappan som jag brukar.  Det varma och vackra vädret lockade till utevistelser.

Målat
I fjol försåg Husse trapptaket med en ny stödstolpe som det nu var dags att måla. Först ett lager grundmålning och därefter den slutliga målningen. Där har arbetet avstannat. Tanken var nämligen att måla ett lager till, men det blev plötsligt kallt igen och dessutom har vi fått regn.

Klippt gräs
Efter ett flertal diskussioner fick jag som jag ville. Husse ville prompt klippa gräset på Udden, men jag hävdade att både jag och gräsklipparen behövde exercis, så han gav med sig till slut.

Att inspirationen råkade infinna sig en av dom sista, riktigt varma dagarna var ju lite olyckligt. Föru­tom att svetten lackade blev jag biten av både myggor och små, svarta flugor. Betten kliar än trots att det är flera dar sen.

Hjälpt till att plantera dahlior
Igår var det dags att plantera Husses höstdahlior i Tallmo. Jag bar ut dom maffiga rotklumparna medan han grävde hål för dom. Efter vatten och gödsel i varje grop, planterades alla 35(!). Dom var 44 från början, men efter utdelning till hugade odlare har antalet minskat.

Föreningsuppdrag
Vi har också hunnit med en del föreningsuppdrag. Dels uppvaktning vid hjältegravarna på De stupades dag den 19.5, dels föredrag den 23.5 och dels byvandring den 24.5 i ungdomsföreningens regi.

Ätit ombord på en husbåt
Förra tisdagen var vi tillsammans med ett annat par inbjudna på besök med mat på en husbåt. Oj, vilket fint och rymligt bygge! Det märktes minsann att konstruktören är snickare ut i fingerspetsarna.

Efter att herrarna hade avslutat strömmingspilkningen, fick vi en delikat middag som avslutades med färsk rabarberpaj och vaniljvisp till kaffet. En annorlunda och synnerligen trevlig tillställning, tack igen! 🙂

3.5 – Från utgrävningar till terminsavslut

Det har företagits ”utgrävningar” på Udden, thai-maten var inte thai, dasset är invigt, påskliljorna och vårlöken har slagit ut och terminen är avslutad.

Utgrävningar
När kaffebesöket var avslutat i söndags fick jag för mig att jag skulle ”avpollettera” en komposthög så scillan får sprida sig ytterligare bland syrenerna. Längst ner var jorden fet och fin så där kommer dom nog att trivas.

UtökningIgår beslöt jag fortsätta utgrävningarna. Mitt miniblomland behövde få plats för tillökning i form av lökväxterna jag köpte till påsk. Det här är givetvis helt fel årstid för att plantera blomlökar men jag hade inte hjärta att slänga dom när blommorna hade vissnat.

Thai-maten inte thai
I förrgår öppnade jag thai-mats­för­pack­nin­gen och blev minst sagt överraskad. Den innehöll osso buco med nypotatis och pasta! Mig veterligen tillhör ingen av ingredienserna det thailändska köket?

Dessutom var potatisen som var hopblandad med köttet bara halvkokt och köttet segt som en sko­sula. Om jag inte hade fått den gratis skulle jag definitivt ha begärt att få pengarna tillbaka. Det var sannerligen dålig reklam.

Dasset invigt
Igår städade jag dasset och idag invigde jag det. Att sitta på dass i strålande sol och lyssna till fågel­kvitter medan man läser morgon­tidningen är ett sant nöje! Det varma och vackra vädret ska enligt MI fortsätta veckan ut så det lär bli fler nöjesläsningar.

VårlökPåskliljor och vårlök har slagit ut
Solen och värmen har fått både påskliljor och vårlök att slå ut i full blom. En liten bukett påskliljor nändes jag pryda köksbordet med idag. Färska blommor hör liksom till inredningen under vår‑ och sommar­perioden. Vårlöken rör jag däremot inte, den är vackrast där den står.

Terminen avslutad
Klockan 17-19 idag var jag och mina kolleger på Vuxeninstitutet inbjudna till lärarträff i Västanfjärd. Vi bjöds på munkar och mjöd medan vi samtalade om ditt och datt. Tillfället lockade bara ett knappt dussin personer, men vi hade trevligt ändå.

Vi fick också tillfälle att beundra kursalster i form av handvävda mattor och dukar förutom teckningar och keramik. Tänk vad duktiga en del är med sina händer… Önskar jag hade samma förmåga och intresse.

25.6 – Kortspel, nattligt äventyr och annat

Jag har städat dasset, förlorat i kortspel, haft en nattgäst, plockat rosor och varit huslig.

GetingboStädat dasset
I förrgår städade jag dasset. I regel brukar jag göra det i slutet av maj, men på grund av väderlek och kyla har inspirationen inte infunnit sig förrän nu. Dessutom fuskade jag i år, det fick räcka med en omgång med piassa­va­kvasten. Att dra ut dammsugare och skarvsladd kändes motigt.

Det gamla geting­boet som har hängt där sen 2013 fick dock stryka på foten. Fascinerande vilken möda dom små liven lägger ner bara för en sommar.

Förlorat i kortspel
För snart ett år sen spelade jag ”marjas” senast och förlorade. Igår var det dags igen. Men det var ganska jämnt spel ända till slutet. Min motspelare stod på 11 och jag på 10 inför avgörandet.

Med tanke på att jag spelar högst ett par gånger per år och min motspelare flera gånger per vecka ser jag inte förlusten som särskilt neslig. Träning ger färdighet också i det här fallet. Jag kan i alla fall skylla på det. 😉

Nattgäst
Under tiden som vi spelade kort igår kväll hörde jag Mia rumstera i verandan och öppnade dörren för att kolla vad som stod på. Det var himla dumt. In genom dörren sprang en skogsmus i full karriär för att undkomma sin fiende.

SkogsmusFienden följde givetvis efter, men musen hann in under vedspisen. Mia var på god väg att fånga den, men då kom den smarta musen på att klättra upp på baksidan av spisen. Efter kortspelet försökte jag bistå i jakten ett tag, men musen överlistade mig också.

Halv sju i morse väcktes jag av ett välbekant nödrop. Musen hade vågat sig fram och råkat ut för Mias tänder. Men hon släppte den dumt nog, vilket innebar att den hittade ett nytt oåtkomligt gömställe och Mia föredrog att gå ut ett tag. Men hon kom igen så småningom och exakt 12 minuter över 12 avslutades jakten äntligen 1-0 till Mia.

Plockat rosor
Först nu är bondrosorna på väg att slå ut. Efter att ha öst båtarna och plockat bort vissna blommor från rhododendron, plockade jag en liten bukett som pryder köksbordet. Dom står sig visserligen inte så länge, men ett litet tag får man njuta av den ljuvliga doften.

Huslig
Eftermiddagen har gått i huslighetens tecken som omväxling. Fru grannen trodde knappt sina ögon när hon tittade in och fann mig i matlagningstagen. Jag längtade efter kålgryta och persikopaj med vaniljsås så det fick det bli. 🙂

Det innebär att jag får äta kålgryta en vecka framåt om jag inte fryser in en del. Lyckligtvis blir den inte sämre av att frysas.

19.5 – Från frön till trycksaker

Jag har hittat fröpåsarna, städat dasset, mätt siktdjupet i onödan, städat trappan, invigt hammocken, skickat medlemspost och beställt trycksaker mellan åskvädren.

Hittat fröpåsarna
Igår hittade jag äntligen mina fröpåsar…Dom låg under mitt skrin med stearinljus i hurtsen (som står på högkant) i sovrummet. Inte fullt så logisk förvaringsplats kan tyckas, men krydd‑ och red­skaps­skå­pet var ju inte heller det. 😀

Idag efter att åskvädren och störtregnen upphört sådde jag det jag bedömde som viktigt. Blad­spe­nat, morötter och dill i den ena halvan av drivbänken och blommor (förstås) i den andra. Om värmen fortsätter och jag kommer ihåg att hålla jorden fuktig ska dom väl gå med på att gro.

DasstädningDasset städat
Sen igår är dasset städat och fint. Jag har visserligen använt det redan men nu känns det riktigt mysigt att sitta där och läsa morgontidningen samtidigt som jag uträttar mina behov.

Doftar gott gör det också. Det nya medlet som ersätter torvströet är kraftigt parfymerat. Men hellre det än urin­stank eller skitlukt.

Mätning i onödan
Som vanligt rodde jag ut till Långholmen igår, fast det blev senare än vanligt. Och alldeles i onödan visade det sig. Idag fick jag nämligen mejl av f d sekreteraren som bokför mätningarna där han skrev att mätningen görs två gånger per månad. Så gjorde vi säkert i fjol också men det hade jag givetvis glömt.

Städat trappan
Eftersom vi har nåtts av en värmebölja började jag sakna min sittplats i skuggan på trappan. Redan vid lunchtid visade termometern 22° så det var varmare ute än inne.

Städningen avslutades med sedvanlig sommarinredning bortsett från ”gästbordet” som jag väntar med ett tag till. Det är ju faktiskt inte sommar än!

Invigt hammocken
I förrgår tog jag bort presenningen från hammocken och igår kom dynorna på plats. Vid det laget började jag känna för en vilopaus så jag la mig raklång och sov tills jag började frysa.

Mörka moln skymde solen och jag kände att regnet hängde i luften så jag klev snabbt upp och ställde in alla prylar som inte behövde bli våta. Fem droppar kom det tror jag, men det gjorde ju nytta på så vis att jag fick allt under tak.

Medlemspost och trycksaker
Idag har det mesta av dagen gått åt till datorarbete. Det justerade årsmötesprotokollet skulle scannas och skickas till medlemmarna, respektive styrelsen. Kom just på att jag hade glömt styrelsen, men nu är det åtgärdat.

LMF-broschyrI dagens post låg provtrycket på Daphnias vykort som jag hade beställt. Bortsett från ytbehandlingen såg det OK ut, men jag bytte typsnitt till Futura eftersom Helvetica Light såg väldigt ”light” ut och beställde 500 st enligt beslutet på årsmötet.

Beställning på LMF-broschyren gick också i väg. Jag tog för givet att LMFs sekreterare redan hade beställt den, men vi hade missförstått varandra så beställningen gick först idag. Men Sillisatama lovade att vi ändå skulle få våra 1.000 ex till på fredag. Då åker nämligen ordföranden och sekreteraren till Helsingfors för att bevista ett tillfälle där de ska delas ut, så det var lite brådis.

Arbetet har avbrutits av åskväder i två omgångar. Det första vid halv ett-tiden och det andra vid tre. Totalt 12 mm regn hann Udden få innan ovädret drog vidare. Jag var ändå tack­sam över att det kom dagtid så Mia slapp gripas av panik, även om hon tidvis tyckte det var säkrast att sitta under min sommarstol ute på trappan.

19.5 – 69,5

Ryggsäcken har bytt ägare, dasset är städat och jag har fått ny titel.

Ny ryggsäcksägare
Medan jag höll på att dammsuga i dasset igår, körde en bil upp och ur den steg två vuxna och två barn. Den unga damen jag hade kommunicerat med gick först och sa att hon gärna ville se ryggsäcken. ”Se den? Du har ju redan köpt den!” svarade jag lite barskt.

Hon provade den och hade säkert godkänt den också utan mina säljargument. Fast så liten och tunn som hon var försvann hon nästan i den.

FiléknivDet visade sig att det var det yngre ättelägget som skulle ha den. Han var unge­fär lika lång som rygg­säcken var hög så jag påpekade att det här var en ryggsäck för vuxna. Mamman förklarade att han inte skulle använda den än på ett tag.

Den blivande ägaren satte bestämt armarna i kors och skakade på huvudet, men hade som tur (för mig) ingen bestämmanderätt. Tydligen var det främst färgen som var fel, han gillar bara orange förklarade mamman.

Efter några minuters ytterligare inspektion var köpet klart och ryggsäcken åkte i väg till en annan kommun. Så där ja, då var jag av med den.

Vilken tur att jag kollade alla fickor innan jag ställde fram den till försäljning! I en av dom låg min fina filékniv. Inköpt i Sverige för många år sen, men faktiskt av finskt fabrikat.

Dasstädning
När ”ryggsäcksklienterna” hade åkt, fortsatte jag med storstädningen av dasset och hann precis bli klar före påminnelsen jag hade ställt in på telefonen. Oj, vad fint det blev! Så fint att en geting genast bestämde sig för att flytta in. Släktingar och vänner lär väl dyka upp inom kort.

Ny titel
Efter lite mat och klädombyte sa jag ”hej då, kommer snart” till Mia (hon följde mig till parkeringen) och satte mig i Silverpilen. 69,5 visade bil­termo­me­tern. Tydligen vaknar den till liv när det tillräckligt varmt. Ca 24 grader kan jag tänka mig att låg närmare sanningen.

Klockan 16.00 hade jag lovat infinna mig till Daphnias årsmöte i Café Augusta. Nästan alla var redan på plats trots att klockan ”bara” var två minuter i fyra.

Ordföranden steg upp när jag kom in, välkomnade mig översvallande glatt och uttryckte sin för­tjus­ning över att se mig ”live”. Hon hade reserverat en plats till mig vid sin högra sida. Jag kände mig nästan lite generad, jag var väl inte viktigare än nån annan medlem?

StyrelserumJag hade tidigare blivit tillfrågad (via FB) om jag kunde tänka mig en plats i styrelsen med moti­ve­ringen att jag kan svenska och är uppvuxen här. Lite motvilligt gick jag med på att ställa upp. Jag tycker att jag för länge sen är färdig med alla styrelseuppdrag (med undantag för väglaget).

Direkt efter årsmötet hölls verkställande styrelsemöte där styrelseposterna för­de­la­des. Jag höll nästan på att ramla av stolen när den omvalda ordföranden sa att hon ville ha mig som vice ordförande. Jag blev så paff så jag inte ens kom mig för att protestera. ”Ifall jag dör” la hon till med ett brett leende.

Det är för mig en gåta att en person som aldrig har sett mig tidigare har så stort förtroende? Vi har visserligen haft en hel del med varandra att göra på distans och jag har hjälpt henne med annan översättning än föreningens, men ändå?

Övriga styrelseposter (utom kassör!) har jag haft under årens lopp, men det är faktiskt första gången jag är vice ordförande. På sätt och vis ska det bli riktigt roligt att vara aktiv medlem med tanke på att sjöns hälsa ligger mig så varmt om hjärtat. 🙂

9.5 – Nyservat

Det är nytt drag i Silverpilen och jag har haft storstädning. Mia begagnar stege.

Bättre drag
Idag klockan 13 hade jag tid för byte av drivrem i Silverpilen. Åtgärden beräknades ta max 45 minuter så jag gjorde ett besök hos Kaffemoster och handlade mat under tiden.

Strax efter kvart i två var jag tillbaka på macken. Självfallet var bilen klar. Servicekillarna är makalöst duktiga på att beräkna tiden för jobben måste jag säga. 🙂

Antagligen var det ren och skär inbillning, men jag tyckte faktiskt det var bättre drag i bilen när jag åkte hem. Den gamla drivremmen var ju inte trasig så jag borde inte ha upplevt nån skillnad, men det kändes så.

Storstädning
Av lättförståeliga skäl (se gårdagens inlägg) har jag hållit mig under tak eller i skuggan resten av dagen. Därför passade det utmärkt att storstäda dasset. Jag har redan invigt det för säsongen, men alltså inte städat eller tömt komposten.

På ett par timmar var jag klar. Jag sopade, dammsög och våttorkade allt från själva ”byttan” (på utsidan) till konsten som hänger på väggarna, kompostströ är påfyllt och tidningskorgen står på sin sedvanliga plats.

Nu återstår ”bara” att tömma komposten innan jag börjar använda dasset kontinuerligt.

Fiffig kisse
Idag räknade Mia ut hur hon skulle ta sig upp till ett gammalt ekorrbo under taket i boden. Hon har länge klurat på olika lösningar, men hittills har hon inte lyckats komma på nåt bra sätt.

Det var bara en tidsfråga innan hon listade ut att hon kunde använda stegen. Min långa alu­minium­stege står lutad mot en tvärgående stock som håller upp ett förvaringsutrymme under taket och idag kom hon alltså på att hon kunde använda stegen.

Hon tittade på mig lite frågande/undrande när hon klättrade upp. Hon kanske väntade sig att jag skulle ropa nej, men då jag inget sa, fortsatte hon.

Medan hon var uppe och rotade gick jag in för att hämta kameran. Jag ville ha en bild på henne när hon klev ner. Då jag kom tillbaka hade hon redan tagit sig ner så det bidde tyvärr ingen bild. Men det kanske blir en annan gång nu när hon har upptäckt hur enkelt det är. 🙂