3.6 – Nu e de sommar, nu e de sol…

Solen skiner och resten av veckan har gått i ett huj.

Solen skiner
För 30e dagen i följd(!) skiner solen på Udden. Temperaturen är redan på morgonen uppe i nästan 20°. Oss är det inge’ synd om, men växtligheten håller på att duka under. Till och med syrenerna slokar, dom som brukar tåla det mesta.

Mest synd är det förstås om jordbrukarna. Od­lingar­na torkar bort om man inte har möjlighet till konst­be­vattning.

Onsdag
Resten av veckan har som vanligt gått i ett huj. Så gott som varje dag har det varit program och tider att passa.

På onsdag förmiddag hade Dragegården besök av förskolebarnen från Furubo. Förutom husesyn och dryck med tilltugg fick barnen i år lyssna på sagor. En av våra styrelseledamöter ställde upp som sagotant för dagen.

”Vi kommer gärna igen nästa år!” talade verksamhetsledarna om innan de och barnen vinkade adjö.

Torsdag
Torsdagens viktigaste programpunkt var Grisen/Tvillingens födelsedagsfirande på eftermiddagen. Tillsammans med ett halvdussin andra gäster gick vi loss på smörgåstårta, gräddtårta och andra go’saker medan vi pratade och sörplade i oss kaffe, respektive te.

Fredag
I fredags hade sommargrannen psykologen bjudit in oss på eftermiddagskaffe/‑te. Mia gjorde oss sällskap i vanlig ordning trots att hon led av värmen. Lyckligtvis låg det mesta av vägen i skugga.

På vägen dit gjorde jag en oväntad upptäckt i dikeskanten. En stor buske som blommade med små gula blommor. Dom påminde nästan om mimosa vid en hastig titt.

Jag har förstås sett busken tidigare, men aldrig när den blommat – trots att jag har vistats i byn till och från hela mitt liv. Frågan var vad busken hette? Blommorna kände jag inte alls igen.

Efter en del googlande kom jag fram till att det var en berberis. Blommorna gick inte att missta sig på.

Den är ovanlig i våra trakter så jag blev eld och lågor och anmälde genast upptäckten till växt­forsk­nings­en­he­ten vid Helsingfors universitet så dom kan lägga till en prick på sin utbredningskarta.

Lördag
Igår gjorde jag inte värst mång knop men fyllde i alla fall en kartong med böcker som ska lämnas till loppisen i Labbnäs. På eftermiddagen åkte vi till Tallmo för veckorengöringen.

Tvagningen föregicks av att ställa ut hammocken och plocka undan lådorna som dahliorna har övervintrat i. Sen åkte vi hem igen och åt uppvärmd fisksoppa.

Söndag
Idag har varit veckans bästa dag! Inga utfärder eller åtaganden av något som helst slag. Fritt att göra det som föll oss in.

Jag kan ju inte påstå att jag har uträttat så värst mycket nyttigt. Fast det beror förstås på hur man ser på saker och ting?

Om man till nyttigt räknar att mäta siktdjup, plocka kottar och blommor, byta piedestal i var­dags­rummet och en ta en simtur så har jag ju uträttat en del.

Dagens sista aktivitet blir att laga middag. Och det är ju också nyttigt. 😉

6.6 – Juni-inledning

Styrelsemöte genomfört, veden sågad, siktdjupet mätt, flera sociala begivenheter avklarade, sista gräsplätten klippt och korrekturläsningen fortsätter.

Styrelsemöte genomfört
Förra veckan hade väglaget styrelsemöte på Udden. På agendan fanns bara ett par punkter som visserligen krävde en del diskussion, men som avklarades till allas belåtenhet. Därmed blev protokollet kort och kunde skickas ut redan samma kväll. Ibland kan jag vara blixtens syster.

Veden sågad
I lördags sågade Husse upp det sista av vedhögen. Nästa moment blir klyvning av en del och torkning förstås. Sen följer forsling och uppstapling i ved­lidret. Många arbetstimmar blir det.

Om man räknar med ett timpris på 20 € för ar­bet­sti­den är den här vedhögen utan tvekan den dyraste som nånsin förekommit på Udden. För­hopp­nings­vis går det att få till en lång avbetalningsplan när fakturan kommer. 😉

Siktdjupet mätt
Vid 13-snåret i söndags rodde vi ut till Långholmens södra udde för att mäta årets första siktdjup. Vinden var rätt frisk, så det var inte helt enkelt att hålla båten på plats eftersom jag inte använde ankaret. Siktdjupet var ganska normalt för årstiden, 3,6 meter.

Sociala begivenheter
Dom senaste dagarna har idel sociala begivenheter avlöst varandra. Två middagsbjudningar och två namnsdagsfiranden samma vecka är minst sagt ovanligt för min del.

Grillat på fredag, gryta på söndag, följt av namnsdagskaffe både igår och idag. Det är inte utan att jag känner mig en aning urlakad.

Sista gräsplätten klippt
Efter att Husse åkt i väg till ett av sina andra hem, kom jag på att jag skulle klippa den sista gräs­plätten nere i stranden. Stora gräsklipparen skulle få tjänstgöra för första gången i år, men den var inte riktigt samarbetsvillig. Efter lite trixande gick den i gång till slut, så gräset blev klippt.

Jag hade också ambitionen att bredda stigen ner till stranden, men då jag såg liljekonvaljer i knopp hade jag inte hjärta att meja ner dom. Fötterna får ju faktiskt plats trots allt.

Korrekturläsningen fortsätter
Det blev längre helgledigt än planerat. I onsdags levererade jag ett korrekturläst kapitel och i torsdags två sidor som tillkom, så jag ansåg mig vara förtjänt av helgledigt. Det tyckte bokförfattaren också, men idag är det redan tisdag och jag har inte hunnit med värst många sidor, så nu får jag lägga på ett kol om jag ska kunna hålla nästa leveranstid.

Efter kapitlet som jag nu korrekturläser återstår bara ett, så om allt går som planerat är jag klar med uppdraget senast till midsommar. Lärdomen är att aldrig mer tacka ja till ett likadant uppdrag den här årstiden och att arvodet behöver höjas påtagligt med tanke på tidsåtgången.

Å andra sidan är jag ju inget proffs, så risken att bli tillfrågad fler gånger är väldigt liten. 😀

27.7 – Strandvistelser

Jag har städat i stranden och haft besök, noterat nytt rekord, haft besök igen och fortsatt städa.

StrandstädningStädat i stranden och besök
När bryggan var färdigmålad igår tog jag i tu med strandstädning. Mia var genast med på noterna och tyckte det var kul att se vad som dök upp bakom kvistar och högt gräs.

Efter ett par timmar och ett antal nya insektsbett gjorde jag kväll efter ett välbehövligt dopp. Vattentermometern visar 24° så jag före­ställer mig att det känns som att ligga i fostervatten.

Framåt halv åtta på kvällen SMSade ”den unge gentlemannen” och undrade om det passade med ett besök och om det fanns alger i vattnet? Han fick ja på första frågan och nej på den andra. Än så länge är åt­min­stone vår vik befriad från alginvasion.

En stund senare dök han upp och tog en simtur innan han tackade ja till te. Det var roligt att höra att han har fått jobb på sin praktikplats. Vi var helt överens om att det inte är alla som har den turen.

Noterat nytt rekord
Vid lunchtid idag rodde jag ut till platsen för siktdjupsmätningen och blev glatt överraskad. Siktdjupet var hela 3,8 m så det blev en ny rekordnotering. Den senaste tidens svaga vindar har givetvis en stor del i resultatet.

BersånBesök igen
Strax innan jag rodde i väg ringde Trollkarlen och aviserade sin ankomst som vi hade kommit överens om. Inom en timme skulle han dyka upp.

Jag beslöt fördriva väntetiden med att måla ovansidan på bryggräckena. Troligen räcker färgen inte till för två räcken, så jag nöjer mig med ovansidan som naturligtvis är mest sliten. När jag var halv­vägs på det andra räcket kom han gående nerför strandstigen och fick snällt vänta tills jag hade målat klart.

Sen satte vi oss under parasollet i bersån med kaffe och pinfärsk skärgårdslimpa som han hade köpt på torget. Mellan tuggorna avhandlade vi hänt-sen-sist och ojade oss över att det redan hade hunnit gå två månader sen dess.

KanalFortsatt städa
När han hade åkt i väg tog strandstädningen vid igen. Jag kunde förstås ha gjort slut på färgen men beslöt att det var viktigare att städa i fall det bli regn i natt. Skottkärran var redan fullastad och hela vasshögen från ”kanalröjningen” för tio dar sen låg kvar i strandskvalpet.

Nån som vet hur halvrutten vass luktar? Om inte, kan jag tala om att den luktar skunk. Först miss­tänkte jag att mårdhundarna hade lämnat visitkort i närheten innan jag kom på att det var vassen som spred stanken. Men nu får den torka i stället.

14.7 – Till sjöss och till lands

Jag har meddelat veckans notering, hittat en okonventionell lösning, trimmat granen, matchat åder­bråcken, tagit hand om ”efterbörden” och fått underskrift.

Meddelat veckans notering
Igår var det dags för mätning av siktdjupet igen. Kl 12:05 uppmättes 3,35 m, vilket är ett bra resultat med tanke på den halvfriska vinden. Daphnias sekreterare fick genast meddelande om resultatet.

GräddnsäckaOkonventionell lösning
Att fylla på kedolja i min såg är en utmaning av klass. Om jag försöker hälla direkt ur dunken spiller jag på både såg och underlag. Varför har inte dunken en pip? Igår blev jag less och beslöt ta till en okonventionell lösning.

Det gällde att hitta ett litet kärl med pip. Efter lite fun­de­ran­de kom jag på en okonventionell lösning. Jag kom fram till att en av mina grädd­snäckor i glas var perfekt för ändamålet. Den rymmer 1 dl och har en bra pip. Och si, jag spillde inte en endaste droppe! 🙂

Trimmat granen
Efter att ha kapat och kvistat träden jag fällde i förrgår gav jag mig på granen. Dom nedersta kvis­tarna låg på marken och hindrade mig från att klippa gräset.

Vik Husse föreslog att jag skulle såga ner kvistarna, men som vanligt hade jag min egen teori. Om jag klippte av en bit av dom skulle tyngden minska tillräckligt för att dom skulle komma upp från marken. Teorin visade sig stämma och det blev så bra så tycker jag.

Matchat åderbråcken
Idag var det helt klart shorts‑ och linneväder. Strålande sol och lämplig värme för fysiskt arbete. Av en händelse råkade färgerna på stassen matcha åderbråcken. Från mörklila till knallcerise. 😀

GrantrimningHantering av ”efterbörden”
Då gällde det att ta hand ”efterbörden” av mitt sågande och trimmande. Ca 100 kg grankvistar vänta­de, liksom topparna av dom fällda träden.

Som första åtgärd bjöd jag kostnadsfritt ut granris på FB, men fick inget napp, åtminstone inte så länge jag var inloggad. Men vem vet, det kanske finns nån som är intresserad?

Det blev till att lämpa av dom på rågrannens ägor. När barren har torkat och fallit av blir det lättare att städa, men just nu ser det ut som om jag har planterat en granhäck bakom parkeringsplatsen.

BersånFått underskrift
Som avtalat kom väglagets ordförande körande i sin lilla Sara klockan två i eftermiddags. Hon blir förresten vete­ranbil nästa år talade han om. Hans ärende gällde godkännande och underskrift av årsmötesprotokollet.

Jag hann precis bli klar med bortforslingen innan han kom, så jag tyckte det skulle bli skönt att sitta ner ett tag och föreslog därför kaffe i bersån. Det tackade han ja till sen han signerat protokollet så vi satte oss under parasollet och ventilerade husdjur, speciellt hundar och deras beteende medan vi sörplade i oss kaffet.

Faktiskt känns det trist att inte längre vara sekreterare i väglaget. Men jag har ju bara mig själv att skylla. :-/

3.6 – Naturnära

Jag har hört en intressant nyhet, träffat en mullig kompis, mätt och klippt. Mia övervakar mig.

UtterIntressant nyhet
Igår kväll ringde Lingongrannen och hade en synnerligen intressant nyhet att förtälja. Han hade stött på en utter i närheten av udden mittemot Udden.

Han nämnde att han sett spår efter en redan i vintras, men förstås inte kunnat avgöra om den var stationär eller bara på besök. Bevisligen har den/dom(?) bestämt sig för att hålla till i våra vatten. Förhopp­nings­vis låter den bli sjöfågelungarna. Dom har redan mer än tillräckligt med fiender.

Undrar förresten hur bisamråttan och uttern kommer överens? Bortsett från vattenväxter har dom tydligen samma kostvanor. Hur som helst vore det spännande att få se den livs levande. 🙂

LarvTräffat en mullig kompis
Arbetsdagen började med breddning av stigen ner till sjön. Alla växter och buskar gör sitt bästa för att förhindra fram­kom­lig­he­ten.

På ett blad i bondrosenbusken fick jag syn på en liten grön filur med liknande figur som min. Vilken sorts fjäril det blir av den vet jag inte men mat har den i alla fall gott om.

Mätt
På Daphnias årsmöte blev jag övertalad att bidra med sikt­djups­mät­ningar igen. Jag påpekade att jag har återlämnat secchiskivan men det skulle ordna sig sa ordföranden.

I onsdags hämtade jag en skiva hos Daphnias sekreterare och efter sjösättning av båten idag rodde jag ut till Långholmsudden för att mäta: Svag vind, molnfritt, 24° kl 13:10 och siktdjup 3,9 m. Ett mycket bra resultat. Fram till den 31.8 mäter vi siktdjupet varannan vecka på tre olika ställen i sjön.

Klippt
Gräset växer så det knakar… På stigen ner till stranden var gräset onödigt långt igen tyckte jag idag när jag travade av och an för att hämta båttillbehören men hade ingen lust att klippa det under hetaste tiden på dagen.

Mia övervakarFramåt fyra i eftermiddags kändes det svalare och vinden hade friskat i så jag baxade fram stora gräsklipparen med självdrag. Mina muskler kved vid minnet av vilken ansträngning det var att använda den lilla som saknar det.

Jag hade tänkt nöja mig med ett mindre område men hur det nu var klippte jag i stort sett överallt. Resten tar jag med lilla klipparen som är smidigare att hantera runt buskar och träd.

Mia övervakar mig
Efter gräsklippningen behövde jag ett dopp, det andra för dagen. Mia övervakade min simtur och sa genast till om jag simmade för långt ut. 🙂

13.7 – Weekend-nöjen

Jag har utverkat ett tillstånd, svettats i onödan, räddat liv, haft telefonsupport och försökt mäta siktdjupet.

VedhögUtverkat tillstånd
Vedleveransen närmar sig så småningom så jag tyckte det var bäst att varsko sommar­gran­nen och utverka tillstånd att få tippa vedlasset där jag tycker det är mest praktiskt. Platsen är den samma som 2011 eftersom den ligger så nära vedlidret som möjligt.

Jodå, det gick bra tyckte två av tre delägare så då är det majoritetsbeslut. De facto är platsen inte ens på varken min eller deras tomt, men dom kunde ju ha synpunkter ändå eftersom vedhögen kommer att ligga så nära deras garageport.

Svettats i onödan
Jag begriper inte vad som flög i mig igår eftermiddag? Jag fick för mig att jag skulle klippa gräset på slänten ner mot sjön. För det första behövdes det inte alls ännu och för det andra kommer gräs­mattan att bli brun eftersom det är så torrt. Inge’ smart alls.

Antagligen hade jag behov av att göra nåt konkret som gav synligt resultat? Men egentligen svettades jag alltså i onödan.

Livräddning
Under tiden jag klippte gräs låg Mia ingalunda på latsidan. Då jag kom in i köket skvallrade dun och fjädrar om vad som försiggått.

När jag en stund senare gick in i sovrummet blev jag minst sagt överraskad. På fönsterbrädan sitter en fågelunge som tittar på mig med stora ögon. Nu blev det min tur att få tag i den, men bara för att kunna återge den friheten.

Mia var utom syn­- och hörhåll så jag slapp lyckligtvis hennes ”hjälp”. Den lilla pippin var pigg nog att försöka flyga sin kos, men hamnade till slut bakom en byrå. Det innebar vissa svårigheter att komma åt den, men till slut kunde jag kupa handen runt den lilla kroppen och låta den få luft under vin­gar­na. Det kändes bra. 🙂

SupportTelefonsupport
Ibland blir jag storligen förundrad över hur människor resonerar… I stället för att lämna in datorn på service åker man till storstan, köper en ny, väntar i fem timmar och betalar för att få den installerad med de program man vill ha. Ändå saknas vissa visade det sig när jag blev uppringd.

Jag räknade raskt ut att för den totala kostnaden hade man fått service på den befint­liga datorn i nästan 10 timmar! Fast var och en gör förstås efter eget huvud. Men begriper det gör jag inte.

Misslyckad siktdjupsmätning
Idag var det snudd på storm på sjön och tidvis vita gäss på vågorna. Att ro ut till mätplatsen krävde verkligen att jag tog i för att komma nån vart, jag hade motvind på ditvägen.

Mätningen fick bli en uppskattning. Eftersom båten drev i den hårda vinden – jag saknar ankare – gick det inte att få linan till ”sikttallriken” rak. Idag hade jag bestämt behövt en assistent, men Mia kan ju inte ro och avskyr dessutom båtfärder sen hon fick sitt ofrivilliga dopp så det fick bli ett uppskattat mätvärde.

19.5 – Från frön till trycksaker

Jag har hittat fröpåsarna, städat dasset, mätt siktdjupet i onödan, städat trappan, invigt hammocken, skickat medlemspost och beställt trycksaker mellan åskvädren.

Hittat fröpåsarna
Igår hittade jag äntligen mina fröpåsar…Dom låg under mitt skrin med stearinljus i hurtsen (som står på högkant) i sovrummet. Inte fullt så logisk förvaringsplats kan tyckas, men krydd‑ och red­skaps­skå­pet var ju inte heller det. 😀

Idag efter att åskvädren och störtregnen upphört sådde jag det jag bedömde som viktigt. Blad­spe­nat, morötter och dill i den ena halvan av drivbänken och blommor (förstås) i den andra. Om värmen fortsätter och jag kommer ihåg att hålla jorden fuktig ska dom väl gå med på att gro.

DasstädningDasset städat
Sen igår är dasset städat och fint. Jag har visserligen använt det redan men nu känns det riktigt mysigt att sitta där och läsa morgontidningen samtidigt som jag uträttar mina behov.

Doftar gott gör det också. Det nya medlet som ersätter torvströet är kraftigt parfymerat. Men hellre det än urin­stank eller skitlukt.

Mätning i onödan
Som vanligt rodde jag ut till Långholmen igår, fast det blev senare än vanligt. Och alldeles i onödan visade det sig. Idag fick jag nämligen mejl av f d sekreteraren som bokför mätningarna där han skrev att mätningen görs två gånger per månad. Så gjorde vi säkert i fjol också men det hade jag givetvis glömt.

Städat trappan
Eftersom vi har nåtts av en värmebölja började jag sakna min sittplats i skuggan på trappan. Redan vid lunchtid visade termometern 22° så det var varmare ute än inne.

Städningen avslutades med sedvanlig sommarinredning bortsett från ”gästbordet” som jag väntar med ett tag till. Det är ju faktiskt inte sommar än!

Invigt hammocken
I förrgår tog jag bort presenningen från hammocken och igår kom dynorna på plats. Vid det laget började jag känna för en vilopaus så jag la mig raklång och sov tills jag började frysa.

Mörka moln skymde solen och jag kände att regnet hängde i luften så jag klev snabbt upp och ställde in alla prylar som inte behövde bli våta. Fem droppar kom det tror jag, men det gjorde ju nytta på så vis att jag fick allt under tak.

Medlemspost och trycksaker
Idag har det mesta av dagen gått åt till datorarbete. Det justerade årsmötesprotokollet skulle scannas och skickas till medlemmarna, respektive styrelsen. Kom just på att jag hade glömt styrelsen, men nu är det åtgärdat.

LMF-broschyrI dagens post låg provtrycket på Daphnias vykort som jag hade beställt. Bortsett från ytbehandlingen såg det OK ut, men jag bytte typsnitt till Futura eftersom Helvetica Light såg väldigt ”light” ut och beställde 500 st enligt beslutet på årsmötet.

Beställning på LMF-broschyren gick också i väg. Jag tog för givet att LMFs sekreterare redan hade beställt den, men vi hade missförstått varandra så beställningen gick först idag. Men Sillisatama lovade att vi ändå skulle få våra 1.000 ex till på fredag. Då åker nämligen ordföranden och sekreteraren till Helsingfors för att bevista ett tillfälle där de ska delas ut, så det var lite brådis.

Arbetet har avbrutits av åskväder i två omgångar. Det första vid halv ett-tiden och det andra vid tre. Totalt 12 mm regn hann Udden få innan ovädret drog vidare. Jag var ändå tack­sam över att det kom dagtid så Mia slapp gripas av panik, även om hon tidvis tyckte det var säkrast att sitta under min sommarstol ute på trappan.

12.5 – Fåglar, fisk och blommor

I lördags hörde jag göken och åt laksoppa, igår mätte jag siktdjupet, såg svalor och fick oväntat besök. Idag har jag understött min hovleverantör och LMF har fått sin första medlem.

Göken
När göken hörs börjar det kännas riktigt hoppfullt. I lördags gol den både i väster och öster. Antingen hade den svårt att bestämma sig för bostad eller så finns det två. 😉 Igår hördes den från väster igen. ”Västgök är bästgök.”

LakeLaksoppa
Dagens höjdpunkt bestod i en ”innestående middag” hos grannen på udden mittemot. Hur det kom sig att jag hade den innestående minns jag inte riktigt, men lyckligtvis hade grannfrun full koll.

Lake har jag inte ätit sen min exsvåger tillredde lakstuvning på svärfars 90-årsdag 1997, så jag såg verkligen fram mot måltiden! Varken maten eller antalet rätter hade några som helst likheter med middagarna på Udden kan jag med fog påstå!

Först lakrom med tillbehör som förrätt, därefter laksoppa och som dessert en jättesmaskig röra bestående av kvarg, vispgrädde och päron. Jättemumsigt alltihop. Jag var mätt ännu följande dag. Än en gång ett stort och varmt tack till kocken/värdinnan!

Siktdjupsmätning
På Daphnias årsmöte beslöts att pH- och sikt­djups­mät­ningar­na för säsongen börjar V19. Igår var alltså sista chansen om jag inte skulle göra bort mig.

Mia i båtenJag hade ju egentligen tänkt sätta båten i sjön och ro över till grannudden i lördags, men var tvungen att omprioritera. Men för att företa siktdjupsmätningen var båten förstås ett måste.

Mia övervakade givetvis arbetet och inspekterade båten noga under tiden som jag hämtade åror och bänkar. När jag sköt ut båten och klev ombord stannade hon kvar ombord, men blev allt oroligare ju längre ut från stranden vi kom så jag hopade till bryggan och släppte av henne där. Sen satt hon som vanligt och jamade när jag rodde i väg.

Flöte o sänkeI år hade jag med mig ett rejält flöte och ett sänke så jag kan vara säker på att jag alltid mäter på samma ställe. Enligt uppdrag ska mät­nin­gen göras ca 50 m från Långholmens södra udde. Att av­ståndet är rätt kan jag inte garantera men det är ju ingen som kollar. Tror jag? 🙂

Siktdjupet var 1,8 m kl 12:20 i svag vind och lätt molnighet. Det kan betraktas som medelmåttigt. Som mest har jag mätt siktdjupet till 2,2 m, men det har också varit mindre än gårdagens. Mät­nin­garna fortsätter varje vecka fram till slutet av augusti.

Svalor
En svala gör ingen sommar, men om man som jag, såg och hörde fyra stycken som kretsade över huset och kvittrade av hjärtans lust vet man säkert att det blir sommar. Lika välkomna gäster som tranorna och svanparet.

Oväntat besök
På eftermiddagen ägnade jag mig åt trädgårdsarbete. Att vistas ute (utan att frysa) och få påta i jorden inger alltid välbehag. Att jag saknar jordbruksgenen är inte så mycket att göra åt, men bara jag får pyssla om blommor är jag nöjd.

Framåt 17-snåret kom en okänd bil körande uppför backen. Jag antog att den skulle till sommar­grannen så jag blev väldigt häpen när jag fick syn på vilka som satt i den. Alla var välbekanta men bara en hade tidigare besökt Udden.

Jätteroligt med den överraskningen! I vanlig ordning företogs en guidad rundtur kring ägorna och inne i huset. ”Vad mysigt du har det här” tyckte chauffören. Jag instämde förstås helhjärtat.

Understött hovleverantören
Idag tog jag med mig min ”blomlista” och åkte till Tallbo trädgård, min hovleverantör i fråga om sommarblommor. Till skillnad från i lördags då jag var där för att köpa blomma till Mors dag, var jag enda kunden. Det innebar att jag fick VIP-service och en liten pratstund med ägaren.

PetuniaMånga blommor blev det – som vanligt. Att gå omkring i växthusen är för mig ungefär som att låta en en alkoholist gå runt på Alko. Helst skulle jag ta med mig en blomma av nästan varje sort.

LMFs första medlem
Idag har Lion Mountain Finland fått sin första medlem! Nemos matte var på besök på kvällskvisten och tvekade inte en sekund över att bli medlem sen hon fått höra vad före­ningen har som mål.

”Hjälp till självhjälp i Sierra Leone” är rubriken på broschyren, men startpunkten är en by som heter Fire Mambo utanför huvudstaden. Alla vandringar börjar med ett steg.

Igår skickade jag förresten vår broschyr till tryck och idag fick jag bekräftelse på att mitt tryck­ori­gi­nal var OK. Skönt att höra, då kan vi snart börja sprida den.