3.6 – Nu e de sommar, nu e de sol…

Solen skiner och resten av veckan har gått i ett huj.

Solen skiner
För 30e dagen i följd(!) skiner solen på Udden. Temperaturen är redan på morgonen uppe i nästan 20°. Oss är det inge’ synd om, men växtligheten håller på att duka under. Till och med syrenerna slokar, dom som brukar tåla det mesta.

Mest synd är det förstås om jordbrukarna. Od­lingar­na torkar bort om man inte har möjlighet till konst­be­vattning.

Onsdag
Resten av veckan har som vanligt gått i ett huj. Så gott som varje dag har det varit program och tider att passa.

På onsdag förmiddag hade Dragegården besök av förskolebarnen från Furubo. Förutom husesyn och dryck med tilltugg fick barnen i år lyssna på sagor. En av våra styrelseledamöter ställde upp som sagotant för dagen.

”Vi kommer gärna igen nästa år!” talade verksamhetsledarna om innan de och barnen vinkade adjö.

Torsdag
Torsdagens viktigaste programpunkt var Grisen/Tvillingens födelsedagsfirande på eftermiddagen. Tillsammans med ett halvdussin andra gäster gick vi loss på smörgåstårta, gräddtårta och andra go’saker medan vi pratade och sörplade i oss kaffe, respektive te.

Fredag
I fredags hade sommargrannen psykologen bjudit in oss på eftermiddagskaffe/‑te. Mia gjorde oss sällskap i vanlig ordning trots att hon led av värmen. Lyckligtvis låg det mesta av vägen i skugga.

På vägen dit gjorde jag en oväntad upptäckt i dikeskanten. En stor buske som blommade med små gula blommor. Dom påminde nästan om mimosa vid en hastig titt.

Jag har förstås sett busken tidigare, men aldrig när den blommat – trots att jag har vistats i byn till och från hela mitt liv. Frågan var vad busken hette? Blommorna kände jag inte alls igen.

Efter en del googlande kom jag fram till att det var en berberis. Blommorna gick inte att missta sig på.

Den är ovanlig i våra trakter så jag blev eld och lågor och anmälde genast upptäckten till växt­forsk­nings­en­he­ten vid Helsingfors universitet så dom kan lägga till en prick på sin utbredningskarta.

Lördag
Igår gjorde jag inte värst mång knop men fyllde i alla fall en kartong med böcker som ska lämnas till loppisen i Labbnäs. På eftermiddagen åkte vi till Tallmo för veckorengöringen.

Tvagningen föregicks av att ställa ut hammocken och plocka undan lådorna som dahliorna har övervintrat i. Sen åkte vi hem igen och åt uppvärmd fisksoppa.

Söndag
Idag har varit veckans bästa dag! Inga utfärder eller åtaganden av något som helst slag. Fritt att göra det som föll oss in.

Jag kan ju inte påstå att jag har uträttat så värst mycket nyttigt. Fast det beror förstås på hur man ser på saker och ting?

Om man till nyttigt räknar att mäta siktdjup, plocka kottar och blommor, byta piedestal i var­dags­rummet och en ta en simtur så har jag ju uträttat en del.

Dagens sista aktivitet blir att laga middag. Och det är ju också nyttigt. 😉

14.7 – Oroligt och roligt

Udden har haft åska, loppisgrejerna är på plats, utkastet till medlemsbrev klart och en blixtvisit för­gyllde eftermiddagen.

ÅskmolnÅska
Precis när man fick reda på vem som ville mörda huvud­personen i filmen, hördes åskmullret närma sig och Mia blev orolig så jag stängde av TVn och kopplade loss alla kontakter. Enlig väderkillen skulle åsk­vädret nå oss först i morse, men väderkontoret hade andra planer.

När jag tittade ut genom köksfönstret såg jag hotande mörka moln torna upp sig i söder och snabbt röra sig i nordvästlig riktning. Ich. Jag avskyr åska. Mia också som bekant.

I nästan en timme travade jag mellan köket och trappan, Mia skulle ju ut till varje pris, men hon ville gärna ha sällskap. Jag också.

Så småningom drog åskan vidare och störtregnet upphörde så vi kunde gå in igen. Enstaka muller hördes fortfarande när vi la oss, vilket innebar att jag fick hämta Mia vid dörren, men till slut blev det tyst och hon somnade bredvid mig. Klockan slog tolv. Äntligen kunde vi få sova.

Loppisgrejerna på plats
I förmiddags stoppade jag ner dom sista loppisgrejerna i kartongen. Fyra andra kolli var klara sen tidigare, nu gällde det bara att frakta dom till Labbnäs. ”Mottagningskommittén” hade redan gått för dagen, men den rara föreståndarinnan öppnade gärna och tog emot prylarna.

Utkast till medlemsbrev
Eftersom jag passerade vägskälet till Daphnias ordförande, hade vi kommit överens om att jag tittar in för att vi tillsammans skulle plita ner ett medlemsbrev. Just nu händer inte så mycket i föreningen, men vi kom fram till att det kan vara på sin plats att informera om vad som ska hända i slutet av sommaren.

VinglasBlixtvisit
Vi var redan klara med utkastet och satt ute i solen och pratade om annat då telefonen ringde. Frun på udden mittemot frågade var jag befann mig? Min avlägsna släkting (Grisen/Tvillingen) var på besök över dagen och ville gärna heja på mig också. Så klart ville jag träffa henne! ”Jag är hemma inom tio minuter” svarade jag och bröt genast upp.

En kort stund efter att jag hade parkerat och gett Mia mat kom sällskapet. Dom skulle bara stanna en kort stund, sen skulle dom åka till Dalsbruk för att delta i hemvändardagen.

Det blev verkligen en blixtvisit. Jag hann inte ens dricka ur mitt vinglas innan dom var redo att åka, men himla roligt att ändå få se henne. 🙂

25.7 – Sommardag!

Igår frös jag och hade herrbesök, idag har jag flämtat, fått goda nyheter och blivit förärad en blomma.

Kallt i bersån
Igår orkade termometern faktiskt upp till 21 grader och solen sken några timmar, men när Trollkarlen dök upp efter tre hade det redan mulnat och blivit nästan ”normal” temperatur. Trots det beslöt vi oss för att dricka kaffet i bersån. Det var första gången konstruktören hade tillfälle att inviga under­laget han snickrat.

Han blev förstås också tvingad att beundra bryggfärgen. Jag fick medhåll om att den gröna färgen var snyggare än brunt. Han vågade nog inte säga annat med tanke på hur nära vattnet vi stod. 😀

Sommarvärme och butiksdag
Det var visserligen mulet när jag blev väckt av Mia (andra gången) klockan nio, men temperaturen var redan då uppe i 20 grader så jag förstod att dagen skulle bli varm. Högsta morgontemperaturen i år.

Tio i tolv stod termometern på 23 grader, vilket betydde att min värmegräns började närma sig, men jag behövde ju inte företa mig nåt ansträngande, bara åka till butiken.

Jag planerade avfärden till efter torgtid för att slippa människomyllret. Det är nog med bilar och människor ändå i farten så här års.

I första butiken råkade jag på en sommarfågel som jag inte har sett på länge och handlade mer än jag hade tänkt, i nästa butik träffade jag en kursdeltagare, så uppköpen tog sin tid. I synnerhet som jag hade slarvat bort pantkvittot och inköpslistan halvvägs. Som tur hade jag en gammal lista i plånboken så jag följde den i stället. 😉 Då jag hade plockat upp varorna vid kassan hittade jag både kvitto och lista.

Det enda jag inte hittade var 15 watts kronljus. Dom har stått på flera inköpslistor, men finns tydligen inte i matvaruaffärerna. Överhuvudtaget är det svårt med 15 watts lampor, jag fattar inte varför? Tyd­ligen är det bara jag som använder såna?

Goda nyheter
Jag tittade också in till loppisen för att höra hur affärerna går. Smyckessetet med gra­na­ter i förgyllt silver hade bland annat gått åt fick jag höra. Det var ju en synnerligen trevlig nyhet! Jag var lite orolig för att priset på 120 € skulle skrämma eventuella köpare, men lyckligtvis var det nån som begrep att det ändå var ett kap.

Åtgången på gamla möbler hade varit god och måndagen som var kall och regnig blev trots farhågor en försäljningsmässig toppdag så innehavarinnan var jättenöjd. Hon tyckte jag gott kunde ta dit det gamla väggskåpet som är parkerat i uthuset sen många år, så jag ska ta en titt på det och kolla om jag får plats med det i Silverpilen.

Kundbesök
Vid tre-snåret kom en kund på besök som avtalat. Med sig hade han helt oväntat en blomma som tack för hjälpen han har fått per telefon. Tänk om alla hade så gulliga kunder!

Den här gången kändes det helt OK att inta drycken i skuggan på trappan, även om det så små­ningom mulnade på och började kännas onödigt svalt. Blomman fick en hedersplats på före detta natt­duks­bordet. 🙂

25.6 – Verktygsbehov och goda råd

Jag har behövt rörtång, packat en loppislåda och hittat goda råd. Mia har haft innedag.

I behov av rörtång
En timme innan skyddslingen skulle dyka upp igår fick jag tvärstopp i avloppet till handfatet i bad­rummet. Jag hade tidigare hällt ner rörstoppsmedel, men tydligen blev det så ”tjockt” när all gegga löstes upp så det blev tvärstopp i stället. Jag var tvungen att ta upp vattenlåset.

Min stora polygriptång hade jag inte så stor nytta av. Eller rättare sagt räckte mina händer inte till för att greppa hand­tagen på tången när den satt runt röret. Då kom jag på den lysande idén att be skydd­slingen fråga om jag kunde få låna hans pappas rörtång och att han i så fall tog med den när han kom. Jodå, det skulle han ordna. Jag hällde ner sista skvätten av rörstoppsmedlet för att tömma flaskan och in­vänta­de tången.

Han hade en rörtång i var hand när han kom, en större och en mindre. Den större var på tok för stor såg jag på direkten, men den mindre kanske kunde gå. Men icke sa Nicke. I så fall hade jag blivit tvungen att montera loss underskåpet och det tänkte jag då rakt inte.

Jag gjorde ett sista krampaktigt försök med polygripen, men insåg att jag behövde tillkalla nån med stora och starka händer, alternativt få tag i en kortare rörtång. Det var bara att ge upp.

Jag noterade att vattnet som låg i handfatet ändå hade runnit ut så jag sköljde av tvättstället. Och nu drog det plötsligt ut! Den sista skvätten avloppsrens hade gjort susen. Tack o himmel sa Landén. 🙂

Loppislåda
Idag har jag packat sista(?) loppislådan. Och ingenstans syns det att grejerna har minskat… :-/ En sanning med modifikation – jag har faktiskt fått bättre plats på flera håll. Den sista artikeln fick nummer 122, så nu får det räcka för i år.

Goda råd
I en av lådorna i skänken hittade jag en liten lapp med Nio goda råd som jag har skrivit av nån­stans i från för länge sen. Alla råden är bra tycker jag. (Klicka på bilden så ser du den i större format.)

Innedag
Vädret har verkligen inte inbjudit till vistelse utomhus. Regn och blåst hela eftermiddagen. Det känns nästan som tidig höst.

Mia har följaktligen tillbringat dagen inomhus med några få undantag. Ett tag ville hon ha närkontakt och klämde sig ner mellan min mage och skrivbordet för att få sova i min famn.

 

19.6 – I loppistagen

Jag har haft innedag och ägnat tiden åt loppisartiklar. Mia har satt rekord.

Klart för nästa leverans
Idag var vädret idealiskt för inomhusgöromål. Efter lunch började jag värdera, prissätta och förpacka grejerna som ska till loppisförsäljningen i morgon. Det var min själ ett drygt jobb! Förutom några klädesplagg och skopar plus ett par udda grejer är det mesta smycken, totalt 63 artiklar enligt ”lagerlistan”.

Jag hade bestämt att mina vackraste skor äntligen fick försvinna ur garderoben. Gissa om dom är kvar? Jag provgick dom, beundrade dom i spegeln och kom fram till att jag nog kan ha dom nån gång när jag ska vara riktigt fin, vilket på sin höjd händer vart tionde år.

Visst är det urfånigt att fästa sig så vid skor? Men dom är såååå vackra och dessutom (ganska) bekväma. Men absolut inget jag behöver i potatislandet eller i skogen förstås. Dom kanske utgör den sista länken till livet i storsta’n och påminner mig om ”mitt förra liv”, vad vet jag?

Fyra ringar åkte också ner tillbaka i smyckeskrinet. ”Nån gång” gäller här också. Men resten av glittret är nu förpackat i Minigrip-påsar och färdigt för försäljning. Det ska bli intressant att se hur mycket som går åt. Begagnade smycken kanske inte är så poppis även om det mesta är i silver och halvädla stenar?

Rekord
Mia har tagit igen jakttiden som inte blev av igår. På fyra timmar bar hon in tre näbbmöss i verandan, samtliga avlivade. Hon verkar ha fattat att jag inte uppskattar att hon bär in dom levande.