av

Nya bekantskaper

I går hade jag förmånen att bekanta mig med en charmerande ung dam på fyra ben. En liten kisse som heter Rosa (uttalas med å) som ganska nyligen har flyttat in hos våra bekanta.

Jag förflyttades genast tillbaka till Mias barn‑ och ungdomstid. Ystra lekar som slutade med en kort tupplur innan det var full fart igen. Men oavsett hur mysigt det var, ångrar jag inte beslutet att avstå från en ny kisse.

Det räcker gott att få hälsa på henne då och då. 😊

Den andra nya bekantskapen har hållit mig vaken i många timmar redan. Det är en oerhört fascinerande bok om man är intresserad av nätvärldens kodknäckare och kryptografi.

Boken heter Cicada 3301 skriven av den svenska journalisten Jonathan Lundberg. Utdrag från Adlibris presentation: ”År 2012 hemsöks internet av en mystisk entitet. Signaturen 3301 letar efter ”högintelligenta individer” som vill förändra världen. För att hitta dem har de arrangerat en skattjakt.

Ryktet sprider sig fort. Är det en rekryterande underrättelsetjänst? En hackergrupp? En cybersekt med storhetsvansinne? I åratal fängslas miljoner människor av det gåtfulla spåret, som leder genom nätets mörkaste vrår och runt hela jordklotet. De som når målet sägs försvinna – sedan går även 3301 under jorden. Efter sig lämnar de en sista utmaning.

Tack vare ett unikt material kan journalisten Jonathan Lundberg nu berätta hela historien om internets största mysterium. Samtidigt tar han med oss på en bildningsresa genom allt från krypteringshistoria och ockultism, till digital övervakning och frihetskamp.

Vad var 3301? Efter ett decennium av spekulationer, tror sig Lundberg ha funnit svaret.”

av

Udda hårtvätt

I dag tvättade jag håret. Trodde jag. Schampot löddrade förskräckligt dåligt, så jag klämde ut ett par klickar till.

Sen slog det mig … Det kanske var balsam!?! Utan glasögon såg jag inte vad det stod på den lilla flaskan – ett varuprov jag fått från The Body Shop – men när jag ”tvättat” klart kollade jag.

Japp, helt rätt, Conditioner stod det klart och tydligt. Jag tror att håret blev rent trots allt, åtminstone känns det så, men nästa gång ska jag INTE ta den flaskan. 😀

av

Oväntat

Under senhösten och vintern har jag stött på en blomspindel på olika ställen i huset. Senast jag såg den höll den till i badrummet, men nu har jag inte sett den på ett tag. Husspindeln som bor där har kanske ätit upp den?

I dag fångades min blick av en färgskimrande skalbagge som klättrade längs dörrposten till badrummet. Jag stod kvar för att se vart den skulle ta vägen.

Då underlaget blev för halt var den tvungen att vända om och tog sin tillflykt till det lilla skrymslet vid gångjärnet. Där lämnade jag den. Hoppas den trivs och överlever tills det blir dags att flytta ut. 😊

av

Konditionshöjande och Knut

Fördelen med vinter och snö är att det höjer min kondition. Eftersom Husse går med kryckor, faller det på min lott att bära in ved och skotta snö. Det gör mig gott bara jag kommer ihåg att skona ryggen, det vill säga lyfta med benen och inte med ryggen.

I början var jag nog så andfådd efter ett tag och måste ta paus, men nu går det som smort, i synnerhet när det gäller veden. Dagens snöfall ökade bara nån centimeter på mängden, så skottandet avlöpte på nolltid.

Förra mängden krävde mera jobb och mera pustande, men jag har ju ingen tidspress, så det fick ta sin tid. Förhoppningsvis slipper vi snövallar som vi hade 2013.

På tisdag har Knut namnsdag och då ska julen ut enligt gammal sed. Det brukar jag strunta i för det mesta, men i år ska jag vara ett steg före. I morgon åker advents­ljus­sta­karna tillbaka upp på vinden.

Nåt julpynt har jag inte brytt mig om i år.

av

Svalt och elbilsutfärd

I morse var det svalt på Udden: -19,4°. Kallast hittills. I husets kallaste hörn har Husse mätt +10°, så vi behöver inte svettas inomhus heller. Både köksspis och kakelugn är i flitig användning.

Klockan 10.30 blev jag hämtad för dagens utfärd till Åbo. Det var dags för årskontroll. Snabbaste besöket någonsin, bara mammografi som var gjord på några minuter.

Det här var min första elbilstur. Som mest låg temperaturen på -23° så batteriet laddades ur snabbare är vanligt konstaterade chauffören. I sån kyla hade hon inte kört tidigare.

När vi var framme i Åbo låg laddningen på 56 %, så hon passade på att ladda bilen medan jag var på avdelningen. Vi hade utan problem tagit oss hem tillbaka, men hon tyckte det var tryggare att öka laddningen. Det instämde jag gärna i.

I morgon utlovas högre temperaturer, men vinden ska tillta meddelar meteorologen på teve, så köldfaktorn lär vara ungefär som i dag då det var vindstilla.

På eftermiddagen utlovas mera snö. Än så länge har vi bara ett tunt lager med pudersnö, så det är lättskottat.

Fördelen med snön är att världen är mycket ljusare. I synnerhet i dag då vi kunde njuta av sol från klar himmel. Hösten har varit nog så blöt och känts olidligt mörk. Men nu går det åt rätt håll igen. 😊

av

Läsvärt och väl förberedda

Tack vare tips från min bloggkollega, har jag läst Lotusskorna med stort nöje. Rekommenderas varmt till alla som gillar prosa om Kina.

Ett annat lästips fick jag via en grupp på FB – Där kräftorna sjunger. Varken huvudperson eller handling är traditionell. Klart läsvärd.

Härom kvällen visades boken som film på teve. Eftersom det är ett tag sen jag läste boken tittade jag gärna på filmen. Efter att ha sett den vill jag läsa boken på nytt och har därför reserverat den på biblioteket.

Det tillhör undantagen att jag läser om en bok, men i det här fallet vill jag jämföra med filmen.

Från och med i dag finns snöredskap och ‑trallen på trappan. Ved är hopplockad i vedbärare i vedlidret och i farstun står en full vedbärare. Den som står inne är knappt påbörjad och vedlådan är fylld. Vi är rustade för kommande väder.

På tal om väder … I förrgår var det plattlugnt, sen kom stormen Hannes, men i dag är det stiltje igen. Lyckligtvis kom vindarna från nordväst så vi klarade oss undan de värsta stormbyarna och hade bara ett kort elavbrott.

Så nu är det bara att vänta på kyla och snö. Lagom till det nya året kan vi vänta oss det tror MI. Hittills har vi haft bar mark och enstaka frostnätter.

Passar på att redan nu önska dig och de dina
ett gott slut på 2025 och en bra början på 2026!

av

Längtan

Längtar efter ett nytt husdjur … Fisk, orm eller sköldpadda går bort, för dom har inte mjuk päls. Jag saknar Mias silkelena päls som jag gillade att begrava näsan i.

Alla djur som måste hållas i bur går också bort, mitt husdjur ska ha full frihet.

”En hund förstås” tänker du då. Jo, jag har övervägt det också, men då är risken stor att jag snart blir för gammal för att ta hand om den på rätt sätt. Och så skulle jag oroa mig för vad som händer med den om jag ”kolar vippen”. Jag har haft två härliga hundar, Dina och Fia, det får räcka.

Så vad återstår? Nån som har nåt tips?

av

Anti AI

Hittills har jag inte känt mig berörd av AI-utvecklingen och tagit varningarna med en nypa salt. Nu har jag ändrat mig.

Teveserien Next som jag följer, är visserligen science fiction, men kan i värsta fall bli verklighet. Synnerligen skrämmande.

Allt fler använder AI-baserade tillämpningar. På sajten https://www.aiapps.com/ finns till exempel 1.500 AI-appar till salu.

Den som använder programsviten Microsoft 365 har sedan en tid tillbaka möjlighet att få hjälp av Copilot. Som slutanvändare har man inte möjlighet att koppla bort den har jag lärt mig.

Det här stycket som beskriver vädret har jag bett Copilot författa:
”Vädret ute idag är typiskt för december—grått, lite råkallt och med den där fuktiga luften som kryper in under jackan. Det blåser en svag vind från nordväst, och det är sådär halvslaskigt på marken som man får vänja sig vid den här tiden på året i Finland. Man får nästan lust att stanna inne med en kopp te istället för att ge sig ut.”

Jag bad den också beskriva framtida AI-utveckling:
”AI-utvecklingen förväntas ta stora kliv framåt under de kommande åren, både inom arbetslivet och vardagen. Vi kommer sannolikt att se smartare och mer självlärande system som kan fatta egna beslut, hjälpa till med komplex problemlösning och anpassa sig efter våra individuella behov. Samtidigt väcks nya frågor kring etik och integritet, vilket kräver att samhället håller sig vaket och ständigt omprövar regler och riktlinjer. Allt tyder på att AI blir lika vardaglig som mobiltelefonen, men med potential att förändra hur vi lever, arbetar och interagerar med varandra.”

I teveserien som kan ses bland annat på Disney+ och PrimeVideo eller som film har AI tagit över helt. Samtliga digitala manicker styrs av AI, vi är övervakade dygnet runt och all information vi har i våra digitala hjälpmedel står till AIs förfogande.

Enda sättet att komma undan är att köra en gammal bil som saknar appar och inte har tillgång till internet, flytta ut i vildmarken utan telefon, GPS eller andra digitala prylar. Alla inköp och betalningar måste göras med kontanter.

Min sista fråga till Copilot: Kan AI programmera sig själv:
”Ja, det finns AI-system som kan skriva och förbättra sin egen kod, men än så länge sker det oftast inom begränsade ramar och under mänsklig övervakning. Tekniken kallas ibland för ”autonom programmering” eller ”självförbättrande AI”, men det är långt kvar tills AI helt kan utveckla och underhålla komplexa program utan mänsklig inblandning. Även om utvecklingen går snabbt, så krävs det fortfarande mycket forskning och kontroll för att säkerställa att AI inte agerar utanför givna ramar. Man brukar säga att vi ännu inte har nått det där läget där AI verkligen kan ta över rodret på egen hand—men det är en fråga som väcker både fascination och oro bland experter och allmänhet.”

 

av

På besök i snigelidet

I regn och mörker – jag kommer mig inte för att gå ut då det är dagsljus – tassade jag i väg till ”snigelidet”, det vill säga källaren, för att hämta våra inlagda gurkor.

På grund av den pågående regnperioden hade dörren svällt i vanlig ordning och gick inte att rubba. Alltså in tillbaka för att hämta kofoten.

Lätt som en plätt fick jag upp dörren och överraskade som vanligt en hel familj med gråsuggor på tröskeln. Dom ogillade ljuset av ficklampan och fick bråttom att söka skydd.

När jag öppnade innerdörren kändes luften varm jämfört med den kalla vinden och regnet utanför. Som väntat mötte min blick ett ansenligt antal sniglar, som jag nu har lärt mig heter gråsvarta kölsniglar (Limax cinereoniger).

Nästan alla satt på väggarna och nickade glatt då dom såg mig. 😀 Av allt att döma tänker dom övervintra i källaren. Frågan är vad dom lever av?

Jag tog gurkämbaret jag skulle hämta och stängde dörrarna. När jag kom in ställde jag ämbaret på diskbänken för att kunna fiska upp gurka till dagens middagstillbehör.

Inte helt oväntat satt en liten snigel på utsidan av ämbaret. Insvept i lite hushållspapper fick den finna sig i att bli transporterad ut och helt hjärtlöst droppad i gräset utanför trappan.

Hade jag upptäckt den i källaren hade den förstås fått stanna kvar hos sina artfränder, men nu blev den behandlad utan pardon.