23.5 – I veckan som gick

Jag har tankat, inrett trappan, haft säsongspremiärer, fått fixat, jagat rotskott, löst korsord och redigerat. Mia har solat magen.

Tankat
Förra onsdagen tankade jag Silverpilen. Det var andra gången i år, vad sägs om det? Anledningen är förstås att jag numera liftar med Husse allt som oftast och däremellan kör väldigt sällan och bara korta sträckor.

Inrett trappan
I torsdags kändes det som om det var läge att sommarmöblera trappan som jag brukar. Husse undrade hur mycket jag egentligen tänkte ställa dit när han hjälpte mig att bära ut möblerna. Det är inte så konstigt, han har ju aldrig upplevt Udden sommartid.

Tajmingen var perfekt! Dagarna efter blev det sommartemperaturer och vi kunde inviga ”sommar­trappan”.

Säsongspremiärer
På fredagen verkställdes flera säsongspremiärer tack vare det plötsliga sommarvädret. Jag drack kaffe på trappan, gick barfota, klädde mig i kortbyxor och linne och begagnade dasset.

Den oväntade värmeböljan fick löven att spricka ut ögonaböj och gräset att skjuta fart. Det senare innebar att jag idag har haft säsongspremiär för gräsklipparen, men bara på utvalda ställen än så länge.

Fått fixat
I lördags fixade Husse fönsterblecket till ett av sov­rums­fön­stren. Det hade helt fel lutning och hade dessutom lossnat i ena kanten. I söndags fixade han ett nytt sikt till utgången på ”skvallerröret” och igår ett till för en ventilationsöppning i sockeln. Tack igen, min älsklingsgubbe! 🙂

Jagat rotskott
Efter frukosten i söndags gick vi ner till stranden för att njuta av det vackra vädret och sjöutsikten. Vi tog också en titt ner i vattnet och kunde konstatera att näckrosorna snart är på gång.

I samma veva fick jag syn på bitar av ”sjögräs” som flöt omkring på ytan och redan hade långa rot­ut­skott. Eftersom det finns mer än tillräckligt i vår vik, tog vi oss till att fiska upp dom. Husses fiskhåv kom väl till pass.

Löst korsord
Söndagen i övrigt gick i avkopplingens tecken som omväxling. Vädret var fortsatt behagligt på efter­mid­dagen, så vi satt i bersån och roade oss med att lösa lördagens korsord i ÅU. Det var fort gjort eftersom Husse är en hejare också på korsord.

Redigerat
Mellan varven har jag förstås fortsatt med korrekturläsning och redigering. Igår återstod slutet av en sista kontrolläsning, så efter mötet med damerna i föreningens projektgrupp satte jag i gång.

Jag hade lovat att hela kapitlet (36 A4-sidor) skulle levereras före midnatt. Med en halv timme till godo mejlade jag dokumentet och kunde med gott samvete krypa till kojs. 🙂

Mia har solat magen
Som vanligt tror Mia att den bekvämaste stolen på trappan är hennes. I söndags passade hon på att sola magen i den. 😀

Mystiskt paket

Idag var det dasstädning som gällde på Udden. I tidningskorgen låg en gammal tidning som hade ett mystiskt litet ”paket” av tidningspapper på sig.

Jag tog hand om tidningen och lyfte försiktigt på kanten till paketet. I det låg något brunt, men det rörde inte på sig.

När jag lyfte upp kanten helt kunde jag se skalet av en puppa. Vilken insekt det har tillhört har jag däremot ingen aning om?

16.5 – Hälsningsdag, ärtsoppa och stilpoäng

Nackhåren har rest sig, vi har kockat, smörjt kråsen och avtackat. Mia har fått en present.

Nackhåren har rest sig
I torsdags reste sig nackhåren igen då jag läste Annonsbladet. Har du nånsin hört talas om Morsdag? Det måste ju vara en dag när man morsar mer än vanligt? I samtliga annonser gjorde man reklam för häls­nings­da­gen. Jag trodde alla – i synnerhet proffsskribenter! – visste att vi firar Mors dag och inget annat?

I konsekvensens namn frågar jag mig vad Farsdag då innebär? Dagen då man roar sig med nåt farsartat? Usch och fy, tycker den självutnämnda språkpolisen. 😦

Kockat
I fredags morse kl 9.30(!) var ärtsoppan färdigkokad. Husse hade på torsdagen tagit en omväg på väg från stan för att köpa rökta ben som verkligen satte fin touche på soppan.

På kvällen la vi ut nät och fick mera fisk, bl a en liten gädda och en sutare. Gäddan beslöt vi lägga in  enligt ett recept som Husse hade fått och sutaren föreslog han att vi skulle röka.

Sagt och gjort. Sutaren lades i salt, gäddfiléerna skars i sillbitsstora bitar och ”badades” i två sorters lag innan de ställdes kallt för att mogna ett par dar.

Igår hade vi så ”fiskfrossa”. Vi började med den inlagda gäddan. Mindre socker eller mera salt, mera kryddor, lite dill och kanske citron hade piffat upp anrättningen, men i övrigt smakade den utmärkt!

Som huvudrätt åt vi varmrökt sutare. Också den var god, men kunde gott ha saltats mer och tagits ut ur rökugnen något tidigare kom vi fram till. Fisk är fina fisken!

Smörjt kråsen
Som några gånger tidigare, tyckte jag att vi kunde äta Mors dags-buffé i Labbnäs på söndagen. Förslaget föll i god jord. (Det smärtar mig att se att man också där firade hälsningsdag.)

Eftersom våra mattider inte är som andras, bokade vi in oss på sista dukningen kl 15. Det var vi inte ensamma om insåg vi när vi ställde oss i kön till matbordet.

Men, vi hade ju inget annat för oss (för en gångs skull!) så vi väntade tålmodigt. Vår väntan var inte förgäves. Sortimentet var som vanligt både digert och smakrikt. Dessutom smakfullt upplagt och tilltalande för ögat. Onekligen en bjärt kontrast till Uddens enkla utbud och servering! 😀

Avtackat
Igår kväll gick det tredje och avslutande föredraget om Kimitoön vid sekelskiftet 1500-1600 av stapeln i Kärra café. Publiken bestod den här gången av 26 personer, totalt har vi haft 111 åhörare så det tycker vi är succé och tackar varmt för.

Innan vi släppte fram vår föredragshållare avtackade vi föreningens förra ordförande för hennes 15-åriga ordförandeskap. Som tack fick hon Finlands svenska hembygdsförbunds högsta förtjänsttecken i form av en silvermedalj med tillhörande diplom.

Efter avslutat föredrag tackade vi också föredragshållaren. Dess värre blev han utan blommor för dom glömde vi ge honom! Makalöst vad glömsk man kan vara. Å andra sidan fick han ju sitt honorar så han gick inte helt tomhänt.

Mia har fått en present
I lördags hade vi igen besök av Vik Husse. På grund av andra engagemang var det två veckor sen sist. Den här gången kompletterades bullpåsen av en ask inne­hållande torkat fiskskinn som Mia skulle ha.

Förpackningen kanske inte riktigt gjorde att man associerade med innehållet precis, men den fick helt klart stilpoäng. 🙂

10.5 – Från udda besök till PFA

Vi har haft udda besök i sängen, premiär i bersån, gratulerat, festat på fisk och tjänstgjort. Jag har korrekturläst och ansökt om PFA.

Udda besök i sängen
I fredags bäddade jag rent i sängen. Det undgick inte Mia som omgående hoppade upp och la sig mitt i sängen på underlakanet. När jag en kort stund senare var klar med att dra på påslakanen, upptäckte jag en liten svart prick på underlakanet och inspekterade den närmare.

När jag tog i den, fastnade den på pekfingret och då jag la den i handflatan såg jag att den rörde på sig… En pytteliten, blodsugande igel avgjorde jag resolut och gick ut med den. På vägen dit ändrade jag uppfattning, för nu hade den fått två ”horn” i ena änden av kroppen.

Det var alltså en alldeles harmlös snigelbaby. Den måste ha fastnat i Mias päls och på så sätt följt med in. Den fick hur som helst återvända ut i det fria och bäddningen kunde avslutas utan ytterligare fynd.

Bersåpremiär
På lördagen väntades f d klasskompisen och hans sambo klockan två. Vi funderade hit och dit om vi skulle sitta inne eller drista oss till att sitta i bersån. Det blev bersån och premiär för i år. Ter­mo­me­tern hade krupit upp till dryga 15 grader, så i solen skulle vi säkert ha det varmt.

Det kändes ljuvligt att kunna äta och dricka ute utan att frysa! Solen stekte från molnfri himmel och vinden var hygglig nog att inte ta i onödigt mycket.

Gratulerat
I söndags gratulerade vi fru grannen med anledning av födelsedagen. Barnbarnet fyllde också, men bara ett halvt år än så länge. Kaffebordet dignade som vanligt och gästerna var många, de flesta bekanta, men också ett par nya ansikten.

Festat på fisk
På lördag kväll la vi ut nät som vi vittjade nästa morgon, fångsten kunde du läsa om i föregående inlägg. På söndag kväll festade vi på kokt gädda och abborre med äggsås, mums filibabba.

Jag fick nöjet att äta abborren, Husse åt lika gärna gädda (sa han), men jag tror bestämt att han bara var snäll. 🙂 Jag ”offrade” mig mer än gärna och njöt i fulla drag! Abborre tillhör definitivt en av mina favoritfiskar när det gäller mat.

Tjänstgjort
På måndag kväll gick det andra föredraget av stapeln som hembygdsföreningen anordnade i Kärra café. Uppslutningen var större än förra gången – vi räknade till 46 åhörare! Det var knappt så sittplatserna räckte till, men vi samsades gott.

Den här gången hade en styrelsemedlem bakat och skötte serveringen, disk och städning togs om hand av en annan. Sekreteraren och jag skötte möbleringen, så allt fungerade finfint. Tack igen!

Korrekturläst och ansökt om PFA
I går förmiddag sa Husse: ”Nu klarar du dig till torsdag” efter att han burit in ved och vatten och tömt slaskhinken. Sen vinkade jag av honom och tog itu med diverse föreningsadministration, följd av korrekturläsning.

Idag har korrekturläsningen fortsatt, men först skickade jag en ansökan om utbetalning av PFA, dvs min kommunala pension. Hela 10 kronor per månad får jag så länge jag lever om jag inte väljer ut­be­tal­ning på kortare tid. Det låga beloppet är nu inte så konstigt, jag var kommunalt anställd bara i 10 år och pensionerna är tydligen inte mycket att skryta med.

Och när jag är klar med det här inlägget ska jag fortsätta korrekturläsa igen ett par timmar så jag kan uträtta annat i morgon. 🙂

Dagens skörd

Kl 09.20 idag var näten redda och upphängda. Dagens ”skörd” bestod av tre (små) gäddor, en abborre, en sutare och en braxen. Sutaren och braxen fick återvända till sin normala livsmiljö. 🙂

4.5 – Tänk så det kan bli…

Vi har inte firat 1 maj, men haft städtalko och möte. Jag har tappat vimpeln och känt mig stressad.

Inte firat 1 maj
På fredagens födelsedagskalas träffade jag en avlägsen släkting som behövde handräckning med datorn. Vi kom överens om att han skulle få hjälp 1 maj och infann oss därför vid 14-snåret. Det doftade nybakat när vi steg in.

Handräckningen visade sig vara av det allra enklaste slaget och utförd på en halv minut, så vi fick snabbt flytta oss till kaffebordet. Där satt vi sedan i allsköns ro och pokulerade en bra stund innan vi gick på ”sight-seeing” i nybygget intill.

Därefter åkte vi tillbaka till Udden där mitt dåliga samvete väntade i form av korrekturläsning. Ett uppdrag som jag nyligen åtagit mig trots att tiden är knapp.

Städtalko och möte
Prick kl 10 på tisdagen samlades hembygdsföreningens styrelse på Dragegården för att genomföra den årliga städtalkon. Det fejades och putsades både ute och inne i knappt tre timmar innan vi bänkade oss för styrelsemötet.

Mötet genomfördes på en dryg timme, men innan vi hade plockat undan och kommit i väg var klockan redan halv tre, så där gick den dagen.

Tappat vimpeln
När jag kom hem (Husse hade ärenden på annat håll) vidtog diverse påkallat småpyssel och en kort stund senare dök ”vägmästaren” upp i ett ärende. Medan vi stod ute och pratade påpekade han plötsligt att flagglinan tycktes ha gått av.

Jag trodde han skojade, men såg sen att linan hängde över syrenbuskarna. Frågan var då vart vimpeln hade blåst i väg?

Mysteriet löste sig ganska snart. Linan hade inte alls gått av, det var knuten till vimpeln som hade lossnat. Då Husse kom talade jag om vad som hänt och en kort stund senare fick vi syn på vimpeln. Den hängde högt upp i en tall.

Fyndig som han är våran Husse, tog han en lång kvist från vedhögen, försåg den med en böjd spik och kunde på så sätt peta ner vimpeln. För min del kunde den gott ha fått vara kvar i tallen. Jag noterade redan för ett tag sen att den var trasig i änden och behövde bytas ut.

Känt mig stressad
Idag har jag känt mig jättestressad. Mest på grund av det kalasfina vädret. Utejobben är inte avklarade och inne väntade ett antal arbetsuppgifter… Vad skulle jag prioritera?

Efter att ha hämtat mat hos Kerstin och gjort ett snabbt nerslag i butiken, valde jag att strunta i finvädret för att i stället kasta mig över de­kla­ra­tio­ner­na. Som tidigare var två redan ifyllda och således enkla att hantera, men företagsdeklarationen krävde i vanlig ordning hand­på­lägg­ning. Det gick ändå rätt smärtfritt tack vare mitt Excel-blad, så kl 16.49 var den inlämnad.

Föreningens webbsajt påkallade också ett ingrepp. Det fick bli avkopplingen efter sifferövningarna. Och sen var det ju bloggen som jag inte har hunnit med på flera dar… Och så väntar förstås korrektur­läsningen på en fortsättning.

Tänk om jag kunde vara bättre på att delegera och säga nej. Suck. 😦