25.6 – Kortspel, nattligt äventyr och annat

Jag har städat dasset, förlorat i kortspel, haft en nattgäst, plockat rosor och varit huslig.

GetingboStädat dasset
I förrgår städade jag dasset. I regel brukar jag göra det i slutet av maj, men på grund av väderlek och kyla har inspirationen inte infunnit sig förrän nu. Dessutom fuskade jag i år, det fick räcka med en omgång med piassa­va­kvasten. Att dra ut dammsugare och skarvsladd kändes motigt.

Det gamla geting­boet som har hängt där sen 2013 fick dock stryka på foten. Fascinerande vilken möda dom små liven lägger ner bara för en sommar.

Förlorat i kortspel
För snart ett år sen spelade jag ”marjas” senast och förlorade. Igår var det dags igen. Men det var ganska jämnt spel ända till slutet. Min motspelare stod på 11 och jag på 10 inför avgörandet.

Med tanke på att jag spelar högst ett par gånger per år och min motspelare flera gånger per vecka ser jag inte förlusten som särskilt neslig. Träning ger färdighet också i det här fallet. Jag kan i alla fall skylla på det. 😉

Nattgäst
Under tiden som vi spelade kort igår kväll hörde jag Mia rumstera i verandan och öppnade dörren för att kolla vad som stod på. Det var himla dumt. In genom dörren sprang en skogsmus i full karriär för att undkomma sin fiende.

SkogsmusFienden följde givetvis efter, men musen hann in under vedspisen. Mia var på god väg att fånga den, men då kom den smarta musen på att klättra upp på baksidan av spisen. Efter kortspelet försökte jag bistå i jakten ett tag, men musen överlistade mig också.

Halv sju i morse väcktes jag av ett välbekant nödrop. Musen hade vågat sig fram och råkat ut för Mias tänder. Men hon släppte den dumt nog, vilket innebar att den hittade ett nytt oåtkomligt gömställe och Mia föredrog att gå ut ett tag. Men hon kom igen så småningom och exakt 12 minuter över 12 avslutades jakten äntligen 1-0 till Mia.

Plockat rosor
Först nu är bondrosorna på väg att slå ut. Efter att ha öst båtarna och plockat bort vissna blommor från rhododendron, plockade jag en liten bukett som pryder köksbordet. Dom står sig visserligen inte så länge, men ett litet tag får man njuta av den ljuvliga doften.

Huslig
Eftermiddagen har gått i huslighetens tecken som omväxling. Fru grannen trodde knappt sina ögon när hon tittade in och fann mig i matlagningstagen. Jag längtade efter kålgryta och persikopaj med vaniljsås så det fick det bli. 🙂

Det innebär att jag får äta kålgryta en vecka framåt om jag inte fryser in en del. Lyckligtvis blir den inte sämre av att frysas.

30.1 – Kroppsligt och andligt

Igår åt jag fiskbiff, lämnade mammas kistklädsel, fick en adrenalinkick och förlorade en omgång. Idag var dödsannonserna införda och prästen har ringt.

FiskFiskbiff
Det bästa jag kan säga om fiskbiffen jag köpte från fiskbilen i Kimito förra fredagen är att den hade en svag bismak av fisk.

Ytan på biffen påminde om plast och konsistensen var gummi- eller svamplik. Den var nog så hårdtuggad och smakade som sagt inte mycket. Aldrig mer fiskbiff från den försäljaren!

Kistklädsel
Innan hon dog talade mamma om att hon ville bli begravd i sin julklapp om det gick för sig. Hon fick ett naturvitt sidennattlinne av mig i julklapp den 9.12 när jag hälsade på henne på sjukhuset i Helsingfors, eftersom jag antog att vi inte skulle ses på julafton. Jag blev förstås både glad och rörd.

Några av hennes vänner i stan ville skicka en vinröd sidenhalsduk till henne, men då var hon redan så dålig att det inte gick att nå henne, så jag talade om att hon i så fall får ha den på sig i kistan om dom tyckte det var OK? Det tyckte dom och i tisdags anlände den.

Eftersom hon inte fick sin vinröda kista, blev det i alla fall lite vinrött. 🙂 Igår åkte jag och lämnade nattlinne och halsduk till begravningsentreprenören och i morgon får jag se hur klädseln tar sig ut på mamma när jag ser henne i kistan.

Hon tyckte inte att jag skulle se henne sen hon dött, men jag trotsar henne en sista gång. Jag vet ju att hon ser likadan ut som när vi sågs sista gången så det blir ingen obehaglig överraskning. På nåt sätt vill jag försäkra mig om att det bara är ”skalet” som är kvar.

Adrenalinkick
Igår eftermiddags fick jag en adrenalinkick igen. Lägenhetstömmaren ringde och talade om att ”dubbeltömmaren” (se inlägg 28.1) hade saboterat en del av ägodelarna. I botten på en av sop­säckarna hade han öst ner kaffeservisen och slängt kastruller och pannor ovanpå så porslinet var krossat.

Arg 3Lägenhetstömmaren pratade om förstörelse för ”flera hundra euro” så jag erbjöd mig givetvis genast att kompensera honom. Jag fick ju betalt för allt lösöre redan den 23.1.

Han lugnade mig genast och sa att jag inte behövde det, men tyckte det var för jävligt att slänga riktiga grejer på sophögen. Jag kunde bara hålla med honom och talade om för honom att det skulle bli ett bistert mejl igen till Realia.

I mejlet nämnde jag inga belopp, men frågade på vilket sätt dom hade tänkt ersätta förstörda ägo­delar som redan var sålda. Idag fick jag svar. Vikarien meddelade att kollegan skulle besvara det när han är tillbaka nästa vecka. Det ska bli intressant att se vad han skriver.

Förlorat parti
I går kväll kom Trollkarlen på välkommet besök och föreslog en omgång ”marjas” när vi hade druckit ur kvällsteet. Eller rättare sagt frågade han om jag hade lust att förlora ett parti. 😀

Senast spelade vi den 23.1.2013 så det var ett tag sen. Till skillnad från Trollkarlen som spelar flera gånger per vecka har jag inte rört spelkorten sen dess så jag kände mig lite ringrostig.

Det blev riktigt spännande på slutet. Han stod på 11 och jag på 10 (man vinner vid 12 poäng), men han lyckades klå mig den här gången också. Det var honom väl unt. Killar kan bli väldigt sura om dom förlorar till ett fruntimmer har jag märkt. 😉

Skönt att få fokusera på nåt annat än död och begravning. Hjärnan kändes nästan nymornad när kortspelet var avslutat.

KyrkaAnnonser och samtal med prästen
Nu kan jag släppa dödsannonserna. Båda var införda i dagens tidningar. Jag har inte sett annonsen i Husis men från ”tillförlitlig källa” har jag uppgift om att den var OK.

På eftermiddagen ringde prästen som ska ha hand om mammas jordfästning (konstigt ord). Mamma hade nog föredragit en manlig präst vet jag, men vi har ju inte så många att välja på så det blir säkert bra.

Hon ville veta om jag hade några specifika önskemål angående ceremonin? Jag talade om att mamma ville att Amazing Grace, Härlig är jorden och Time To Say Goodbye med Andrea Bocelli och Sarah Brightman skulle spelas.

Kom just på att jag bad om den engelskspråkiga versionen av Time To Say Goodbye, men det är ju förstås kantorn som ska spela den, inte nån CD som snurrar! Och nån solist lär knappast finnas. Bäst jag förklarar mig i morgon annars tror hon att jag är hel­knäpp. 😀

Hon ville också veta om det skulle bli nån minnesstund? Jag berättade att mamma ville att den skulle hållas på Udden med kaffe och konjak för den som vill. Hon undrade då om hon och kantorn för­väntas närvara? Det pratade vi aldrig om med mamma, men jag är ganska säker på att hon skulle ha sagt nej, så det sa jag också.

I morgon eftermiddag ska jag träffa henne så hon får bakgrundsinfo om mamma.