15.6 – In- och utmattad


Nejlikpionen har slagit ut, jag har städat verandan, letat mig blå efter en matta och inventerat filtkollektionen.

Wow!
I morse hade den slagit ut, nejlikpionen. En djupröd, helt underbar färg. Den har en knopp till så jag får snart uppleva samma mirakel igen om ingen katastrof inträffar.

I fjol hade den inga blommor, troligen för att den blev omplanterad. Den ogillade det soliga stället jag hade den på först och var nära att gå under stackar’n, men nu verkar den alltså ha funnit sig till rätta.

Verandastädning
Halv ett bestämde jag mig för att putsa fönstren i verandan. Det kan vara nästan 10 år sen sist. Om jag minns rätt, var det mamma som putsade dom åt mig senast och det är lääänge sen.

Det är lite kinkigt att putsa dom, för glaset är papperstunt, dessutom har jag en spricka på en av rutorna. På utsidan tvättade jag försiktigt med Sini-Piikan för att slippa dra fram en stege. Det blev ingalunda perfekt, men klart bättre än förut.

När fönstren var klara kändes det lika bra att fortsätta städa när jag ändå var på G. Vid 19-snåret var jag äntligen klar. Alla mordbevis efter Mias framfart är utplånade, golvet är rent och jag har bytt till rena mattor. Duktig flicka. 🙂

Mattmysterium
Jag visste att jag hade en ren matta på vinden och lyckades så småningom lokalisera den, men var fanns den nya mattan som jag hade tänkt ha utanför köksdörren? Jag grävde igenom alla plastsäckar och -påsar igen, men ingen matta. Var i fridens namn hade jag gjort av den?

I stället hittade jag diverse sopsäckar som innehöll filtar och plädar. Lika bra att slänga ner dom så jag fick inventera beslöt jag, men fortsatte leta efter mattan. Jag kollade till slut i verandabänken men så klart var den inte där heller.

Sen fick jag syn på den. Den låg på golvet innanför köksdörren. Vid nåt tillfälle som jag hade lyckats förtränga har jag tagit den i bruk. Suck. Där försvann en halv timme alldeles i onödan.

Förutom att den var smutsig, passade färgen inte alls i hop med den rena verandamattan så jag fick tänka om helt och hållet. Upp på vinden igen för att gräva fram ett vettigt alternativ. Suck igen.

Det fick bli en av min före detta svärmors trasmattor i stället. Den blev faktiskt riktigt bra. Tur att man har att välja mellan.

Inventering
Det finns säkert ingen som har så många filtar och plädar som jag! Det har sin förklaring. I flera år hade ex nr 2 och jag två hundar som låg i var sin ände av soffan, vilket förstås krävde att jag skyddade den.

I baksätet på bilen behövdes också skyddande underlag, så flera av filtarna är f d hundfiltar. Alla var rena när jag flyttade och följde med i packningen av bara farten.

I kollektionen ingår också en förlovningspresent. Mormor och morfar gav två filtar när jag för­lovade mig med ex nr 1 i början av 70-talet och när vi gick åt var sitt håll fick jag behålla båda. Sen har jag förstås mammas egenhändigt stickade filt kvar, plus flera fleecefiltar och -plädar som har fungerat som stolsöverdrag.

Efter inventering och vädring gjorde jag två högar, en för såna jag behåller och en för såna som får gå till kläd­in­samlingen. Det finns många som behöver dom bättre än jag.