20.9 – Arla morgnar, nätverk och båtbestyr

Det har varit tidig väckning, jag har blivit tillkallad och tillkallat hjälp.

Tidiga väckningar
I torsdags väckte Mia mig tjugo över sex, troligen hade regnet väckt henne. Hur som helst skulle hon ut. En knapp timme senare var hon tillbaka med sitt första byte.

VackarklockaI fredags blev det väckning ungefär samma tid. Den här gången räckte det inte med störtregn, ett kraftigt åskväder drog dessutom över Udden. Mörker i kombination med regn och åska gjorde förstås Mia skräck­sla­gen. Hon gallskrek och ville absolut ha sällskap ute på trappan där hon kröp ihop under bordet. Lyckligtvis var ovädret förbi på en halv timme.

Igår tyckte hon det var dags att gå ut halv fyra. På grund av gårdagens regn sov hon mer än vanligt och var antagligen extra pigg. Varje gång hon hoppade upp och tog tag i handtaget på inner­dörren gick jag och hämtade henne tillbaka till sängen. Där låg hon tills jag nästan hade somnat om.

Sen hoppade hon ner, satte sig vid dörren och jamade. När det inte gav resultat, hoppade hon upp och försökte öppna dörren. Det här upprepades fyra eller fem gånger, jag tappade räkningen till slut. Efter en dryg halv timmes kamp gav hon äntligen upp och somnade om till halv sju. 1-0 till matte.

Tillkallad
I fredags eftermiddag hade jag avtalat om besök hos Daphnias ordförande. Dels för att återlämna Secchi-skivan och remsorna för pH-mätningen, dels för att hjälpa henne med en grej på datorn.

iPhoneEtt par timmar innan ringde hon och undrade om jag samtidigt kunde titta in till hennes granne som också behövde hjälp? Det kunde jag förstås. Det var en enkel grej som jag kunde fixa på två minuter fick jag förklarat för mig.

Jojo på ett snöre, det fixade jag nu inte alls. Idén var att använda smarttelefonen som modem i stället för att dela grannens anslutning. Inställningen på telefonen gjorde ägaren själv utan problem och inmatningen av lösenordet i datorns Wifi-inställning gick också bra. Sen sket det sig.

Först hittade datorn ingen telefon, sen fel telefon, möjligen grannens. Ett telefonsamtal till dator­ägarens son hjälpte heller inte. Då gav jag upp och påtalade att jag inte är nån tekniker och i all synnerhet ingen nätverkstekniker.

Datorägaren tackade mig ändå för att jag gjorde ett försök och ville ersätta mig för min tid. Det fick hon nu inte, jag hade ju inte gjort nåt påpekade jag. Att få klappa hennes söta kisse räckte gott och väl.

Dragit upp båten
Lördagen försvann med diverse småplock och trevligt kvällsbesök. Idag har jag dragit upp båten i makalöst fint väder.

BåtassistentTydligen är jag starkare än jag trodde. Vid första draget kom båten så lätt att jag drattade på ändan och fick foten i kläm. Men innan jag fick den tillräckligt långt upp för vinterförvaret krävdes förstås några fler dragövningar.

Då var det dags att vända den. Nu hade krafterna av allt att döma sinat. Den stora mängden kon­dens­vatten gjorde för all del sitt till. Efter ett par misslyckade försök resignerade jag, ringde fru grannen och bad att få låna en stark man.

En liten stund senare dök junior upp och så hjälptes vi åt att vända och palla upp den. Heder och tack till ynglingen! Skönt att ha det gjort, nu behöver jag inte bry min hjärna över det längre. 🙂

16.9 – Ibland går det ont

Gräsklipparen har mått dåligt, Utforskaren slutat fungera, ”Amos” var inte tillgängligt och jag har glömt att äta middag. Men jag är nyfrissad och äter nybakt äppelkaka.

GräsklippareGräsklipparen krasslig
I söndags tog jag fram stora gräsklipparen och kom på att jag kanske borde kolla luftfiltret. Det borde jag aldrig ha gjort – efter det gick motorn ojämnt och spottade ut stora avgasmoln titt som tätt. Jag led med sjuklingen och beslöt att inte plåga den mer än nöd­vän­digt under tiden som jag försökte komma fram till en diagnos.

Först misstänkte jag bränslet, men jag har ju använt samma sort från samma dunk tidigare i sommar, så jag uteslöt det. Olja fanns och tändstiftet berodde det inte på eftersom klipparen gick i gång på första ”draget”. Bäst att fråga nån som visste. Jag ringde Trollkarlen.

På måndag kom han och tog sig en titt. Luftfiltret utan tvekan. Då han startade klipparen utan filter gick den som vanligt. Ett nytt filter behövdes alltså, vilket han lovade fixa.

För att få rätt sort tog han med sig det gamla och fram till dess fungerar överdelen på en strumpyxa som filter. Ett tips jag fick av min halvbror för många år sen och som jag praktiserat tidigare på en gräsklippare.

Utforskaren lagt av
I måndags slutade Utforskaren fungera på min Zenbook. Ett svårt handikapp när man har behov av mapp- och filhantering. Den var krasslig redan innan jag bytte upp mig till Windows 10, men jag hoppades i det längsta att uppgraderingen skulle eliminera felet. Men sån tur hade jag inte, tvärtom, nu dog den helt.

Efter att ha googlat en stund hittade jag två sajter med lösningsförslag och testade några av dom, men felet kvarstod. Dock fungerade den varje gång en liten stund efter att jag hade ändrat alternativ för Utforskaren i Kontrollpanelen. Det fick duga tills jag var klar med kursen.

WifiAmos otillgängligt
Kommunens öppna trådlösa nätverk heter Amos. Tack vare accesspunkten i Västanfjärd förutsatte jag att vi kunde genomföra första kurstillfället som handlade om OneDrive. En gul varningstriangel och meddelandet ”Begränsad tillgång” visades vid försöken till anslutning. Det fungerade sporadiskt, men inte för att kunna genomföra några praktiska övningar. 😦

Det blev mer demonstration än utbildning. Mitt mobila bredband fungerade ju så jag kunde visa verk­tyg och tillvägagångssätt, men för att lära sig behöver man givetvis hantera funktionerna på sin egen dator. Kvart i åtta föreslog jag att vi skulle packa ihop, det var ingen idé att fortsätta. Jag felanmälde direkt när jag kom hem och hoppas det lyckas bättre nästa vecka.

Glömda middagar
Både i förrgår och igår glömde jag äta middag. Varje gång jag var hungrig tog jag en smörgås och be­stämde att jag äter ”sen”.

Igår hade jag haft gott om tid att äta innan jag gav mig av till kursen, men hur det nu var glömde jag bort det. När jag kom hem var jag inte hungrig för på kursen fick vi kaffe med tilltugg.

ÄppelkakaNyfrissad och äppelkaka
Idag var det sex veckor sen jag fick håret klippt senast, så jag var rätt lurvig i kalufsen. Före klipp­ningen hämtade jag mat hos Kerstin och föll för frestelsen att också inhandla en nybakt äppel­kaka. Frissan fick skära åt sig en bit till eftermiddagskaffet som kompensation för att jag var några minuter sen.

När jag kom hem tog jag en smörgås(!) och ett par bitar äppelkaka med vaniljsås så det kanske inte blir nån middag idag heller? Men jag är i alla fall jättefin i håret. 🙂