12.11 – Novembergrått och Fars dag

Jag har haft morgonrocksdag, uppdaterat, slitit med en disk och ätit fiskmiddag. Idag har vi töjt ut magarna.

Morgonrocksdag
Det var ett tag sen sist, men i torsdags fick jag ett ”morgon­rocks­åter­fall”. Dagen var typiskt novem­ber­grå med ihållande regn så enda utevistelsen bestod i att hämta morgontidningen och posten ett par timmar senare.

Halv fem klädde jag äntligen på mig, så när Husse återkom från stan var jag fullt presentabel igen.

Uppdaterat
Klädseln hindrade mig inte från att vara nyttig. Mest blev det föreningsadministration. Förberedelser för nästa styrelsemöte, planerad verksamhet 2018 och årsberättelsen för 2017. Dessutom upp­da­te­ringar av ett par sidor på föreningens webbsajt.

Slitit med en disk
Min backup-disk har nästan drivit mig till vansinne… Först slutade ”lådan” fungera, datorn kände inte av att disken var ansluten, så jag beställde en ny av min favoritkille på ZasData. Jag bad honom också omformatera disken för att utesluta eventuella läs‑ och skrivfel.

Trots det upphörde problemen inte, det fanns fortfarande felaktiga block på disken meddelade fel­sök­ningen. Efter ytterligare en omformatering verkar allting nu fungera, min Mirror Image pågår som den ska så jag kan bara hoppas att funktionaliteten är bestående.

Fiskmiddag
I förrgår kom Husse upp från stranden och meddelade att han behövde sin fiskkniv. En lagom stor matgädda hade förirrat sig in i katsan i jakt på miniabborrarna som redan simmade där.

Igår var den lagom salt för tillredning bedömde vi. Jag föreslog kokt gädda med pepparrotssås, vilket delvis bifölls: ”Inte äggsås då?”. Resultatet blev äggsås med pepparrotssmak. Jag kunde gott ha haft i mera pepparrot var vi överens om, en tredjedels tub gav inte mycket sting.

Töjt ut magarna
Så snart marknadsföringen för Fars dags-buffén i Labbnäs började på FB beslöt vi boka in oss. Båda gillar vi ju god mat och det får man där vet vi av erfarenhet.

Den andra dukningen skulle börja kl 15, men redan tjugo i tre var vi bänkade vid bord nummer fem som var reserverat för oss. Fem minuter senare meddelades att potatisen stod på bordet så vi var välkomna att hugga in.

Och det gjorde vi med den äran. I synnerhet jag. Dom flesta nöjde sig med två portioner, jag försåg mig med en tredje. Höstgryta med rotsaksgratäng ville jag ju också smaka på. Efter det tog vi en kort paus innan vi ”anföll” dessertbordet.

Magarna är således mer uttänjda än vanligt. Men i morgon återgår vi till ordningen och dom krymper igen. Som bekant har vi det inte så fett på Udden. 😉

14.12 – Närmare jul…

Jag har orsakat kassaöverskott, kopierat och klistrat, arkiverat, har en fullbokad vecka och är nästan klar med julstöket.

Pengar 3Orsakat kassaöverskott
Igår ringde jag K-butiken i Kärra för att höra om dom möjligen hade 100 € för mycket i kassan i fre­dags? I min kassa saknades nämligen det beloppet.

Det är ju himla praktiskt att kunna ta ut pengar i butiken, men då gäller det att komma i håg att man ska få pengarna innan man går därifrån… Jag reagerade inte alls på att jag blev utan trots att jag hade bett om ett uttag. :-/ Det hänger väl i hop med att man sällan/aldrig får pengar när man handlar, annat än möjligen växelmynt.

Chefen svarade, men hade inte hunnit kolla gårdagens kassa än. Medan jag väntade i telefonen gjorde hon en glutt i redovisningen och bekräftade att dom hade exakt 100 € för mycket i fre­da­gens kassa. Så bra. Jag hade visserligen kvittot kvar, men jag kunde ju ändå inte bevisa att jag inte hade fått pengarna.

Kopierat och klistrat
Eftermiddagen gick åt till att kontrolläsa en översatt text, kopiera och klistra in. LMFs sekreterare vill att webb­sajten för Lion Mountain Finland ska vara komplett till årsskiftet så nu skrivs det så pennorna glöder.

Det är ju inte särskilt betungande att kopiera befintlig text och klistra in den i webbverktyget kan tyckas, men igår blev jag jädrigt irriterad. Det låg tydligen nån gammal (osynlig) formatering i dokumenten jag fick, vilket resulterade i jättestor, fetstilt text på en del stycken när jag klistrade in texten.

Hur jag än bar mig åt blev den inte som den skulle förrän jag formaterade om originaltexten, kopie­rade och klistrade in på nytt. Grrr. Att göra samma jobb flera gånger är ett fruktansvärt slöseri med tid och energi.

ArkiveringArkiverat
Idag har jag arkiverat tre månaders räkningar och kvitton. Jisses vad papper och pärmar det blir! Numera får jag i stort sett inga fakturor i pappersform, men skriver ut dom i stället efter betalning så det blir lika mycket papper ändå. Skillnaden är bara att det är jag som betalar pap­pers­kost­na­den i stället för be­tal­nings­mot­tagaren.

Jag har fått lära mig att tre års arkiveringstid gäller för privatpersoner, men jag är inte alls säker på att det också gäller här i landet? I Finlex hittar jag inget om det, bara det som avser juridiska per­soner. Banken arkiverar betal­nin­gar­na i 18 månader vet jag, så det kanske räcker med den tiden? Frågan är vad skatteverket tycker, där har jag inte heller hittat några uppgifter?

Fullbokad vecka
Fram till idag hade jag en obokad vardag kvar nästa vecka, men så blev jag bjuden på julkaffe och då passade onsdagen för oss båda. Fullbokad betyder att jag har en tid att passa varje dag och på annan ort än Udden. 😀

SkyltNästan klar med julstöket
Jag är klar med julbaket för jag bakar inte, julgardiner har jag aldrig ägt och julstädning blir det bara om jag känner för det. Jag tvivlar på att jag ens bryr mig om att hämta lådan med julsaker och pynta. Efter bara ett par veckor ska ju allt packas ner igen.

Dessutom fick jag ett julpaket i veckan där innehållet bland annat bestod av en kylskåpsmagnet med en text som jag verkligen uppskattar (se bilden). Man ska vara rädd om änglarnas tofflor.

I fjol gjorde jag en ansträngning i förhoppning om att mamma skulle orka vara med oss en liten stund på julafton, men så blev det nu inte. I år är det bara Mia och jag, så det får bli som det blir. Det blir det förresten alltid. 🙂

29.11 – Stillsamt

Tanken är tom, jag har jobbat i onödan, ställt fram ljusstakarna och lagat mat. Mias medicinering fungerar.

Tanktömning 2Tom tank
Vid lunchtid i torsdags backade stora tankbilen in på tomten. Min beställning på tömning av av­lopps­tanken V48 verkställdes 4,27 månader sen senast. Bra snålat tycker jag. 🙂

Jag gick ut och hejade på tanktömmaren och lät dumt nog ytterdörren stå öppen när jag gick in igen. Alltså luktade det skunk i verandan en lång stund efteråt. Antingen har jag fått känsligare luktsinne eller så stank avloppsvattnet mer än vanligt?

Jobbat i onödan
Hur i all världen kan det komma sig att man tycker sig vara helt överens men ändå missförstår varand­ra kapitalt? Av allt att döma var gårdagens arbete totalt bortkastat.

Jag tillbringade i stort sett hela eftermiddagen med att snickra till LMFs webbsajt så som styrelsen och sek­re­te­ra­ren ville ha den – trodde jag. I morse hittade jag ett mejl i postlådan som började med ”…jag inser att vi ändå inte förstod varann sist vi sågs.” Just så. 😦

Antingen uttryckte jag mig extremt luddigt när jag beskrev begränsningarna i sajtverktyget i tisdags eller så har jag knäck i lurarna? Nåväl, vi lär väl reda ut missförståndet under kommande vecka hoppas jag.

AdventsstjärnaLjusstakarna på plats
Idag gick jag upp på vinden och hämtade advents­ljus­sta­karna och adventsstjärnan. Jag hade egent­ligen helt andra planer, men på grund av regnet fick det bli adventspyssel i stället.

Faktiskt är det lite roligt att ta fram dom. Då vet man att det så småningom blir ljusare tider igen och att dagarna blir längre. Förutsatt att man står ut en månad till. Vädret har verkligen inte varit muntert senaste tiden.

Lagat mat
I torsdags lät jag mig ändå lockas av den norska laxen som jag har sagt att jag ska bojkotta av flera skäl… Den såg så frestande ut där den låg i disken och prislappen var extra låg just nu.

Idag tillredde jag den enligt reservmammans recept och serverade den med broccoli och kokt potatis till. Riktigt gott var det, fisken också. Åtminstone Lerøys lax verkar av allt att döma vara ätbar trots allt.

Mias medicinering
För drygt en vecka sen blev jag desperat. Jag beslöt ta fram Prednisolon-burken som jag hämtade ut från apoteket redan i somras men beslöt att jag inte skulle använda annat än i nödfall sen jag hade läst om alla biverkningar. Nu var det nödfall.

Mias klåda minskade efter den senaste kortisonsprutan men återkom när den slutat verka och verkade tillta för varje dag. Jag led varje gång jag såg henne kasta sig över nåt ställe som hon måste slicka och bita i.

Eftersom läkemedlet sänker/förhindrar kroppens egen kortisonproduktion är det extra noga att suc­ces­sivt minska doseringen. Först 2 tabletter en gång per dag i 3-4 dagar, därefter 1 tablett en gång om dagen i 1-2 veckor (tills klådan minskar), därefter en halv per dag 1-2 veckor osv.

Vi är nu inne på tionde medicineringsdagen och resultatet är lysande. Högst en eller ett par gånger om dagen kliar det och tydligen inte lika våldsamt som tidigare. Sen är frågan vad som händer när medicineringen upphör? Men den dagen den sorgen. Just nu är det lugnt. 🙂

Mia coolar 3

Ha en trevlig Lilla jul och en skön Första advent!

20.10 – Manuell hantering

Igår röjde jag, drabbades av falsklarm och höll i ärendelistan. Idag har jag lärt mig helt nya saker, blivit av med krukor och stillat min längtan.

Röjning
Igår kände jag mig tvungen att röja inför kvällens förestående ”evenemang”, både i huset och på disk­bänken. Solen avslöjade spindelnät på de mest häpnadsväckande platser och det lediga utrymmet på diskbänken had krympt oroväckande.

Fast i morse upptäckte jag ett ställe jag hade glömt att dammsuga i sovrummet. Men det är ju ”bara” Mia och jag som vistas där så ingen annan behöver lida.

TanklarmFalsklarm
Vid lunchtid gick tanklarmet helt oväntat. Eftersom jag tömde tanken i början på augusti var jag bomb­säker på att den inte kunde vara full än. Antingen var det fel på larmet eller kondens på ”känn­spakarna” så jag gjorde mig ingen brådska att gå ut och kolla.

Det visade sig att jag hade helt rätt, tanken var inte alls full. Jag torkade av vätske­av­kän­nar­na, gick in och återställde larmet. Men det lyste rött ändå? Återstod en åtgärd – bryta strömmen till larm­dosan. Och si, det gjorde susen, lampan lyste grönt igen. En kallstart (i datorsammanhang) funkar alltså på larmet också. 😀

Ansvarig för ärendelistan
Strax före 18 anlände de två första mötesdeltagarna och efter aviserad försening två till. Halva Daphnias styrelse var samlad för möte. Jag fick i uppdrag att se till att vi följde ärendelistan.

På två timmar hade vi hunnit småprata över kaffe/te med tilltugg och avverka de punkter som stod på dagens agenda. Vi konstaterade att både sjön och verksamheten går in i en viloperiod, även om pla­neringen för nästa år redan påbörjas.

Daphnia-logoHelt nya saker
Det är alltid lika roligt att lära sig nya saker tycker jag. Idag fick jag anledning till det igen. Daphnias webbsajt är nerlagd sen i somras av kostnadsskäl, men det finns ju gratis­alterna­tiv har jag påpekat.

Ingen i styrelsen är bekant med Google Sites, men jag trodde mig kunna lista ut hur man använder verktyget och anmälde mig därför som frivillig. Det var snudd på att jag ångrade mig ett tag medan jag irrade runt bland alla inställningar och anpassningar, men till slut fick jag någorlunda kläm på funktionerna.

Närmare fem timmar gick åt innan jag kände mig redo att presentera ett första utkast. Utan en färdig mall hade jag suttit kvar än och slitit mina gråa hår är jag övertygad om. Å andra sidan passar inte mallen i alla avseenden, men tack och lov går den att anpassa till stor del.

Verktyget hos dinstudio.se som jag använde för Din Konsults sajt är klart enklare att hantera, men med lite envishet och luskande går det nog att lära sig Google Sites också. Fast en förutsättning är att man har ett hum om hur webbsidor är uppbyggda och vilka be­gräns­ningar man har att räkna med.

ChiliAjöss till krukor
Idag blev en diger hög med gamla lerkrukor avhämtade. Dom ska användas i ett projekt av nåt slag som innefattade målning förstod jag. Kvalitén var minst sagt varierande, liksom åldern, men det möter inga hinder hävdar damen som tar hand om dom. Så bra, då slipper jag härbärgera dom i fortsätt­ningen. 🙂

Längtan stillad
För ett par dar sen kom jag på att det är evigheters evigheter sen jag senast åt chili con carne. Det blev dagens middag.

Och ris till hade jag förstås tänkt mig, men såg inget i skåpet. Jag kunde inte heller minnas om jag köpt nåt, så jag tog quinoa i stället.

När jag hade ätit klart och ställde in påsen tillbaka fick jag givetvis syn på den oöppnade risförpackningen. Suck. Tror jag ska börja ha en inventarielista i bok­stavs­ord­ning på skåpdörren.