Igår var besök i ”stora” centrum av nöden, idag har jag frivilligt nöjt mig med det mindre och hängt upp mina böneflaggor.

Besök i stora centrum
Igår hade jag fått tid hos ”käftis” klockan 12 och infann mig i god tid. Jag hann bläddra igenom en hel National Geographic från 2010 och studera en gammal sjökarta på väggen innan det blev min tur.

Orsaken till besöket var att mina tänder håller på att förvittra. Det var kanske något överdrivet förres­ten, det rörde sig om två. Enligt tandläkaren rör amalgamet på sig när det eroderar, vilket i mitt fall innebar att det hade lossnat bitar från tandväggarna runt lagningen. Men det fixade den vänliga tand­doktorn lätt som en plätt.

Nästa besökspunkt var banken, det var dags att avsluta mammas konto. Därefter en kort promenad till FPA för att få en stämpel på ett levnadsintyg och så till Pappers­boden. Där blev jag längre än planerat. Dels för att jag ville ta en titt på konstutställningen och dels för att jag hittade en jätterolig bok: Målarbok för vuxna. Klart roligare än korsord.

På inköpslistan stod bland annat oljekritor, men efter att ha konsulterat delägarinnan blev det vatten­fasta färg­pennor i stället. En bra rekommendation har jag redan konstaterat. Det övriga på listan fanns också, så jag gick glad och nöjd därifrån.

Sista anhalten var S-Market. Bland det första jag fick syn på var en konstig frukt. Pitahaya stod det på en etikett. En sån har jag aldrig sett tidigare tror jag, än mindre smakat på. För att få reda på mer om den, bläddrade jag i informationspärmen som står lägligt intill fruktdisken. Den bara måste jag smaka på bestämde jag.

Att den också kallas drakfrukt har jag läst mig till idag. Det förklarar naturligtvis varför jag drogs till den – så klart en Drake äter drakfrukt! 😀 Fast än så länge har jag inte smakat på den, bara avbildat den.

Besök i lilla centrum
Idag klockan 14 hade jag bokat tid hos Dalsbruks biltvätt. Det är ett år sen Silverpilen senast fick ett bad så det behövdes verkligen. På sina ställen hade algerna redan invaderat den.

Medan jag väntade tog jag en promenad till Ekocenter. Det öppnade redan i våras, men det här var mitt första besök. Det fiffiga konceptet påminner om Z-Rondellen i Östersund som fick ta hand om en stor del av det jag inte tog med mig i flytten.  Gammalt blir nästan som nytt när dom händiga hän­der­na har fått göra sitt.

Efter avslutad biltvätt gjorde jag några uppköp innan jag slutligen landade hos Trollkarlen för att få kaffe och en pratstund innan jag åkte hemåt i den skinande rena Silverpilen.

Böneflaggor
Med gårdagens post fick jag böneflaggorna jag hade beställt och efter hemkomsten hängde jag upp dom vid trappan. Mia var som vanligt behjälplig. 🙂

Inte så mycket av religiösa skäl – även om jag anser att buddhismen står mig närmast – utan mest för att visa min solidaritet med ett ockuperat land som vi ytterst sällan hör talas om, nämligen Tibet.

Det finns förstås flera länder och områden som lider under Kinas förtryck, men av nån an­led­ning klappar mitt hjärta speciellt varmt för Tibet. Kanske för att jag har läst så mycket om landet och dess folk och följer med vad som händer via ett par sidor på FB.

Inte för att flaggorna gör nån som helst skillnad, men det känns ändå bra på nåt sätt. Om jag bara kunde, skulle jag ovillkorligen beordra kineserna att ge sig av ögonaböj och låta ett fredligt folk ha sin kultur i fred.