10.6 – Axplock från veckan som gick

Vi har haft middagsgäster, monterat myggnät och fått ”huggarmat”. Näktergalen har drillat för oss, svanarna har fått tillökning, gräset är klippt och bersån nyoljad. Mia diggar sommarvädret.

Middagsgäster
Förra onsdagen serverade vi middag i Tallmo till våra grannar på udden mittemot. Det var deras första besök i Tallmo och första gången dom åt Husses specialitet, rökta kasslerbiffar. En gemytlig eftermiddag i trevligt sällskap. 🙂

Monterat myggnät
Av Husses son fick vi attiraljer för myggfönster i julklapp. På fredagen tog vi fram dom och kom underfund med att måtten inte stämde med fönstren på Udden. Men själva nätet gick ju att använda.

Sagt och gjort. Husse fäste nätet med ritstift och så var det klart. Nu kunde vi ha fönstret öppet nattetid för att få lite svalka.

Huggarmat
På lördag eftermiddag vankades ”huggarmat” hos herr och fru grannen. Junior firade att han är utexami­nerad skogs­ma­skins­fö­rare. Den första och hittills enda i byn.

Huggarmaten följdes av en specialbeställd ”skogsmaskinstårta” till kaffet. Ett verkligt mästerverk, komplett med ”stockar” och en skogsmaskin som ståtade mitt på. Den var för all del inte ätlig, men krönte skapelsen mycket illustrativt.

Näktergalen
Tack vare myggnätet och öppet fönster i sovrummet har vi kunnat somna till näktergalens sång. Husse tycker den låter förskräckligt enformigt, men det beror nog mest på att han har nedsatt hörsel på ena örat.

Härom kvällen låg jag länge och njöt. Fågeln verkade sitta rätt nära för drillarna hördes väldigt väl. Det var för övrigt första gången jag medvetet lyssnade. Ljuden var oerhört variationsrika – makalöst att en sån liten pippi får ur sig så många olika ljud!

Svanarna har fått tillökning
Igår upptäckte jag att svanparet har fått tillökning. Hela familjen var samlad i vår vik, tre småttingar syntes mellan mor och far. Även om det är gott om svanar hoppas jag att dom små liven klarar sig till vuxen ålder.

Gräset är klippt
Idag åtog sig Husse att klippa gräset på ”stora” gräsmattan. Den senaste tidens regn och värme har förstås fått gräset att frodas sen den 23.5 då jag klippte det senast.

Bersån nyoljad
Först idag oljade jag golvet i bersån. Dels behövde det torka efter tvätten och dels har vädret varit ostadigt med regn nattetid.

Jag konstaterade att det är tre år sen jag oljade det senast, så det behövdes verkligen. Och nu är det gjort. Det tog längre tid att få upp locket till oljeburken än att måla. 😀

Mia diggar sommarvädret
Mia uppskattar sommarvädret bara hon får hålla till i skuggan. Hennes favoritplats kvällstid är stolen på trappan. Där slipper hon blåsten och har full koll på vem och vad som rör sig inom reviret.

Framåt 23-tiden kommer hon antingen in självmant eller så hämtar matte henne för då är det i regel läggdags på Udden.

29.9 – Mest ”djuriskt”

Jag har tappat en fästing, slängt ögonskuggorna, sett en svanfamilj och nästan ätit upp en tand. Än flyger sländorna.

Tappat en fästing
I måndags kväll upptäckte jag en blodfylld fästing i Mias päls när hon satt i famnen och tittade på kvällsnyheterna med mig. För det mesta brukar jag hinna plocka bort dom innan dom hinner sätta sig, men den här hade jag missat.

Jag tog bort den och la den på lilla bordet bredvid fåtöljen tills vi hade tittat färdigt. Och glömde den förstås. Nästa dag var den puts väck!

Antingen hade Mia ätit upp den eller så var den fortfarande vid liv och är i full färd med att lägga massvis med ägg som blir nya små fästingar nånstans i vardagsrummet! 😦

Slängt ögonskuggorna
Vad jag kan minnas har jag inte använt ögonskugga mer än högst ett par gånger dom senaste tio åren. Jag tvivlar starkt på att det finns nån efterfrågan på begagnade ögonskuggor, så eftersom jag inte har några planer på en repris beslöt jag slänga dom.

Sett en svanfamilj
Svanar och änder ”bunkrar” fortfarande i vår vik. I onsdags besökte en hel familj sångsvanar mat­stället. Två vuxna och tre ungsvanar.

Nästan ätit upp en tand
Igår hade vi middagsgäster i Tallmo. F d klasskompisen och hans sambo hade tackat ja till en måltid med oss.

Inget i maten var svårtuggat eller segt, men det hindrade inte att en (lagad) tand spjälktes när jag tuggade på en köttbit. Lyckligtvis får jag komma till tandläkaren redan på måndag.

Än flyger sländorna
Tack vare hyfsad temperatur och soliga eftermiddagar ses sländorna flyga än. Häromdagen ville jag avbilda det granna vildvinet då jag upptäckte två sländor som turades om att sola sig på bladen. 🙂

9.6 – Växtöden, mejlbrist och tillökning

Jag har visat häcken(!), sörjer skott, har rättat fel, skrivit ut och klistrat. Svanparet har fått tillökning.

Visat häcken
I fredags kväll råkade jag vara ute då fru sommargrannen anlände så vi bytte några ord. När jag ändå hade henne inom hörhåll, passade jag på att nämna att häcken tillhör henne och övriga delägare. Tanken har nämligen slagit mig att hon kanske tror den är min? Den ligger mitt på tomtgränsen så det vore inte så konstigt.

HäckenHon visste inte vad jag menade för jag kom inte på vad häck heter på finska så jag visade henne vad det var jag pratade om. På så sätt fick jag också sagt vad jag tyckte om det bedrövliga skicket den är i. Den förra ägaren nöjde sig med att låta klippa gräset, resten fick vara.

Hon höll med om att den inte var särskilt prydlig, så det kanske blir en radikal förändring så små­ningom? Jag erbjöd mig att bistå med häcksågen.

Sörjer skott
Senaste tidens stormvindar har till min sorg slitit loss årsskott och blomknoppar från syrenerna just när dom ska börja blomma. Såna vindstyrkor så här års minns jag inte att jag upplevt tidigare? Men det finns mängder med skott och knoppar kvar så det blir nog syrendoft i år också, om än senare än vanligt.

Rättat fel
I måndags kom väglagets ordförande för att skriva på senaste protokollet. I samma veva gick vi igenom bilagorna till årsmöteskallelsen, främst bokslutsutskriften. Vi var inte riktigt ense om siffrorna, jag hade missat ett par grejer visade det sig. Men det gick ju att rätta till.

Skönt att det är nån som håller koll, jag är sannerligen ingen siffernisse, vilket jag påpekade. ”På så sätt kompletterar vi ju varandras kunskaper” var han vänlig nog att säga. Hur han kom fram till årets resultatsiffror fattar jag fortfarande inte, men det ska han få förklara vid tillfälle så jag (kanske) lär mig.

ÅrsmöteshandlingarSkrivit ut
Hela gårdagen gick åt till utskrifter av handlingar till årsmöteskallelsen. Många papper blev det. Sex buntar med 62 papper i varje, dvs 372 ark närmare bestämt plus två vägenhetsberäkningar à 6 sidor.

Jag hade glömt hur arbetsdrygt det är att göra utskick med snigelposten… Än så länge har inte alla väg­an­dels­ägare mejl, så vi beslöt att skicka alla kallelser med bilagor som brev. Puh.

Klistrat
Idag övergick jag till att klistra adressetiketter. Den strålande idén kom jag på igår för att slippa skriva alla adresser för hand. Det förutsatte ett telefonsamtal till Pappersboden för att höra vilken storlek etiketterna hade och en tur till Kimito för att köpa etikettarken i förmiddags. En del bläckpatroner behövde också påfyllning.

Eftersom jag ville ha avsändare på alla kuvert blev det till att klistra 124 etiketter. Och frimärken förstås. På grund av tyngden krävdes ett porto på 1,60 € men tyvärr hade Pappersboden bara småvalörer i stället för 50 cents märken, så nu är jag less på att klistra.

I morgon blir det ”paketering”, dvs kuverten ska fyllas och om jag blir klar före halv tre, åker jag och postar dom. Sen är det lugnt ett tag igen. 🙂

Tillökning i svanfamiljen
I ”min vik” gled svanparet med sina småttingar förbi nyss. Två ungar kunde jag se. I fjol hade dom tre. Hoppas dom klarar sig välbehållna till vuxen ålder.

Svanfamilj

11.7 – Mer och mindre matnyttigt

Silverpilen har varit på utflykt, jag har fått ett läckert erbjudande, sett svanfamiljen och har en gäst i vattentunnan.

På utfärdSilverpilen på utflykt
Med tanke på hur Silverpilens parkering ser ut, kan man av rubriken få för sig att jag glömt att lägga i växeln och att bilen rullat nerför backen… Så illa är det inte. Åtminstone inte den här gången, bäst att tillägga.

Faktiskt satt jag vid ratten både vid avfärd och hemkomst igår. Utflykten gick till norra ändan av ön där f d klasskompisen och hans sambo håller till sommar­tid. Nästan lika fin utsikt som på Udden har dom och lika nära till stranden. Fast med den skillnaden att dom ser ut över havet i stället för sjön.

Det kändes högtidligt att bli välkomnad med champagne. I och med att Silverpilen ville hem till kvällen inskränkte sig intaget till ett smakprov, men den festliga stämningen var ju inte beroende av mängden. Kaffe och blåbärspaj med glass satt också fint.

Så gick den eftermiddagen i som vanligt trevligt sällskap och med många samtalsämnen.

Läckert erbjudande
Vik Husse hedrade oss med en tevisit idag. Med sig hade han två pinfärska munkar som vi åt som förrätt innan vi kastade oss över jordgubbar med glass. Varken magert eller särskilt nyttigt men o så gott.Vädret medgav dukning i bersån så vi fick för all del också i oss D-vitamin och frisk luft.

Innan besöket avslutades kom han med ett särdeles utmärkt erbjudande. Uppslag till idén hade han fått i butiken när han fick syn på flundrafiléer. Vad skulle jag säga om stekt fiskfilé med bearnaise? Tillredningen skulle ske på Udden under tiden potatisen kokade.

SvanmatJag har aldrig ätit stekt fisk med bearnaise tidigare, så det erbjudandet tackade jag givetvis ja till utan att tveka det minsta. Konstigare saker har man ju ätit och en egen kock är minsann inte fy skam. 🙂

Svanfamiljens matställe Både igår och idag råkade jag titta ner mot sjön när svanfamiljen hade mattid. Gäddnaten en bit utanför min brygga gör inte bara nytta som vattenrenare och syresättare, den fungerar också bra som svanföda har jag konstaterat. I synnerhet ungarna tycktes gilla den.

Allting har sin plats och sitt ändamål i naturen även om vi inte vill eller kan förstå det alla gånger.

Gäst i vattentunnan Härom dagen upptäckte jag att jag har en ”inneboende” i vattentunnan.  En väldigt blyg och försynt liten krabat som dök på direkten när min hand närmade sig. Står jag kvar tillräckligt länge kommer den upp och hämtar syre, sen försvinner den blixtsnabbt ner i djupet igen.

Jag gissar att det är en dykare av nåt slag. Säker kan jag förstås inte vara eftersom den vägrar visa sig annat än när den behöver andas. Jag kunde förstås fånga in den, men troligen skulle jag inte bli så mycket klokare av att titta närmare på den så jag låter bli. Den får bo där så länge den vill för min del. 🙂

27.6 – Tacksam och glad

Jag är innerligt tacksam, har gjort mig förtjänt av maten, sett svanfamiljen och njutit av vädret.

TackInnerligt tacksam
I förrgår blev det triss i tjänstvilliga herrar. Två av dem fick betalt, den tredje fick nöja sig med en kram.

Först på plats var sotaren. Han dök upp vid 11-snåret och lämnade Udden sex timmar senare så han gjorde sig absolut förtjänt av sin lön (se inlägg 25.6). På eftermiddagen kom ”Trollkarlen” på snabb­visit, men hann ändå instruera och hjälpa mig få i gång röjsågen. Som ersättning fick han en kram (i gengäld brukar jag hjälpa honom med datorn).

Sist ut var ”den unge gentle­man­nen” som kom med utlovad leverans. Han hade erbjudit sig att handla till mig när han var på kryssning så det skulle han förstås ha betalt för.

Jag är innerligt tacksam för att jag har så många välvilliga och hjälpsamma personer omkring mig, oavsett om jag får ersätta dom eller inte. 🙂

Förtjänt av maten
Förmiddagen igår försvann i ett huj utan att det märktes att jag hade uträttat nåt. Men halv åtta på kvällen syntes resultat – då var hela tomten nyklippt.

Jag tror bestämt det är första gången jag har klippt gräs i regn. Eller regn var väl att ta i, det föll några glesa droppar i en timme så jag blev inte ens våt.

Det blev en sen middag. Den tyckte jag verkligen att jag hade gjort mig förtjänt av.

SvanfamiljenSvanfamiljen
I morse blev jag jätteglad! Dels för att det såg ut att bli en solig dag som omväxling och dels för att jag såg svan­paret med tre ”barn” glida förbi bryggan när jag hämtade morgontidningen. Ungarna såg rätt stora ut så jag hoppas dom klarar sig undan alla faror också i fortsättningen.

Njutit av vädret
Med undantag för en regnskvätt har dagen varit solig och varmare än på länge. Faktiskt så varm att jag föredrog arbete i skuggan. Kroppen är ju inte riktigt van vid såna temperaturer. Som mest visade termometern 20 grader.

Men jag hann också njuta av kaffe och solsken i bersån. Mia gjorde förstås sällskap fast hon föredrog att hålla sig i skuggan.