27.6 – Tacksam och glad

Jag är innerligt tacksam, har gjort mig förtjänt av maten, sett svanfamiljen och njutit av vädret.

TackInnerligt tacksam
I förrgår blev det triss i tjänstvilliga herrar. Två av dem fick betalt, den tredje fick nöja sig med en kram.

Först på plats var sotaren. Han dök upp vid 11-snåret och lämnade Udden sex timmar senare så han gjorde sig absolut förtjänt av sin lön (se inlägg 25.6). På eftermiddagen kom ”Trollkarlen” på snabb­visit, men hann ändå instruera och hjälpa mig få i gång röjsågen. Som ersättning fick han en kram (i gengäld brukar jag hjälpa honom med datorn).

Sist ut var ”den unge gentle­man­nen” som kom med utlovad leverans. Han hade erbjudit sig att handla till mig när han var på kryssning så det skulle han förstås ha betalt för.

Jag är innerligt tacksam för att jag har så många välvilliga och hjälpsamma personer omkring mig, oavsett om jag får ersätta dom eller inte. 🙂

Förtjänt av maten
Förmiddagen igår försvann i ett huj utan att det märktes att jag hade uträttat nåt. Men halv åtta på kvällen syntes resultat – då var hela tomten nyklippt.

Jag tror bestämt det är första gången jag har klippt gräs i regn. Eller regn var väl att ta i, det föll några glesa droppar i en timme så jag blev inte ens våt.

Det blev en sen middag. Den tyckte jag verkligen att jag hade gjort mig förtjänt av.

SvanfamiljenSvanfamiljen
I morse blev jag jätteglad! Dels för att det såg ut att bli en solig dag som omväxling och dels för att jag såg svan­paret med tre ”barn” glida förbi bryggan när jag hämtade morgontidningen. Ungarna såg rätt stora ut så jag hoppas dom klarar sig undan alla faror också i fortsättningen.

Njutit av vädret
Med undantag för en regnskvätt har dagen varit solig och varmare än på länge. Faktiskt så varm att jag föredrog arbete i skuggan. Kroppen är ju inte riktigt van vid såna temperaturer. Som mest visade termometern 20 grader.

Men jag hann också njuta av kaffe och solsken i bersån. Mia gjorde förstås sällskap fast hon föredrog att hålla sig i skuggan.

22.12 – Inför julfirandet

Jag har överlevt, är innerligt tacksam, har levererat julklappar, hälsat mamma välkommen och senapen är klar.

Överlevt
Det blev ingen undergång den här gången heller trots alla domedagsprofetior. Fast jag är verkligen inte lessen för det! Tvärtom kändes det riktigt angenämt att min lilla värld var sig lik när jag vaknade i morse.

Att maya-kalendern tog slut den 21.12.2012 betyder ju bara att en ny tidsperiod tar sin bör­jan. Och det bästa av allt, nu blir dagarna längre igen. 🙂

KuusamoInnerligt tacksam
Om jag hade bott i Kiutaköngäs hade jag garanterat inte gått utanför dörren i förrgår. En­ligt MI uppmättes 34,7 minusgrader på morgonen. Huvaligen. Det kan man kalla kallt!

Fast ändå värre var det tydligen 1978: -45 grader på samma ort, allt enligt gårdagens ÅU. Jag är innerligt tacksam över att vi kommer undan med tiotalet minusgrader. Det är lagom.

Julklappsleveranser
I samband med att jag skulle hämta mamma vid bussen passade jag på att leverera ett par jul­klap­par. På första stället stannade jag till bara en kort stund och glömde totalt att ge en julkram kom jag på efteråt. Jag får kompensera den när vi ses nästa gång.

På nästa ställe satte jag mig en längre stund och gjorde mitt bästa för att komma med intressanta nyheter och händelser. Det var fort gjort, på Udden händer ju inte så mycket mer än att Mia fångar mössen som lyckas hitta in.

Mamma välkomnad
Mamma stod redan utanför bussen när jag dök upp. Bussen var ett par minuter för tidig och jag var i senaste laget – ingen bra kombination. Stackars mamma, hon trodde att jag hade glömt tiden.

Jag hade hunnit före bussen om jag hade låtit bli att gå på toaletten innan jag åkte, men då hade det kanske inträffat en värre katastrof så jag prioriterade toabesöket. Jag var ju de facto inte sen, klockan var 16.05 först när vi hade ställt in mammas bagage i Silverpilen. Allt var alltså buss­chauf­förens fel. 😀

Julsenapen klar
Efter att mamma hade installerat sig och fått mat, åtog hon sig att göra senap. Till jul ska det vara hemlagad senap tycker vi båda.

I morgon återstår att leverera några julklappar till, sen är det dags att börja julfirandet på allvar. Dit hör förstås också julmaten. På julafton äter vi ugnsstekt skinka efter diverse godsaker som förrätt, men sparar lutfisken och gröten till juldagen för att inte spräcka magsäcken. Den lär bli spänd nog ändå. 😀