14.6 – Ömsom vin, ömsom vatten


Jag har varit lite ledig och haft bråttom, varit med Mia på visit, haft ont i håret och jättebråttom, vunnit på lotteri och frusit.

Lite ledigt och bråttom
När jag gick och hämtade tidningen igår morse gottade jag mig åt tanken att få disponera dagen efter eget huvud och infall. Det blev inget långvarigt nöje. Efter lunch blev det bråttom igen. LMFs sek­re­te­ra­re behövde material per omgående så det var bara att sätta i gång och producera.

På visit med Mia
Klockan tre var jag inbjuden att bevista ”Utkiken”. Råttan/Väduren ringde på förmiddagen och tyckte att jag skulle spara lite plats i magen för en lättare måltid. Det gjorde jag förstås gärna. Hennes man är professionell matlagare så det ville jag ingalunda missa!

Brant backeStrax innan jag skulle gå kom en rejäl regnskur, så det fick bli stövlar och paraply. Mia satt på trappan när jag kom ut. Jag förklarade att jag skulle gå bort en stund och att hon kunde stanna hemma (med tanke på regnet).

Icke sa Nicke, hon skulle prompt följa med. Jag hämtade soppåsarna i vedlidret eftersom vi skulle gå förbi sop­tunnan. Regnet lättade ganska snart och inne i skogen kändes det inte lika blött så Mia tyckte vädret gick an trots allt.

Den branta backen som ledde till målet fick oss båda att flämta. Och sen när man tror att man är framme kommer det ytterligare ett krön. Pust. Det är den högst belägna punkten i byn (tror jag?) och kallas lämpligt nog Högbergarna.

Mia ville ogärna följa med in i huset trots att hon var välkommen. Hon föredrog att sitta ute i regnet och beklaga sig. Till slut bar jag in henne så hon fick torka och konstatera att det inte var nåt farligt ställe. Efter en stund slutade regnet och hon ville gå ut på upptäcktsfärd i stället.

Efter apéritifen serverades stekt getost med färska hallon och rostade solroskärnor. Det var jätte­mumsigt fast jag inte är nån vän av getost. I och med att osten var varm och halvsmält blev smaken påtagligt mildare. Hallonen och dom rostade fröna satt som pricken över iet.

För min del uppfyllde den rätten kriteriet på en lätt måltid, men efter vinsortsbytet vankades gravad forell och dillstuvad potatis. Jättegott! Dillstuvad potatis har jag inte ätit sen jag lämnade Sverige.

Efter maten fortsatte vi prata och dricka vin tills jag kände att det kanske var dags att tänka på refrängen. Så snart Mia hörde våra röster på terrassen dök hon upp. Jag blev alldeles chockad när jag såg att klockan var halv nio. Nästan sex timmar varade den visiten! Men tiden går som bekant fort när man har roligt.

Ont i håret och jättebråttom
I morse kände jag mig verkligen ”dagen efter” och hade lite ont i håret, men inget som hindrade mig från att fullfölja löftet om att tjänstgöra på sommarmarknaden. Den började tio och en halv timme innan SMSade LMFs sekreterare: ”Är du snäll och tar med dig inbetalningsavierna för medlems­avgiften?”.

Meningen var nämligen att både Daphnia och LMF skulle presentera sig på marknaden så det gällde att om möjligt värva medlemmar. Ojoj, nu blev det jättebråttom! Betalningsavin var klar i datorn men behöve skrivas ut och beskäras till rätt storlek. Jag blev tvungen att meddela Daphnias ordförande att jag skulle bli försenad.

Marknaden 2013Vunnit på lotteri och frusit
Tjugo minuter efter utsatt tid var jag på plats. Det regnade tack och lov inte, men den friska vinden låg på från havet och termometern visade ca 11 grader så det var inte ett dugg skönt att stå stilla.

För att stöda Kärrabuktens byaråd som var arrangör, köpte jag fyra lotter. Och fick faktiskt en vinst! En tygkasse innehållande ”Bröstdroppar”, ett pennset och en bomulls­mössa som gjorde reklam för Jaloviina. Inte alls illa. Fast mössan går nog till kläd­in­sam­lingen.

Lyckligtvis fanns det grillad korv och våfflor att köpa så vi kunde få nåt varmt i oss. Det fanns också soppa, men korven och våfflorna räckte för min del.

Dom flesta som stannade vid Daphnia-bordet var befintliga medlemmar, men också en och annan ny. Bland andra kunde vi hälsa den unga familjen som har flyttat in i före detta bokstugan välkomna till ön.

Antalet försäljare var klart mindre än i fjol och besökarantalet var inte mycket att hurra för det heller. LMF-representanterna drog redan efter nån timme, men ordföranden och jag härdade ut till tolv, sen packade vi också i hop med stelfrusna fingrar.