30.5 – Rätt men fel

Jag bojkottar odlad lax, har slängt gräslök, plockat liljekonvaljer, ägnat mig åt väglagsadministration och blankettkonstruktion och korresponderat med banken. Mia har fått biverkningar.

LaxLax i bojkott
Nä, nu är det slut! Oavsett varifrån jag köper odlad lax blir jag besviken. Den varken doftar, smakar eller ser ut som lax. Köttet har inte rätt färg och det är torrt som snus.

Om man aldrig har ätit annat kan man förstås tycka att den är helt OK, men mina smaklökar minns alldeles bestämt hur ”riktig” lax ska smaka. Odlad lax är i fortsättningen bojkottad för min del.

Slängt gräslök
Eftersom jag är oerhört duktig på att odla gräslök, finns det alltid av den i frysen. Dock beslöt jag slänga skörden från 2011 som jag hittade häromdagen. Den var ungefär i samma skick som den odlade laxen – fel doft och färg, torr och totalt smaklös. I fortsättningen ska jag avstå från att frysa den.

LiljekonvaljPlockat liljekonvaljer
Igår tog Mia och jag en soppromenad. Längs stigen växer massor med liljekonvaljer, men än så länge var dom ganska knoppiga eftersom dom ligger i skugga under träden. Jag som hade förväntat mig att det skulle dofta liljekonvalj halva vägen upp till soptunnan.

Av de som var mest utslagna (tänk att blommor också är det tidvis :D) fick jag ändå ihop en liten bukett som sprider väldoft i köket. Dom som växer på tomten har inte alls börjat slå ut än, så jag får chansen att njuta fler gånger.

Väglagsadministration och blankettkonstruktion
Igår lämnade jag över väglagets bokslut till en av verksamhetsgranskarna, hade besök av ord­fö­randen och konstruerade en ny blankett för meddelande om åtgärd efter förlaga i ”väglagsboken”. Styrelsen fick en tredje(!) upplaga av årsmöteskallelsen för godkännande. ”En bra sak kan man alltid göra bättre” sa en av mina chefer för många år sen.

Idag har jag kollat vägenhetsberäkningen, gjort en debiteringslängd och skickat förslag till mötes-punkter till ordföranden inför styrelsemötet den 9.6. Därmed känner jag mig nöjd och belåten. 🙂

Korrespondens med banken
Jag tror jag får krupp… Idag fick jag mejl av tjänstemannen på Swedbank igen. Hon hade faktiskt tagit eget initiativ och ringt finska skatteverket för att kolla om bouppteckningen var mottagen. Så nu behövdes inget intyg utan jag ska invänta debetsedeln och skicka den i stället.

Alltså har jag lagt ner en massa tid och telefonsamtal helt i onödan! Enligt tidigare besked krävde bankens jurister intyg på att bouppteckningen var inlämnad, men nu duger alltså inte det heller längre. Vad trött jag blir.

Igår blev jag inspirerad att skriva brev till Swedbanks VD. Jag inledde med att tala om att jag har varit nöjd kund i hans bank i 25 år, redogjorde för turerna kring alla försök att få tillgång till mammas konton, respektive arv och avslutade med att be honom svara/kommentera mina frågor. Det ska bli intressant att se/höra om, och i så fall vilka svar jag får.

Mia i stolenBiverkningar
Idag har biverkningarna av cortisonsprutan slagit till. Mia sover mest, har dålig aptit och dricker mer än vanligt. Hon ser ut som en sömngångare jämfört med sina tidigare över­di­men­sio­ne­rade slick- och hår­riv­nings­knyckar. Då var hon nästan aldrig stilla utom när hon sov.

Jag hoppas verkligen att biverkningarna klingar av om ett tag. Det här känns inte heller bra att ha i en till två månader framöver även om hon nu slipper klådan. 😦

28.5 – Kreativt

Jag har gjort en budgetmodell, fått ventilförlängare, hämtat bokslut, respektive intyg  och besökt en ”kreatörkollega”.

Budgetmodell
Väglagets vice ordförande hade på senaste mötet med sig exempel på en budget för ett annat väglag. I och med att vår väglagsstyrelse har ett budgetmöte inom snar framtid beslöt jag anstränga mig lite och skapa en för vårt väglag.

I ”väglagsboken” hittade jag en lämplig modell som jag översatte till svenska och har skickat som förslag till ordföranden. Den borde kunna fungera alldeles utmärkt tycker jag.

FörlängareVentilförlängare
Ventilförstärkare hade förstås varit ändå bättre, men förlängare var också av nöden. På Silverpilens nya sommardäck måste man verkligen ha ”frun­timmers­fingrar”, alternativ ta loss navkapslarna för att komma åt att kolla lufttrycket i däcken. Servicekillarna kanske förutsatte att jag har långa smala fingrar men så är tyvärr inte fallet.

Tack vare händige släktingens vetande och kunnande fick jag tips om ventilförlängare men har inte följt tipset. Igår fick jag skäll, men också en förpackning med förlängare som han hade varit vänlig nog att inhandla åt mig.

Dom skulle givetvis monteras omgående för att kolla att dom verkligen passade. Jag skruvade av ven­til­hattarna med mina trots allt mer fruntimmerslika fingrar än hans och han satte dit förlängarna. Sam­­ar­bete på låg nivå med andra ord.

Resultatet blev alldeles ypperligt! Som avslutande åtgärd kollade han lufttrycket i däcken. Inte mycket som var rätt där… 😦 2,2 fram och 1,8 bak ska det vara enligt lathunden på tanklocket och nu är det korrekt.

Fast tydligen ska man öka lufttrycket med 10-15 % ”rekommenderar många” enligt dacktryck.com och tirendo.se. Men det sa han inget om min händige släkting så då struntar jag i det.

Hämtat bokslut
Senare på eftermiddagen kvistade jag över till herr grannen som i år firar 20 år som väglagets kassör. De’ ni! Klart värt att hedras på årsmötet tycker jag. Han föreslog själv prinsesstårta, så det ska jag absolut se till att han får.

Intyg
Idag fick jag mejl av juristen med skatteförvaltningens intyg som bilaga. På finska så klart. 😦 Fast nu var det bara det att Swedbank kräver ett original i pappersform så jag ringde upp och kom överens om att hämta det eftersom jag ändå skulle till Dalsbruk.

På fredag skickas det som rekommenderat brev till min kontakt på banken och så hoppas jag det ska göra att ärendet äntligen kan slutbehandlas. Men jag har inga som helst förväntningar, dom kommer säkert på nåt ytterligare hinder.

KreatörBesök
Min ”kreatörkollega” och jag hade kommit överens om att jag skulle hälsa på henne idag, så efter juristbesöket styrde jag Silverpilen till hennes hus och blev varmt omfamnad. För övrigt samma unga dam som jag har ”coachat” i svenska tidigare.

Tiden flög i väg medan vi pratade om allt från renovering och inredning till fotoböcker och kurs­verk­samhet. Vi har många ge­men­sam­ma  intressen och hobbys kom vi fram till och försökte hitta en lämplig titel som beskriver allt vi åtar oss.

Kreatör verkar lagom brett för oss tycker jag. Vi kreerar/skapar både produkter och tjänster. Ingen­dera kan kalla sig konstnär eftersom vi saknar formell utbildning och producent associerar till film­industrin i mina öron.

Kreatör kanske mest kopplas samman med modebranschen för all del, men enligt SAOL (Svenska Akademiens ordlista) är betydelsen skapare utan koppling till ett visst område så det duger gott. Dessutom ligger det nära adjektivet kreativ som i mina öron är ett positivt laddat ord. 🙂

26.5 – Behandlingar

Jag har ägnat mig åt efterbehandling, årets första simtur, val, matlagning och tidsbokning.

EfterbehandlingEfterbehandling
I lördags och söndags tog jag hand om ”avfallet” efter gräsklippningen. Det blev fem skottkärror med torrt gräs och mossrester som så småningom blir ny jord i stranden.

Simturspremiär
I lördags hade Udden sol och fortsatt sommarväder vilket lockade till en svalkande simtur efter av­slutat arbete. Vattnet var 21° varmt vid bryggan, men ju längre ut jag simmade, desto kallare blev det. Sen dess har jag låtit bli fysiska ansträngningar för att slippa det kalla vattnet. 😀

Val
I söndags utövade jag min medborgerliga rättighet och åkte till vallokalen för att rösta i EU-parla­ments­valet. Jag blev alldeles häpen då jag överräckte röstkortet och funktionären sa att hon kände igen mig, men hade glömt mitt efternamn. Jisses, jag hade ingen aning om att jag är så väl­-/ökänd i trakten?

Eftersom jag redan hade valt en kandidat som jag gillade var valet fort gjort. Enligt tidningen var han bland de populäraste hos väljarna på ön så den här gången var jag i gott sällskap.

Matlagning
Efter röstningen åkte jag hem och förberedde middag. Jag hade bjudit en nybliven gudfar på mat på kvällskvisten.  Middag på Udden innebär i stort sett bara två rätter: ugnsstekt fisk eller köttgryta. Igår kände jag för köttgryta och improviserade kryddningen av hjärtans lust.

Jättegott tyckte gudfadern och tog en påfyllning. Roligt att se och höra att det smakade.

Mias ryggpälsTidsbokning
I morse var Mia morgonpigg och fick upp mig redan halv sju. Solen sken visserligen men sommar­värmen hade dunstat, det kändes riktigt kyligt med 12,6° efter dom tidigare varma dagarna. Men det kan ju faktiskt inte vara högsommar i maj.

Ett par minuter efter åtta ringde jag veterinären för att boka en ny tid för Mia. För ovanlighetens skull var det inte upptaget. Jag förklarade att hennes klåda fortsätter i oförminskad styrka och fick tid till i morgon klockan nio. Skönt.

Veterinären nämnde att cortisonbehandling blir nästa åtgärd. Förhoppningsvis är biverkningarna lind­riga. Enligt vad jag har googlat mig till kan en hel del olika biverkningar uppstå. Som alltid när det gäller mediciner, men huvudsaken att hon slipper lida av klådan.

Eftersom vi har eliminerat svampinfektion och ohyra, beror klådan tydligen på nån form av allergi. Jag kan bara hoppas på pollenallergi så den ger med sig så småningom.

23.5 – Härligt

Jag har haft kaffegäster i bersån, mätt vattentemperaturen, fått fiskpastej och klorofyllbehandling.

BrygganKaffegäster i bersån
Igår hade jag kaffegäster och blev förärad ”Pink kisses” – en kruka med mininejlikor som jag så småningom ska plantera bara jag hittar en plats att stoppa ner dom på. Vädret var lika fint igår som idag så självfallet satte vi oss i bersån med våra kaffemuggar och njöt av värmen och solen medan vi avhandlade ditt och datt.

Mätt vattentemperaturen
När gästerna hade gått gick jag ner på bryggan och kollade vattentemperaturen. 19° börjar ju närma sig badtemperatur. Idag kanske 20-strecket passerades men jag har inte kollat.

Påbörjad klorofyllbehandling
Framåt halv sju baxade jag ut gräsklipparen. Nu skulle gräset äntligen klippas! Jag hade precis hunnit klippa en sträng då en ”Hästens” bil körde uppför backen.

Det var fortfarande skönt utomhus så vi satte oss på trappan och intog kaffe och glass medan vi pratades vid. Vi kom fram till att det var ett år sen vi senast hade träffats trots att vi faktiskt bor i samma by.

När han hade åkt hade daggen redan lagt sig och min arbetslust var som bortblåst, så jag baxade in gräsklipparen tillbaka i boden och värmde middag i stället.

GräsklipparePå förmiddagen idag tog jag nya tag. När jag var klar med ”överdelen” på tomten och hade förflyttat mig till den nedre delen kom fru grannen. Hon var less på att sitta inne och jobba så hon hade be­stämt sig för att ta en liten bensträckare och en titt på min blommor.

Jag tog genast chansen att få paus så vi satte oss i skuggan på trappan. Termometern visade redan 22 grader och jag var svettig och törstig efter ”motions­passet.”

Fiskpastej
Medan vi satt där dök Vik Husse upp. Han hade aviserat sin ankomst tidigare så jag var beredd på besöket. ”Vill du ha en burk rökt fiskpastej?” frågade han när han ringde och sånt säger man ju inte nej till så jag sa att han var välkommen när han kom.

Fru grannen kände sig klar för en ny dust med sina arbetsuppgifter och lämnade oss kort därefter. Vik Husse blev också välkomnad av Mia och fick en macka och en mugg te innan han gav sig av.

Fortsatt klorofyllbehandling
När han hade åkt fortsatte jag med gräsklippningen. I vanliga fall klipper jag tomten i två omgångar men nu var gräset toklångt överallt så det var bara att hugga i.

Gröna fötterVid femsnåret var jag äntligen klar och ingen av dom tre grodorna som jag skrämde i väg hade blivit skadad tack och lov. Slänten ner mot sjön antog ett höstaktigt utseende bortsett från äppelträdet som är översållat av blommor.

Allt grönt försvann och dom torra eklöven kom fram igen. Jag kunde ju ha ställt upp klipphöjden men eftersom jag redan hade börjat ville jag inte ändra. Snart nog blir det grönt igen.

Allt det gröna hade i stället flyttat över till mina fötter. När det är så här varmt tycker jag det är skönast att klippa gräset barfota, vilket sätter sina spår förstås.

Jag vet att det finns dom som säger att det är farligt att klippa gräs barfota, men jag kan för mitt liv inte begripa på vilket sätt? Man går ju bakom gräsklipparen, inte framför? Med min gräsklippare är det stört omöjligt att klippa av sig tårna, motorn stannar ju bums om jag släpper taget om vad-den-nu-heter som jag måste hålla intryckt.

Nu ska jag strax skrubba av mig klorofyllet och njuta av kvällssolen på trappan. Härligt med sommar­väder i maj. 🙂