30.4 – Mat och annat nyttigt

Jag har kombinerat mat och datorsupport, fått en huvudlektion (igen), flyttat skottkärran, kokat soppa och är inte klar med påsken. Mia har namnsdag.

SikMat och datorsupport
I söndags blev jag förärad mörtsardiner som tack för hjälpen med datorhanteringen. Jag har tidigare ätit motsvarande i tomatsås, men den här gången valde jag inlagda i olja. Smakar också utmärkt!

Jag hade dessutom turen att vara bjuden på fiskmiddag. Med mörtburken fortsatte jag vidare till middagsstället. Där vankades nyfångad, stekt sik med diverse tillbehör. Jättegott! På bilden ses dock rökt sik, men fiskaren var den samma.

I utbyte hade jag lovat installera en skrivare, men slapp väldigt lindrigt undan för den var redan installerad. Jag behövde bara välja den som standardskrivare. Ibland har man tur på flera sätt. 🙂

SpårtyperHuvudlektion
I måndags ryckte händige släktingen ut. Han hade läst om min tappade skruv och ville bistå. Då han fick syn på skruven jag hade använt i stället höll han en liten monolog om skruvtyper. Nästa utläggning gjorde han när han fick syn på dom andra skruvhuvudena… Jag hade (givetvis) använt fel sorts mejsel.

På det följde en (repris)lektion i spårtyper och klarläggande av vilket slags bit som hörde till vad. Jag erkände utan omsvep att jag använt fel mejsel för att jag var för lat för att leta rätt på rätt sort. Skruv­dra­ga­rens batteri behagade nämligen inte vara med på slutet så jag tog till en vanlig stjärn­mejsel. Gissa om jag fick bannor! I  fortsättningen ska jag kanske låta bli att tala om när jag skruvar nåt? 😀

Skottkärran flyttad
Igår flyttade jag äntligen skottkärran tillbaka in i boden efter att jag hade fraktat bort dom sista löv­högarna. Drygt en vecka har den stått parkerad på nästan samma ställe. Fast då syns det ju att jag åtminstone har tänkt göra nåt. 😉

Att räfsa och kratta längs grannens häck känns egentligen onödigt, men det är enda sättet att hålla koll på häck­skottens framfart. Och tack vare sorkarna var det ställvis väldigt lättkrattat, tack för det.

Kålsoppa m korvSoppa
Idag har jag uppfunnit en ny soppa. Eftersom jag gillar både kål och korv blev det kålsoppa med korv. Mest för att jag hade kål över och gott om korv. Man tager vad man haver. Med tillsats av sopprötter, kryddor och kalvfond blev det en riktigt god soppa.

Hur jag ska orka äta upp fem liter soppa är en annan fråga? Det blev nämligen en full femliters kastrull när jag hade lagt i alla ingredienser! Men med lite tur får jag oväntade matgäster och plats i frysen med några portioner.

Inte klar med påsken
Från ägg och memma till mjöd och struvor. På Udden är vi inte klara med påsken än – minst en portion memma återstår. Men jag kanske kan uppfinna en ny kombination här också? Vad sägs om memma och mjöd?

Mias namnsdag
Förutom att det är valborgsmässoafton har Mia namnsdag idag. Eftersom vi inte är mycket för att fira på Udden så har vi inte firat det heller. Möjligen kan hon få ett par bitar mörtsardin ikväll.

Mia, namnsdagsbarn

26.4 – Mestadels trevligt

Jag är ren, har blivit glatt överraskad, antastat unga män och tror att jag har tappat en skruv.

Ren
Igår duschade jag och tvättade håret innan jag gav mig av norrut. Det var säkert på tiden för jag kom inte längre i håg när jag senast var i duschen? Men nu är jag ren igen ett litet tag.

PapperspåseGlad överraskning
Färden norrut hade Kimito centrum som mål. Längre norrut än så har jag ingen lust att bege mig. Efter en timmes ärende på banken gick jag in till apoteket som ligger nästan vägg i vägg. Mycket lämplig placering tycker jag. Ibland när man har varit på banken kan det gott tänkas att man behöver huvudvärkstabletter. 😀

Huvudvärkstabletter behövde jag inte av den anledningen utan för att dom jag har var på upp­häll­ningen. En halv aspirin per dag förhindrar blodpropp sägs det så jag tar det i profylaktiskt syfte. Det blev också ett par andra små askar innan jag var klar.

Till min stora överraskning stoppade biträdet varorna i en papperspåse! Jag berömde henne genast för miljöinsatsen och talade om att jag minsann ska nämna det på bloggen. Både hon och hennes kollega såg glada ut över kommentarerna.

Håll med om att det är ganska sällsynt att man får sina varor i papperspåse nuförtiden? I matbutiken kan man förstås välja papperskasse om man har glömt sin ”flergångskasse” hemma men i övrigt är det plastpåsar i alla tänkbara storlekar och varianter som gäller.

Antastat unga män
Efter bank och apotek gick färden till Zas Data för att köpa färgpatroner till skrivaren – dom fick jag i en plastpåse givetvis – och sen åkte jag till min favoritbutik så här års, dvs Multasormi. Jag gick runt med deras senaste utskick i handen och plockade på mig allt jag hade kryssat för. Det blev rätt många artiklar som vanligt.

När jag började lasta Silverpilen inträffade katastrofen. Den vänstra ”hissen” till bakluckan hoppade ur sitt fäste. Felet var helt och hållet mitt, jag tappade taget. Jag VET ju att jag måste hålla emot när jag öppnar luckan, annars riskerar jag att gångjärnen ger sig. Av nån anledning finns det inget stoppläge på manickerna.

Ung manFörst hämtade jag mitt jättekolli, sen stoppade jag en ung man som körde truck och frågade om han kunde hjälpa mig. Nä, han hade bråttom att flytta brädhögar, men hänvisade till en annan ung man som vänligt nog följde med mig till bilen för att se på eländet.

Han var lika tafatt som jag visade det sig. Ibland har jag för höga tankar om mäns tekniska förmåga. Men han hade en god idé. Han föreslog att jag kunde köra över till Autoasi som ligger granngårds, där kunde dom säkert hjälpa mig.

Jag antastade nu den tredje unge mannen i ordningen. Han var väldigt hjälpsam och hade dessutom både lämpliga verktyg och rätt handlag. Fast det tog några minuter för honom också att få till det, så helt enkelt var det inte.

När jag frågade vad jag var skyldig tyckte han att jag kunde lämna en femma i kassan, men dels hade jag ingen femma och dels tyckte jag att det var just han som skulle ha pengarna så jag gav honom en tia och tackade för hjälpen.

Några fler unga män antastade jag inte mer den dagen. Däremot en man i min egen ålder som fick äran att hjälpa mig lasta ur mitt ”bautakolli” när jag hade kommit hem. Män i den åldern är också trevliga och hjälpsamma. 🙂

Tappat en skruv?
Egentligen är jag inte helt säker på att jag har tappat en skruv? Det är också fullt möjligt att den har saknats från början?

Innan arbetsdagen var slut idag beslöt jag packa upp mitt bautakolli och montera delarna. Kollit innehöll nämligen delar till en driv-/planteringsbänk som jag också hittade i Multasormis utskick.

Nio större och 23 mindre skruvar fick jag på plats, men när jag skulle skruva fast sista gångjärnet saknades en skruv. Jag antog att jag hade slarvat bort den, men den fanns ingenstans så det är möjligt att påsen bara innehöll 23 skruvar trots allt.

Nåväl, jag är väldigt välförsedd också när det gäller skruvar, så det var inget stort problem även om det stör mig att den inte ser likadan ut som dom andra. Men det får jag stå ut med, huvudsaken att gångjärnen sitter fast. Riktigt fin blev den. Det tyckte Mia också. 🙂

Drivbänk

24.4 – Botemedel och skrivmaraton

Mia har lurats och fått vänta, jag har undertecknat, skrivit brev och är nybakad aktieägare. Idag blev det morgonrocksdag.

Lurig kisse
I tisdags hade Mia tid hos Smådjurskliniken kl 14:00 för att undersöka orsaken till klådan och den ställ­visa päls­uttunningen. Gissa hur det gick? Jo, hon gick ut kl 8:15 och dök inte upp förrän ca 13:30! Då hade jag redan ringt och ombokat tiden. Precis som om hon kände det på sig. 🙂

Mia undersökerEftersom vi ändå skulle hinna, kastade vi oss i väg och jag försökte ringa kliniken, men det var upp­taget ända tills vi nästan var framme vid stora vägen. Det visade sig då att dom redan hade tagit in ett akutfall med ormbett så vi höll fast vid den ombokade tiden och jag vände tillbaka hem. Det var nån annan som behövde tiden bättre än vi.

Lång väntan
Igår kl 10:00 hade vi fått ny tid. Nu tog jag inga risker, Mia fick finna sig i att vara instängd fram till avfärd. Men från 7:50 till 9:30 är lång tid att vänta för en kisse som är van att få gå ut och in efter eget behag. Och enda belöningen för den långa väntan blev att bli inföst i buren och tvungen att åka bil. Stackars kisse.

Inte förrän 11:15 fick hon sin frihet igen. Då var vi tillbaka hemma efter att veterinären hade under­sökt, tagit svamp­odlings­prov och gett henne första dosen mot ohyra. Det slutliga resultatet från labbet dröjer 2-3 veckor så veterinären tyckte det var bäst att gardera sig ifall det ”bara” är ohyra. Jag instämde helhjärtat.

Underskrift
Igår eftermiddag hade jag tid hos juristen för upprättande av bouppteckningen efter mamma. Själva bouppteckningsinstrumentet var en ganska kortfattad historia, men bilagorna desto fler. Efter en timmes genomgång var det klart att skriva under, ta emot dokumenten och fakturan förstås.

Brevskrivning
När jag kom hem satte jag mig så gott som omgående ner och skrev brev till ordföranden i Fredriks­bergs Marthakrets med anledning av gåvobrevet hon skickade i början på februari.

Jag påtalade att juristen ansåg gåvobrevet ogiltigt enligt lag och att han avrådde mig från att betala ut några pengar, men avslutade brevet med att tala om att marthakretsen trots allt skulle få halva beloppet. Därmed hoppas jag innerligt att den dusten är avslutad för gott och att jag slipper fler hotelser!

Nybakad aktieägare
Mamma talade för länge sen om att hon hade några Elisa-aktier, men det hade jag förstås glömt. Dessutom visade det sig att hon var aktieägare i Aktia, så nu ska jag delta i alla bolagsstämmor och ställa besvärliga frågor till styrelsen.

Nä, jag skojar, det ska jag inte alls det men jag tror bestämt att jag aldrig har varit aktieägare tidigare så lite skoj känns det. Tack för det mamma! 🙂

Morgonrocksdag
Skam till sägandes står skottkärran kvar på samma ställe där jag lämnade den i måndags… Vad jag hade för mig i tisdags minns jag inte längre, men igår var det ju en aning ”flöjigt” och idag har jag prioriterat Lion Mountain Finlands infoblad.

MorgonrockEfter fem timmar bakom tangentbordet kunde jag äntligen skicka i väg ett korrektur. Sen väntade en översättning skriven på finska av en limnolog som hade orddiarré och nästan satte rekord i långa meningar. Usch, vad träligt.

Jag har alltså knappt varit utanför dörren på hela dagen och sitter fortfarande i nattlinne och morgon­rock. Så kan det bli ibland – eller snarare då och då i mitt fall. 😀

Men i morgon kanske jag hinner ta i tu med högarna när jag är klar med mina viktigare ärenden?

21.4 – I vatten och på land

Jag har sett storgäddan, beundrat en badare, plockat kottar och gått barfota. Mia har inkräktat på Nemos revir.

Storgäddan
Igår höll jag till nere i stranden så gott som hela eftermiddagen för att vårstäda. Förutom att störa två grodor, skrämde jag bort storgäddan med följe.

GäddorEn rörelse i vattnet alldeles i strandkanten gjorde mig nyfiken så jag stannade upp och försökte få syn på vad det var som rörde sig. Det var inte alls svårt. Den största gädda jag nånsin sett gled långsamt mellan vasstråna. Med risk för att överdriva måste den ha varit i femkilosklassen och lika lång som halva jag.

Storgäddan var inte ensam. Två mindre gäddor strök tätt intill så jag antog att jättegäddan var en hon och att fjuttgäddorna var i full fart med att uppvakta henne. För­sik­tigt försökte jag flytta mig lite närmare, men det resulterade förstås i att ”stimmet” drog i väg. Jag tog en bild med telefonkameran men dess värre kan man bara ana fiskarna om man vet att dom finns där.

Beundransvärt
Jag började närma mig slutet på städningen då sommargrannen psykologen kom knallande nerför backen. Efter hejande och utbyte av några kommentarer undrade hon om hon fick bada? Just det, bada!

Jag rös av bara tanken men självfallet fick hon det. ”Lite kallt” tyckte hon allt att det var, men skönt. Vattnet kan på sin höjd vara tio grader varmt om ens det. Huvaligen säger dom i Jämtland.

KottarPlockat kottar
Helgdagen till trots började jag med att tvätta för att därefter övergå till kottplockning. Min stora gran har visst släppt i från sig nästan alla kottar och dom har jag ingen lust att köra över med gräs­klip­pa­ren så det var bara att sätta i gång att kratta och plocka.

Många kottar blev det. Jag kunde förstås ha använt dom som ved eller skänkt dom till nån som vill använda dom till nåt, men nu ligger dom på sophögen och får förmultna och bli ny jord så småning­om.

Barfotapremiär
Vädret var lika ljuvligt idag som igår. Shorts och linne räckte gott som uteklädsel. Vid lunchtid visade ter­mo­me­tern 17 grader.

I närheten av granen kändes det minst sagt ”stickigt” för den tunna vinterhuden, men när jag var klar med kottarna tog jag av mig Croqsen och gick barfota. Fötterna jublade över friheten. 🙂

På Nemos revir
I morse fick jag rapport om att Mia uppenbarligen inkräktade på Nemos revir igår. Hon hade synts till på byn fick jag veta, vilket innebär att hon har passerat alla hans revirgränser. Undrar vad han tycker om det fräcka tilltaget? Förhoppningsvis slogs hon sig inte fram!

Mia i torrgräs

Svårkamouflerad 🙂