24.4 – Botemedel och skrivmaraton

Mia har lurats och fått vänta, jag har undertecknat, skrivit brev och är nybakad aktieägare. Idag blev det morgonrocksdag.

Lurig kisse
I tisdags hade Mia tid hos Smådjurskliniken kl 14:00 för att undersöka orsaken till klådan och den ställ­visa päls­uttunningen. Gissa hur det gick? Jo, hon gick ut kl 8:15 och dök inte upp förrän ca 13:30! Då hade jag redan ringt och ombokat tiden. Precis som om hon kände det på sig. 🙂

Mia undersökerEftersom vi ändå skulle hinna, kastade vi oss i väg och jag försökte ringa kliniken, men det var upp­taget ända tills vi nästan var framme vid stora vägen. Det visade sig då att dom redan hade tagit in ett akutfall med ormbett så vi höll fast vid den ombokade tiden och jag vände tillbaka hem. Det var nån annan som behövde tiden bättre än vi.

Lång väntan
Igår kl 10:00 hade vi fått ny tid. Nu tog jag inga risker, Mia fick finna sig i att vara instängd fram till avfärd. Men från 7:50 till 9:30 är lång tid att vänta för en kisse som är van att få gå ut och in efter eget behag. Och enda belöningen för den långa väntan blev att bli inföst i buren och tvungen att åka bil. Stackars kisse.

Inte förrän 11:15 fick hon sin frihet igen. Då var vi tillbaka hemma efter att veterinären hade under­sökt, tagit svamp­odlings­prov och gett henne första dosen mot ohyra. Det slutliga resultatet från labbet dröjer 2-3 veckor så veterinären tyckte det var bäst att gardera sig ifall det ”bara” är ohyra. Jag instämde helhjärtat.

Underskrift
Igår eftermiddag hade jag tid hos juristen för upprättande av bouppteckningen efter mamma. Själva bouppteckningsinstrumentet var en ganska kortfattad historia, men bilagorna desto fler. Efter en timmes genomgång var det klart att skriva under, ta emot dokumenten och fakturan förstås.

Brevskrivning
När jag kom hem satte jag mig så gott som omgående ner och skrev brev till ordföranden i Fredriks­bergs Marthakrets med anledning av gåvobrevet hon skickade i början på februari.

Jag påtalade att juristen ansåg gåvobrevet ogiltigt enligt lag och att han avrådde mig från att betala ut några pengar, men avslutade brevet med att tala om att marthakretsen trots allt skulle få halva beloppet. Därmed hoppas jag innerligt att den dusten är avslutad för gott och att jag slipper fler hotelser!

Nybakad aktieägare
Mamma talade för länge sen om att hon hade några Elisa-aktier, men det hade jag förstås glömt. Dessutom visade det sig att hon var aktieägare i Aktia, så nu ska jag delta i alla bolagsstämmor och ställa besvärliga frågor till styrelsen.

Nä, jag skojar, det ska jag inte alls det men jag tror bestämt att jag aldrig har varit aktieägare tidigare så lite skoj känns det. Tack för det mamma! 🙂

Morgonrocksdag
Skam till sägandes står skottkärran kvar på samma ställe där jag lämnade den i måndags… Vad jag hade för mig i tisdags minns jag inte längre, men igår var det ju en aning ”flöjigt” och idag har jag prioriterat Lion Mountain Finlands infoblad.

MorgonrockEfter fem timmar bakom tangentbordet kunde jag äntligen skicka i väg ett korrektur. Sen väntade en översättning skriven på finska av en limnolog som hade orddiarré och nästan satte rekord i långa meningar. Usch, vad träligt.

Jag har alltså knappt varit utanför dörren på hela dagen och sitter fortfarande i nattlinne och morgon­rock. Så kan det bli ibland – eller snarare då och då i mitt fall. 😀

Men i morgon kanske jag hinner ta i tu med högarna när jag är klar med mina viktigare ärenden?

20.2 – Från proffs till fyrfotade djur

Tvättmaskinen är som ny, jag har hittat en massa klasskompisar och lämnat underlag till bo­upp­teck­ningen. Mia gillar snöfritt och har sett en jättehund.

FilterTvättmaskinen åtgärdad
Mellan klockan 11 och 13 igår var det aviserat att ser­vice­killen som skulle fixa E10-felet på tvätt­ma­ski­nen skulle dyka upp. Han kom innan klockan hann slå elva, helt fantastiskt!

Efter att det första filtret var åtgärdat körde han nåt slags självtestprogram på maskinen och kon­staterade att det fanns fler fel. Inne i maskinen satt ytterligare ett filter som också var igenkorkat.

För att slippa ingrepp i tvättmaskinen i fortsättningen, rekommenderade han ett filter som sattes in mellan vattenkranen och slangen. Självfallet fick han montera ett sånt. Nu kanske jag ska rengöra det lite oftare än vart sjunde år.

Det visade sig att det också fanns ett annat problem. Vattenkranen fungerar inte längre… Det kommer vatten oavsett om den står i ON- eller OFF-läge, så den behöver jag byta vid tillfälle. Fast jag upptäckte ju hur han gjorde för att stänga vattnet manuellt, så i värsta fall kan jag tillämpa samma metod. Alltid lär man sig nåt nytt.

Jag frågade om servicekillen ville ha kaffe och det ville han, så efter avslutat arbete fick han kaffe och smörgås, det närmade sig lunch. Jobbet hade tagit nästan en timme i anspråk.

När han hade åkt provkörde jag omgående i och med att maskinen var laddad med tvätt och genom­blöt efter diverse provspolningar. Vilken skillnad! Nu tog det bara ett par minuter att fylla maskinen jämfört med det det tiodubbla tidigare. Skönt med proffs. 🙂

Klasskompisar
Det är inte så dumt med FB. Igår hittade en före detta klasskompis från Lönkan mig och jag blev ansluten till gruppen Nya Svenska Samskolan 1888-1977. I den gruppen hittade jag förstås många fler klasskompisar.

Förutom elever fanns också några lärare med i gruppen, bland annat en av mina favoritlärare som undervisade i engelska. Kul.

Bouppteckning
I eftermiddags hade jag tid hos boupptecknaren för genomgång av dödsboets skulder och tillgångar. Jag lämnade i från mig allt väsentligt i materialväg och fick lära mig att föregående gene­rations bo­uppteckning är viktig att spara.

Den som gjordes efter min styvfar hade mamma inte kvar, men det går förstås alltid att få en kopia. I och med att mamma och styvfar hade äktenskapsförord och inbördes testamente, ska ju barnen till min styvfar ha ut sitt farsarv om dom inte redan fått det. Men det får proffset reda ut.

Mia ser en hästMia gillar snöfritt
Sen snön försvann har Mia börjat trivas ute igen. Av allt att döma är näbbmössen i farten, såna har hon fångat flera av. Synd bara att hon inte kommer åt mössen som härjar i väggarna och på mellan­taket.

Jättehund
När jag hämtade posten vid lunchtid hörde jag en ljus röst i backen och inom kort dök ett lite ovan­ligare ”fordon” upp – en häst med en ung dam sadeln. Den unga damen pratade i telefon, därav rösten. Ekipaget stannade på krönet en liten stund så jag hann in och hämta kameran.

Mia satt på trappan, fullkomligt för­häxad. Eftersom vi har hästar i byn, passerar dom då och då, men det var nog länge sen Mia såg nån. Hon satt blickstilla och fortsatte att titta stint på ”jättehunden” trots att jag pratade med henne.

När jag gick in såg hon ut som om hon tänkte följa med för säkerhets skull, men just då gick hästen vidare så hon satt kvar för att kolla vart dom tog vägen. Förutom jakttagen det mest spännande som hänt idag antar jag. 🙂