3.1 – Avslut och inledning

God fortsättning på det nya året! 2018 avslutades med kaffegäster, lutfisk, brända strumpor och nyårsmiddag. 2019 inleddes med halsbränna, storm och nya ord.

Kaffegäster
Den 28.12 hade vi kaffegäster på eftermiddagen. Väglagets ordförande med fru var inbjudna på julkaffe som inleddes med varm glögg och serverades i ”södra salongen”.

Förutom en flaska glögg överräckte gästerna ett litet paket till Mia vid ankomsten. Det visade sig innehålla hennes favo­rit­mat: Shebas kycklingfilé. Den får hon bara på helgdagar eller vid högtidliga tillfällen.

Lutfisk
Eftersom vi inte åt lutfisk under juldagarna, hade vi var sin portion till godo. Dom avnjöts med god aptit på söndagen. Säsongsmat smakar alltid bra, troligen för att man inte äter den jämt.

Brända strumpor
Hur många lappar trasiga strumpor nuförtiden? Väldigt få misstänker jag. På Udden åker dom i regel i sophinken, men just det här paret blev kremerat för ovanlighetens skull.

Nyårsmiddag
Förberedelserna inför nyårsmiddagen började redan dagen innan, både för värdparet och för mig. Jag fick nämligen för mig att jag skulle lacka naglarna för en gångs skull. Färgen skulle givetvis matcha den planerade klädseln.

Strax efter kl 18 var alla samlade, så vi höjde våra glas med välkomstdryck och satte oss därefter vid matbordet där förrätten väntade. Där satt vi kvar i många timmar medan vi försåg oss av god mat och dryck.

Det gamla året hann ta slut och det nya börja innan vi slutligen reste oss och åkte hemåt på små­timmarna. Hemfärden blev nog så spännande på grund av blixthalkan – det hade regnat på den isiga byvägen – men Husse tog oss med van hand ända fram utan incidenter.

Halsbränna
Så snart jag la mig i sängen kände jag början till nåt som utvecklades till mitt livs värsta halsbränna! Det kändes som om matstrupen långsamt frättes upp av magsyran som vällde upp.  Samarin och matsoda gjorde ingen nämnvärd verkan.

För att kunna få sömn lydde jag Husses råd. Han föreslog att jag skulle palla upp kuddarna. Det hjälpte tack och lov.

Storm
På nyårsdagen stormade rekordstormen Aapeli in över vårt land. Till all lycka för oss på Udden blåste det nordlig vind så vi klarade oss väldigt lindrigt. Värre var det på andra håll. Ungefär en timmes elavbrott tidigt på morgonen var egentligen det enda vi upplevde av den.

Nya ord
Jag har redan lärt mig två nya ord i år: Krafstelefon är det ena. Så kallas mobiler och smart­telefoner med pekskärm, framför allt i Österbotten, förstod jag av Råttan/Vädurens lillasyster.

Det andra nya ordet är plastbanta. Först trodde jag hörde fel när fru grannen använde det igår kväll, men av sammanhanget fick jag klart för mig att det används av dom som vill minska på an­vän­dan­det av plastprodukter. Träffande ordval båda två. 🙂

13.3 – Senaste nytt från Udden

Udden är ljusare än nånsin,  vi har träffat en föreläsare och haft kaffebjudning. Jag har flaggat och haft ett valuppdrag.

Udden ljusare än nånsin
För ett tag sen gav taklampan i köket upp. Plastdelen ovanför kupan hade vittrat sönder, vilket innebar att nedre delen av kupan halkade ner och spred ett mindre praktiskt sken.

Några lampaffärer finns mig veterligen inte här på ön så det blev till att googla. Helst ville jag ha en exakt likadan hissmodell som den gamla men den fick inte vara för dyr.

Husse letade snart rätt på en nätbutik som hade precis vad jag önskade. Förra veckan hämtade jag den på posten och sen mon­te­ra­de Husse den i ett nafs. Ordningen återställd således.

Dock återstår att dämpa ljusstyrkan.  Den 10 watts LED-lampa på 806 lumen som Husse vänligt nog hade införskaffat avslöjar obarmhärtigt minsta lilla rynka (och att jag inte städar värst ofta) så jag har utbett mig om en något lägre ljusstyrka. 😀

Uddens omgivningar har också ljusnat högst betydligt tack vare strandröjningen. Jag njuter i fulla drag varje gång jag ser ut genom fönstren eller knallar runt på tomten. Nu hoppas jag bara att sommargrannen följer exemplet så jag kan se sjön obehindrat också från min plats vid köksbordet.

Träffat en föreläsare
I hembygdsföreningens verksamhetsplan ingår en föreläsning om tiden runt sekelskiftet 1500-1600. Efter många om och men hade vi turen att hitta en lärare i historia här på ön som ville åta sig upp­draget och hade stämt träff med honom i torsdags.

Utgående från det förslag till innehåll som föreningens sekreterare hade skissat på, beslöt vi att göra föreläsningen till en serie på tre med start måndagen den 24.4. Idag gjorde vi klar annonsen, så om du prenumererar på Annonsbladet kommer du att se annonsen den 20.4, alternativt på föreningens FB-sida.

Kaffebjudning
I fredags var det dags för en kaffebjudning igen, den här gången i Tallmo. I vanlig ordning bjöds det på Husses hemlagade gräddtårta. Innan gästerna avvek hade dom också fått salt tilltugg förutom flera goda skratt och det senaste i lokal nyhetsväg. En trevlig efter­mid­dag i trevligt sällskap.

Flaggat
Igår gick Jämtlands ”nationaldag” av stapeln så självfallet hissades den jämtländska flaggan också på Udden. Som tidigare boende i Jämtland vet jag förstås att det finns en ”befrierörelse” som håller hårt på republiken och dess flagga.

Valuppdrag
I förmiddags fick jag ett oväntat och roligt uppdrag. Ville jag åta mig att göra en valaffisch i A5-storlek till en kandidat som ställer upp i kommunalvalet? Text, bild och partilogo skulle komma via mejl.

För säkerhets skull frågade jag när den skulle vara klar. ”Det räcker om den är klar till fredag” svarade beställaren. Tja, det borde jag ju kunna fixa tyckte jag så jag svarade ja.

Eftersom jag fick i stort sett fria händer när det gällde design och layout gjorde jag så gott som ge­nast ett utkast och skickade i väg det. Ett par timmar senare fick jag positiv feedback, dock med önskemål om en jus­te­ring som jag omgående verkställde och fick godkänt på.

100 exemplar av den lilla affischen är nu utskrivna i färg och därmed klara för leverans. Ibland flödar både inspiration och kreativitet. 🙂

23.5 – Härligt

Jag har haft kaffegäster i bersån, mätt vattentemperaturen, fått fiskpastej och klorofyllbehandling.

BrygganKaffegäster i bersån
Igår hade jag kaffegäster och blev förärad ”Pink kisses” – en kruka med mininejlikor som jag så småningom ska plantera bara jag hittar en plats att stoppa ner dom på. Vädret var lika fint igår som idag så självfallet satte vi oss i bersån med våra kaffemuggar och njöt av värmen och solen medan vi avhandlade ditt och datt.

Mätt vattentemperaturen
När gästerna hade gått gick jag ner på bryggan och kollade vattentemperaturen. 19° börjar ju närma sig badtemperatur. Idag kanske 20-strecket passerades men jag har inte kollat.

Påbörjad klorofyllbehandling
Framåt halv sju baxade jag ut gräsklipparen. Nu skulle gräset äntligen klippas! Jag hade precis hunnit klippa en sträng då en ”Hästens” bil körde uppför backen.

Det var fortfarande skönt utomhus så vi satte oss på trappan och intog kaffe och glass medan vi pratades vid. Vi kom fram till att det var ett år sen vi senast hade träffats trots att vi faktiskt bor i samma by.

När han hade åkt hade daggen redan lagt sig och min arbetslust var som bortblåst, så jag baxade in gräsklipparen tillbaka i boden och värmde middag i stället.

GräsklipparePå förmiddagen idag tog jag nya tag. När jag var klar med ”överdelen” på tomten och hade förflyttat mig till den nedre delen kom fru grannen. Hon var less på att sitta inne och jobba så hon hade be­stämt sig för att ta en liten bensträckare och en titt på min blommor.

Jag tog genast chansen att få paus så vi satte oss i skuggan på trappan. Termometern visade redan 22 grader och jag var svettig och törstig efter ”motions­passet.”

Fiskpastej
Medan vi satt där dök Vik Husse upp. Han hade aviserat sin ankomst tidigare så jag var beredd på besöket. ”Vill du ha en burk rökt fiskpastej?” frågade han när han ringde och sånt säger man ju inte nej till så jag sa att han var välkommen när han kom.

Fru grannen kände sig klar för en ny dust med sina arbetsuppgifter och lämnade oss kort därefter. Vik Husse blev också välkomnad av Mia och fick en macka och en mugg te innan han gav sig av.

Fortsatt klorofyllbehandling
När han hade åkt fortsatte jag med gräsklippningen. I vanliga fall klipper jag tomten i två omgångar men nu var gräset toklångt överallt så det var bara att hugga i.

Gröna fötterVid femsnåret var jag äntligen klar och ingen av dom tre grodorna som jag skrämde i väg hade blivit skadad tack och lov. Slänten ner mot sjön antog ett höstaktigt utseende bortsett från äppelträdet som är översållat av blommor.

Allt grönt försvann och dom torra eklöven kom fram igen. Jag kunde ju ha ställt upp klipphöjden men eftersom jag redan hade börjat ville jag inte ändra. Snart nog blir det grönt igen.

Allt det gröna hade i stället flyttat över till mina fötter. När det är så här varmt tycker jag det är skönast att klippa gräset barfota, vilket sätter sina spår förstås.

Jag vet att det finns dom som säger att det är farligt att klippa gräs barfota, men jag kan för mitt liv inte begripa på vilket sätt? Man går ju bakom gräsklipparen, inte framför? Med min gräsklippare är det stört omöjligt att klippa av sig tårna, motorn stannar ju bums om jag släpper taget om vad-den-nu-heter som jag måste hålla intryckt.

Nu ska jag strax skrubba av mig klorofyllet och njuta av kvällssolen på trappan. Härligt med sommar­väder i maj. 🙂