2.6 – Gott, smått och blött

Jag har varit på födelsedagskalas, monterat nya skottkärran, haft en konstig dag och tömt komposten. Mia har tagit en simtur.

På födelsedagskalas
I lördags hade Grisen/Tvillingen födelsedag. För att förhöra mig om vilken tid gästerna väntades slog jag en signal i fredags. ”Kom när det passar” tyckte värdinnan. Såna tidsangivelser är alltid sym­pa­tiska. Jag lovade dyka upp vid eftermiddagskaffetid.

Kaffebordet dignade som vanligt av diverse läckerheter. Fast ”bara” sex sorter konstaterade födelse­dagsbarnet. Det räckte gott för att hålla mig mätt långt fram på kvällen.

Rosa skottkärraNya skottkärran monterad
För att göra lite nytta innan dagen var slut, beslöt jag montera min nya, rosa skottkärra. Det gick klart mycket smidigare än den förra jag gav mig på, förutom att jag drog åt en mutter så att låsringen blev deformerad.

Det känns som om modellen är gjord för kortväxta kineser. Jämfört med min byggskottkärra känns den som en leksak, men den är kolossalt lätt så fördelen uppväger nackdelen. Och framför allt är den ju rosa!

Att fylla på luft i däcket kräver dock att man tar loss det för att komma åt ventilen ordentligt. Att det redan fanns luft i däcket insåg jag först när jag hade krånglade dit pumpmunstycket. 😀

Konstig dag
Igår var en konstig dag. För ovanlighetens skull steg jag upp och nattkissade strax efter tre, vilket fick Mia att tro att det var dags att stiga upp. Jag bar tillbaka henne i sängen och vi somnade om.

Vid fyra-tiden bestämde Mia att det nog ändå var uppstigningsdags. Efter hennes tjatande och hoppande på dörrhandtaget gav jag upp efter en stund. Frukost kvart över fyra på morgonen inträffar verkligen inte särskilt ofta på Udden! Halv sju var jag i full färd med att möblera om i kökslandet.

Framåt tio kändes det som om jag hade gjort en hel arbetsdag. Mia kom också in. Sen gick vi och la oss och vaknade halv tre!

Sotarbesök och komposten tömd
Dagens viktigaste uppgift idag var att tömma komposten. Men innan jag hann börja med det, dök sotaren upp trots avisering om eftermiddagsbesök. När han var klar åt jag snabblunch och satte i gång.

Efter ett par svettiga timmar och några myggbett var kompostbehållarens innehåll överflyttat till efter­komposteringskärlet. Förra årets kompost placerade jag ut igår. Ypperligt med ett komposterande dass. 🙂

Mia har simmatMias simtur
I söndags följde Mia med på sikt­djups­mät­ning. Vad som helst var bättre än att råka ut för sommar­grannens hundar. Hon ångrade sig naturligtvis efter ett tag och tycket det var lika obehagligt som att åka bil, men då var vi redan långt från land.

När vi efter mätningen var några tiotal meter från bryggan tyckte hon antingen att det var läge att hoppa eller så tappade hon tass­fästet? Eftersom hon halvstod längst fram i fören såg jag inte vad som hände. Plums sa det när hon ramlade i vattnet.

Jag stannade båten direkt, hopade så fort jag förmådde och lyfte upp henne i nackskinnet. Det var bara täckhåren som hade hunnit bli blöta, men det var förstås illa nog. Hon var en ganska ömklig syn där hon satt och försökte slicka sig torr.

Jag hjälpte henne att torka sig då vi kom till trappan och eftermiddagssolen hjälpte också till. Vilken himla tur att hon kan simma, annars hade det kunnat gå riktigt illa. 😦

Efter den ofrivilliga simturen trodde jag att hon kanske skulle undvika stranden, men hon följde glatt med ut på bryggan när jag hämtade bevattningsvatten. Men nån mer roddtur lär det knappast bli misstänker jag.