26.4 – Rotvälska och rappakalja

För snart nio år sen återvände jag till fosterlandet, men jag har fortfarande bott i Sverige längre än i Finland. Dom åren har satt sina spår när det gäller språket. Finlandssvenska och fennicismer känns inte längre hemtamt.

På ön har det givetvis också hänt en del med språket under dom här åren. Förutom att jag ofta hör finska, finns det tydligen en trend att vara internationell. På en skylt en bit från vägen kunde jag läsa ”4Sale” på en bil som uppenbarligen var till salu om man förstår engelska.

Senast jag besökte sopstationen i kyrkbyn hajade jag till. På en av soptunnorna för åter­vinnings­papper stod det nu också ”Recovered paper”. Då kan man fråga sig vem som har upptäckt eller tappat det? Återvinning på engelska är recycling. Det borde givetvis ha stått Paper for recycling.

En annan skylt som väckte uppseende passerar jag rätt ofta. ”Rooms to let” står det på den. På engelska finns två verb som används beroende på om man vill hyra eller hyra ut. Jag förstår hur skyltägaren tänkte, men dess värre är det fel.

Rooms for rent ska det förstås stå. Annars får man ju den uppfattningen att här finns det rum som jag kan hyra ut. Och så är det väl ändå inte?

TeckenspråkMen det finns gott om språkgrodor också på svenska. I ÅU den 21 april läste jag följande: ”Jag är rörd och glad över priset. Det är en fin bekännelse på arbetet för företagsamhet, säger…”

Om det här var ett direktcitat är journalisten oskyldig, men oavsett är ordet felanvänt. Man får erkännande för sina insatser. En bekännelse kan avse religiös tro (trosbekännelse) eller fås från en skyldig som erkänner sitt brott.

Att media syndar är extra illa kan jag tycka. De ska väl ändå vara föredöme i viss mån även om mediespråk tar sig vissa friheter? Men bl a ”bilstall”, ”på stugan” och ”Öppna dörrars dag” stör mig kolossalt.

Senast igår kväll hörde jag en kvinnlig journalist prata om ”illa beryktade vägar”. En klassisk tautologi. Beryktad (med dåligt rykte) är i sig ett negativt ord och behöver alltså ingen förstärkning.

Då och då får jag fortfarande höra att jag har en främmande betoning eller använder obekanta ord och uttryck. Min käpphäst är ordet pärm.

I Sverige är en pärm avsedd för hålslagna papper, har hård rygg och hårda pärmar(!). I en mapp, som i regel är gjord av plast eller papp, samlar man också papper, men den rymmer inte lika många och kan inne­hålla papper med eller utan hål.

I Finland är det precis tvärtom har jag förstått. Fast det hindrar mig ingalunda från att fortsätta an­vända ordet pärm eftersom ordet mapp i SAOL definieras som ”förva­ringsfodral av papp eller plast för handlingar”.

Rättstavning är också svårt. Nyligen kunde jag läsa ”sveda och verk”, också det i ÅU. Och i lördags disku­terade Vik Husse och jag när man skriver streck, respektive sträck. Det kan vara rätt lurigt ibland.

I Finland nöjer vi oss alltså inte med svengelska eller fingelska. Vi tillämpar gladeligen finsvengelska, alternativt svenfingelska. 🙂

7.4 – Språk- och begreppsförvirring

Att översätta ordagrant kan bli så fel, men riktigt roligt ibland, mindre roligt är det med ­räntor.

RautiaFelaktiga översättningar
Vad är motsatsen till företagskund på svenska? Det är då inte ”personkund” i alla fall! Jag förstår givetvis varför det används – den som har försökt översätta från finska gör det orda­grant: henkilöasiakas. Och alla företag i det här landet tycks ha anammat det felaktiga ordet. Urk. 😦

Om man brydde sig det minsta kunde man väl kolla vilket ord som används av svenska företag? Hos Swedbank i Sverige är jag privatperson, vilket givetvis är korrekta svenska.

En annan ordagrann översättning stötte jag på härom dagen i ett reklamutskick. Fast den blev ju riktigt rolig – klart att man ber för installation (se bilden). 😀 På finska handlade det däremot om att fråga om installation, alternativt begära information om installation.

Räntor
Jag har många och stora luckor i min allmänbildning och ekonomiska facktermer är definitivt inte min specialitet, men nu är jag mer förvirrad än vanligt… När ECB höjer styrräntan förstår jag vad det är frågan om, alltså den ränta som bankerna betalar för sina pengar. Att Finlands bank också har en (nationell) styrränta fattar jag också, men vad är då euribor, repo-, referens- och primeränta?

Om jag har dragit rätt slutsats av mina Google-sökningar är styrränta det begrepp som används av centralbanker och statsbanker, men dom använder också referensränta. Vari består skillnaden?

Våra banker har dessutom egna referensräntor. Min bank tillämpar t ex  Prime + 1,4 %, alltså bankens referensränta till sina kunder + påslag. Så om jag ska betala ränta till min bank som betalar ränta till Finlands bank som i sin tur betalar ränta till Europeiska Centralbanken blir det rätt så många räntor.

Euribor är en daglig referensränta enligt Wikipedia. Men hallå, vad är då skillnaden mellan styr­ränta och euribor? Är euribor och prime samma sak? Finns det alltså en ränta för olika tidsperioder? Dag, månad, år, dekad, sekel, millennium, etc?

Jag blir galen!! Ju mer jag läser och försöker förstå, desto mindre begriper jag. 😦 Kan nån vänlig själ förklara så jag fattar?

4.1 – Avslut och språkbruk

Jag har avslutat 2012, tagit en strandpromenad och råkat ut för språkförbistring.

2012-avslut
I förrgår tog jag i tu med bokslutet för Din Konsult, ändrade till dom nya momssatserna prislistan och lämnade in momsdeklarationen för 2012. Bokslutet var ju inte så muntert – i vanlig ordning har jag sub­ventio­nerat verksamheten. Men jag har ju bara mig själv att skylla, säljer man för lite blir in­täk­ter­na därefter.

GröntStrandpromenad
Igår tog Mia och jag en promenad ner till stranden. Stigen är snöfri sen länge och isen har smält i strand­kanten. Det ser vårlikt ut, men skenet bedrar.

Jag är alltid lika fascinerad över all grönska som ligger under snön. På nåt sätt har jag fått för mig att allting vissnar bort precis som löven när det blir höst, men det stämmer ju inte alls. Förutom alla mossor är det många andra växter som har kvar sin gröna blad under vintern. Det skapar en vacker kontrast mot den vita snön.

Mia filosoferarMia tog sig en liten tur ut på isen och satt på bryggbänken och filosoferade en stund innan det bar av upp i strand­alen. Och medan jag fortsatte fotograferandet hann hon spana på småfåglarna som flög omkring bland vasstråna och kolla om det fanns nåt intressant under båten.

Många bilder blev det. Dom flesta på Mia. 🙂

Språkförbistring
Tänk att jag ännu inte har acklimatiserat mig helt när det gäller språkbruket. Inför lördagens be­grav­ning behövde jag få veta var jag kunde lämna kondoleansen och ringde därför till församlingen.

”När tänker du hämta den?” frågade damen i andra änden av luren. För ett kort ögonblick blev jag helt ställd. Vadå hämta? Jag ville ju veta var jag kunde lämna den? Sen föll tiocentaren ner.

Skillnaden är alltså att vi i Finland säger hämta i stället för lämna och söka i stället för hämta. Nu ska jag försöka komma i håg det till nästa gång.

Därmed har jag ingalunda ätit fläskkarré till middag, utan kasslerbiff. Det tar sin lilla tid att putsa bort halva sitt liv.